Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
984
TEKNISK TIDSKRIFT
Fördelningen på olika slag av utbildning framgår
av tabell 4.
Tabell 4. Fördelning på olika slag av utbildning.
Utbildning Antal
KTH ............................................. 204
KTH och akademisk examen ...................... 4
Akademisk examen ................................ 3
IvTH-studier ..................................... 13
Annan teknisk utbildning .......................... 9
Summa 233
Det alldeles övervägande flertalet har alltså sökt
sig sin utbildning vid KTH; av dem ha fyra
fortsatt sin utbildning vid universitet eller
högskola. Av dessa senare har en blivit
universitetslärare, en rektor vid teknisk skola och de två
återstående chefer för stora industriföretag. De
tre med akademisk examen svara för en
professor samt två ledare för kemiska fabriker.
Det finns ingen anledning att tro, att den
skillnad i formella meriter, som föreligger mellan de
hittills behandlade grupperna, också motsvaras
av en reell skillnad i möjligheterna att göra sig
gällande på det tekniska yrkesområdet. Detta kan
ju däremot tänkas vara fallet med de återstående
22. Med KTH studier ha menats personer som
antingen avbrutit sina studier eller också gått
som specialelever, någonting inte ovanligt vid
denna tid.
Av dem med annan teknisk utbildning ha två
utbildats vid Telegrafverket, eftersom KTH på
deras tid ännu inte hade någon utbildning i
teleteknik; av de återstående ha tre utbildat sig
utomlands, tre ha gått igenom bergskola och en
teknisk skola.
I tabell 5 ha sammanställts medelinkomsterna
för olika slag av utbildning.
Tabell 5. Medelinkomst för individer med olika slag av
utbildning.
Medel-
Utbildning inkomst
kr.
KTH, ev. akademisk examen .................. 21 600
Akademisk examen ............................ 55 700
KTH-studier, annan utbildning .................. 27 700
Samtliga 22 500
Även om antalet i de två senare grupperna är
alltför litet för att man skall kunna dra några
mera allmänna slutsatser, ha i varje fall inte de
som sakna examen från KTH haft sämre
möjligheter att hävda sig i konkurrensen. Ett
undantag torde väl statstjänsten utgöra, men den spelar
ju inte en så dominerande roll, att det kan anses
ha någon avgörande betydelse.
Med tanke på den väldiga utveckling som den
svenska industrin genomgick under den tid det
här är fråga om, och med den knapphet på
tekniskt utbildade som rådde, är det ganska
naturligt, att de formella meriterna inte skola ha spelat
någon roll för en duktig teknikers möjligheter
att ta sig fram.
Fördelning på olika yrkesområden
Materialet har allt efter anställning eller
huvudsysselsättning indelats i följande grupper: I
Statligt anställda, II Kommunalt anställda, III
Undervisning (i denna grupp ingå två professorer som
äro chefer för offentliga forskningsinstitutioner),
IV Industri, V Enskild och affärsverksamhet.
Till grupp V ha räknats ingenjörer, som äro
chefer för eller anställda inom något slag av
ingenjörsbyråer eller bedriva självständig
konsultativ verksamhet, vidare ingenjörer sysselsatta
med byggnadsverksamhet, anställda inom banker
eller inom grosshandeln, agenter, tekniska
experter åt försäkringsbolag och liknande inrättningar,
samt de, som sakna fast sysselsättning.
I en bilaga till betänkandet angående den högre
tekniska undervisningen finns det en statistisk
utredning rörande Sveriges samtliga ingenjörer
fördelade bl.a. med hänsyn till yrkesområde och
ålder. I tabell 6 har fördelningen på olika
yrkesområden enligt det officiella materialet
sammanställts med motsvarande fördelning enligt denna
utredning. Grupp V har inte medtagits eftersom
det inte går att ur det officiella materialet erhålla
en grupp, som riktigt motsvarar den ur
undersökningsmaterialet erhållna.
Tabell 6. Jämförelse mellan fördelningen på olika
yrkesområden i detta material och motsvarande fördelning år
1939 av samtliga ingenjörer födda senast 1894 och
utexaminerade från KTH.
Offent- Denna i
Yrkesområde lig ut- % utred- %
redning ning
Statsanställda ........ 371 36 60 34
Kommunalanställda . . 148 14 21 12
Undervisning ........ 57 6 10 6
445 44 85 48
Summa 1 021 100 176 100
Som synes är i tabellen överensstämmelsen god
mellan de två fördelningarna, och det här
framlagda materialet tycks ge en god föreställning
om modermassans egenskaper i detta hänseende.
Betyg och inkomster inom olika yrkesområden
I tabell 7 ha sammanställts medelinkomster och
medelbetyg inom de olika yrkesområdena.
Tabell 7. Medelinkomst och medelbetyg inom olika
yrkesområden.
Yrkesområde Antal Inkomst Betyg
Statsanställda .......... 59 15 300 1,66
Kommunalanställda ..... 22 12 300 1 1,55
Undervisning ........... 10 18 500 | 1,99
Industri ................ 85 30 800 1,70
Enskild och affärsverk-
samhet ................ 57 22 200 1,58
Samtliga 233 22 500 1,64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
