Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Den högre tekniska undervisningen inom väg- och vattenbyggnadsfacket, av Georg Schackne - Förslaget till ny vägtrafikstadga, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 september 1944
1091
DK 378.962 : 624/628(485)
Den högre tekniska undervisningen inom väg- och
vattenbyggnadsfacket. Svenska Teknologföreningens
remissvar på 1940 års sakkunnigas utlåtande rörande den
högre tekniska undervisningen var uppdelat i en allmän
del, som återgavs i sin helhet i Tekn. T. 1944 s. 689, och
i speciella delar för varje avdelning. För att granska
utlåtandet ur väg- och vattenbyggnadssynpunkt utsåg avd.
Väg- och Vattenbyggnadskonst en subkommitté med hrr
S O Asplund (ordf.), E Reinius (suppl.), H Danielsson,
A Hall och G Schackne (sekr.) som ledamöter.
Härnedan följer ett kort referat av subkommitténs
utlåtande. Utlåtandet i sin helhet finnes publicerat i STF.s
handlingar nr 341 och kan kostnadsfritt erhållas efter
rekvisition till STF:s kansli.
Namnfrågan
De sakkunniga föreslå, att avdelningens namn vid
högskolorna skulle ändras från Väg- och Vattenbyggnad till
Byggnadsteknik. Vid sammanträde den 11 april 1944
uttalade sig STF:s avd. för Väg- och Vattenbyggnadskonst
med knapp majoritet för att bibehålla det gamla namnet,
och i enlighet därmed formulerade subkommittén sitt
utlåtande. Hrr Asplund och Danielsson reserverade sig till
förmån för namnet Byggnadsteknik såsom varande mera
adekvat.
Studieriktningar
För att kunna begränsa studietiden till fyra år och på
grund av det alltjämt växande kunskapsstoffet har en
uppdelning av studierna i olika studieriktningar blivit
ofrånkomlig. De sakkunniga föreslå därför en
differentiering av undervisningen i två huvudgrupper, nämligen
dels i hus-, bro- och vattenbyggnadsteknik och dels i
kommunikationsteknik. Subkommittén instämmer i denna
princip men föreslår en något annan uppdelning än de
sakkunniga. Vidare kommer enligt de sakkunnigas förslag till
differentieringen i undervisningen en del elever ej att få
någon undervisning i vissa grundläggande
byggnadstekniska grenar, exempelvis brobyggnad och vattenbyggnad.
Subkommittén föreslår i stället, att samtliga elever skola
bibringas grundläggande kännedom om alla
byggnadstekniska huvudämnen och att undervisningen först under
fjärde årskursen differentieras i fortsättningskurser, som
läsas gruppvis enligt följande plan:
Grupp V v Väg- och Vattenbyggare: vattenbyggnad,
brobyggnad, matematik II samt husbyggnadslära II eller
vägbyggnad.
Grupp Vh Husbyggare: brobyggnad, matematik II,
byggnadsteknik, husbyggnadslära II samt stadsbyggnad.
Grupp Vs Stadsbyggare (eller kommunaltekniker):
vägbyggnad, stadsbyggnad, kommunikationsteknik samt
husbyggnadslära II eller vattenlednings- och avloppsteknik
samt vattenkemi.
Lärarbe fattningar
De sakkunniga föreslå följande nya lärarbefattningar:
Professurer, som ersätta nuvarande speciallärarbefatt-
ningar:
Matematik II ............................. från år 1947
Byggnadsekonomi och byggnadsorganisation ..............1949
Speciallärare, helt nya:
Ritteknik II ..........................................................................1947
Geoteknik ..............................................................................1948
Kemi II ..................................................................................1948
Elektroteknik II ..................................................................1947
Vattenlednings- och avloppsteknik ................................1944
Vägbyggnad ..........................................................................1945
Adjungerade lärare, helt nya:
Värmeteknik och maskinlära ..........................................1944
Byggnadsstatik .........................................1947
Med vissa ändringar härav föreslår subkommittén, att en
professur i geoteknik inrättas, varigenom specialläraren i
geoteknik och den adjungerade läraren i byggnadsstatik
kunna avvaras, att den nuvarande professuren i
vägbyggnad och kommunikationsteknik överflyttas till
vägbyggnad, att en ny professur inrättas i kommunikationsteknik
samt att speciallärarbefattningen i vägbyggnad utgår. De
sakkunniga föreslå, att professuren i byggnadsteknik
överflyttas till avd. V. Trots att ämnet hittills varit förlagt till
avd. A har det visat sig, att forskningen inom ämnet i
långt övervägande utsträckning utförts av väg- och
vattenbyggare. Med anledning av att den föreslagna
överflyttningen till avd. V måste verka intensifierande på
forskningen inom denna för landets näringsliv så vitala
vetenskap instämmer subkommittén livligt i de sakkunnigas
förslag.
Subkommittén anser det dock rimligt, om en professur
i samma ämne skulle inrättas inom avd. A.
Subkommittén föreslår, att laboratorierna för
byggnadsstatik, brobyggnad och vattenbyggnad högst väsentligt
utvidgas samt att ett laboratorium i geoteknik inrättas.
Subkommittén anser slutligen, att professurer böra
inrättas i samma utsträckning vid CTH som vid KTH.
Georg Schackne
DK 351.81(485)
Förslaget till ny vägtrafikstadga har granskats av en
inom avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst tillsatt
kommitté, bestående av vägdirektör A Södergren, civilingenjör
E Byström samt överingenjör N von Matern och
civilingenjör B Norlin.
Trafikens utveckling under senare år och dess i viss mån
ändrade karaktär gör det otvivelaktigt nödvändigt, att den
nu gällande vägtrafikstadgan av år 1936 revideras och
moderniseras. Det nu framlagda betänkandet klarlägger på
ett förtjänstfullt sätt vilka delar av den nuvarande stadgan,
särskilt beträffande cyklande och gående, som måste
revideras och anpassas efter moderna förhållanden.
Betänkandet avser emellertid endast en revision av
vägtrafikstadgan, men på grund av det ofrånkomliga
sambandet mellan vägtrafikstadgan och
motorfordonsförordningen måste ändringar av den ena åtföljas av
motsvarande ändringar av den andra. Sålunda måste full
överensstämmelse råda mellan definitionerna i § 1 av de båda
författningarna, vilket dock ej blir förhållandet, om förslaget
till vägtrafikstadga stadfästes utan att motsvarande
ändring av motorfordonsförordningen företas.
De sakkunniga ha hemställt, att utredningen skall
utvidgas att omfatta en allmän översyn av samtliga nu
gällande vägtrafikförfattningar i ett sammanhang. Kommittén
instämmer helt i detta yrkande.
I förslaget framhålles att den nu gällande
vägtrafikstadgan är synnerligen bristfällig i stilistiskt avseende, och
att den innehåller en del onödiga föreskrifter.
Vägtrafikstadgan bör därför koncentreras och dess paragrafer
genomgående formuleras på ett enklare sätt. Det nya
förslaget tillgodoser i många avseenden dessa önskemål.
Strävan efter koncentration och enkelhet torde dock enligt
kommitténs mening kunna i ännu högre grad förverkligas.
Den allmänna uppställningen av stadgan bör kunna
förbättras, så att den blir mera överskådlig och lättare att
hitta i. Detta kan ske genom att rubrikerna ändras och
kompletteras, och genom att de olika momenten i
paragraferna sammanföras på ett mera logiskt sätt.
Uppgifterna om polismyndigheternas och länsstyrelsernas
befogenheter torde sålunda med fördel kunna överflyttas
till ett särskilt kapitel.
I samband härmed ifrågasätter kommittén, om icke
nämnda befogenheter borde närmare granskas och
samordnas med de befogenheter, som efter vägväsendets
förstatligande tillkomma Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
och länens vägförvaltningar, så att tveksamhet i dessa
frågor icke kan uppstå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
