Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Inmatningslängd vid fräsning av skruvhjul med snäckfräs, av C G Brodén - Regleringsskivans volymförhållanden vid genomgångsslipning, av Herbert Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 september 19 A A
1081
Fig. 5. Arbetsstycke med
fläns, vilken fräsen
eventuellt kan skada.
I 7 m V2 i 22 sin V2 / sin&A2,^
r2+-*r +–-tg OCsl2 ) + ( "2-^ 6
V 6 / V eos ßi /V eos ß\>
(6 a)
>ß
Genom approximation erhålles
_ 7 m eos ßi
6
Enligt de approximativa beräkningarna kommer
alltid zx < z2. Detta blir vanligen fallet även när
de exakta värdena på zx och z2 beräknas ur de
exakta ekv. (5) och (6).
Undersökas nu frästa kugghjul, finner man att
i överensstämmelse med beräkningarna en
skärning av kuggarna sker på sträckan CB1 resp. CB2
men det är endast mycket tunna spån, som skäras
ut här. Kuggen är praktiskt taget färdigbildad
redan i C. Det har visat sig att om man använder
diagrammet i fig. 3, erhållas inmatningslängder,
som ge praktiskt tillfredsställande resultat för
beräkning av ackorden. Det bör härvid påpekas att
de approximativa värdena enligt tabellen här ovan
äro något för stora, vilket till en del kompenserar
det fel man begår genom att försumma
sträckorna CBi resp. CB2.
De ovan angivna metoderna kunna även
användas för en approximativ beräkning av det
erforderliga utrymmet framför fräsen. I fig. 5 gäller
det att undersöka det gränsfall då fräsen börjar
skära i kanten F. Det förutsättes att höjden h ej
är alltför stor. Man ersätter då lämpligen linjen
C AF med en parabel, som har sin topp i C och
som går genom den kända punkten A. Det är
sedan enkelt att konstatera, om fräsen träffar
godset vid F.
Regleringsskivans volymförhållanden
vid genomgångsslipning
Ingenjör Herbert Carlsson, Lidköping
Genterless-slipningens allmänna principer äro
numera så kända att det torde vara överflödigt att
närmare gå in på dem för denna utredning, som
närmast skall behandla den metod, som benämnes
genomgångsslipning.
Det arbetsstycke, som skall slipas (se fig. 1),
placeras på ett med snett plan försett stöd 5 och
föres fram mot två skivor, slipskivan och
regleringsskivan. Genom att avståndet mellan skivorna
är inställt så att det är mindre än arbetsstyckets
diameter och slipskivan därjämte är formad
något konisk, gripes arbetsstycket av skivorna och
sättes i rotation. Slipskivan åstadkommer denna
rotationsrörelse och regleringsskivans funktion
är att reglera den till önskad storlek. Slipskivans
periferihastighet är ca 35 m/s och regleringsski-
DK 621.923.12
vans hålles vanligen mellan 0,3 och 1,5 m/s.
Arbetsstycket erhåller en periferihastighet
liggande nära regleringsskivans varigenom reglerad
slipverkan uppstår. Slip- och regleringsskivan
äro sinsemellan parallella. Genom att ställa den
sistnämnda i lutning i förhållande till slipskivan
med bibehållande av parallelliteten, åstadkommes
en matningsrörelse i arbetsstyckets längdriktning.
Denna kontinuerliga matningsrörelse förbi
skivorna är det karakteristiska för
genomgångsslip-ningen.
För en effektiv funktion av regleringsskivan
erfordras god kontakt mellan arbetsstycke och
regleringsskiva. Vid centerless-slipning placeras
arbetsstyckets centrum något över skivornas
centrumhöjd. Denna överställning H är proportio-
Fig. 1. Principskiss för
genomgångsslipning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
