Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 14 oktober 1944 - Arbetsledningspsykologi, av Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1A oktober 19 A A
1167
andlig disciplin eller förslöas genom brist på
sådan. Skillnaden ligger huvudsakligen däri, att
den psykiska aktiviteten ej kan mätas på samma
sätt som den fysiologiska. Energiförbrukningen
vid t.ex. intellektuellt arbete har man hittills ej,
så vitt jag vet, kunnat med säkerhet fastställa.
Den kände fransk-kanadensiske fysiologen,
läkaren och nobelpristagaren Carrel framhåller, att
den psykiska aktiviteten är beroende ej blott av
andlig träning och disciplin utan även av
levnadsvanorna och födan. "Det förefaller", säger han.
"som om hög diet och idrott, som går till överdrift,
skulle verka hämmande i intellektuellt
hänseende." Den kände amerikanske psykologen Mac
Dougal framhåller, att ett matsmältningsssystem
som fungerar väl, har benägenhet att framkalla
en ljus och spänstig ton i själslivet, under det att
en matsmältning, som försiggår trögt och
ofullständigt, ger en retlig, hypokondrisk och
melankolisk ton åt temperamentet. "På samma sätt",
fortsätter han, "har ett kraftigt och effektivt
muskelsystem benägenhet att framkalla en allmän
spänstighet och effektivitet hos själslivet."
En betydelsefull sida av den psykiska aktiviteten
och vilken står den fysiologiska aktiviteten mycket
nära är instinktlivet. Det är sättet för
människornas reaktion och handlande, hur de förhåller sig
till yttervärlden, som för arbetsledaren är av stor
betydelse att känna. Varför den ena människan
inför en viss situation förhåller sig på ett sätt.
en annan på ett annat, förklaras till stor del om
också ej helt av karaktären hos hennes instinktliv.
Som instinkter betecknas de medfödda
tendenserna hos djur och människor att handla på ett
bestämt sätt eller i visst syfte. De är, som vissa
psykologer uttrycker det, tendenser till
ändamålsbestämda handlingar eller totalreaktioner hos
organismen på vissa föremål i omgivningen. Även
om vissa grupper av människor har svårt för
att på människan med avseende på instinktlivet
vilja tillämpa samma betraktelsesätt som på
djuren, synes det inom den moderna psykologin ej
råda någon tvekan om att tilldela människan ett
rikt instinktliv. Allt efter arten hos detta
instinktliv kommer människorna att i sitt beteende röja
olika handlingstyper. Så t.ex. blir människor med
en utpräglad kamp- och självhävdelseinstinkt
gärna stridslystna, gåpåiga och aktiva individer.
De är människor med en stark självkänsla,
varför de gärna vill göra sig gällande. Människor
åter med mer utpräglad hjordinstinkt och
underkastelseinstinkt blir mer sällskapliga, undergivna
och passiva. De trivs ej med ensamheten och
undviker svårare och mer ansvarsbetonade
arbetsuppgifter.
Hos somliga människor är förvärvsinstinkten
stark, varför de blir förvärvslystna och gnidiga,
men även aktiva, när det gäller att tillgodose
egna materiella intressen. Är den konstruktiva
och nyfikna instinkten starkt utvecklad, har man
att göra med vetgiriga, tekniskt och mekaniskt
intresserade människor.
Alla dessa instinkter är i likhet med anlagen
nedärvda, kan således ej förvärvas under
individens utveckling men ej heller utrotas. "De är",
som Mac Dougal uttrycker det, "de yttersta
drivkrafterna i det sociala livet." De representerar
en betydelsefull sida av människans psyke, som
arbetsledaren måste lära sig känna, om han skall
lösgöra den psykiska aktiviteten hos dem. I den
praktiska arbetsledningen gäller det därför att
hos dem man leder söka komma underfund med
vad som är det dominerande i deras instinktliv
En första inblick i denna sida av en individs
psyke får han med hjälp av en psykologiskt
tillrättalagd anställningsintervju. Kan denna
intervju kompletteras med vissa arbetsprov, som ger
stöd åt de slutsatser han drar av intervjun, bör
han kunna få ganska säkra hållpunkter för en
första orientering av individens arbetstyp i vad
hans instinktliv beträffar.
Som individ reagerar nämligen en person till
arbetsmiljön och till vad han möter där i första
hand i kraft av de för honom mest bestämmande
instinkterna och de därav framkallade
önskningarna och impulserna. Den på grund av sin
självhävdelseinstinkt och konstruktiva instinkt aktiva
människan trivs t.ex. med mer ansvarsbetonade
uppgifter, i all synnerhet då hon genom dem kan
få tillfälle att visa sin duglighet. Hon trivs med
ensamuppgifter, då hon själv kan få bestämma
arbetstakten och ej behöver vara beroende av
andra. Hon trivs med en viss omväxling i arbetet,
med att orderna ges sparsamt och i anvisande
form. Hon vill även känna meningen med en
order och med de speciella krav, som ställs på
ett beordrat arbete, om hon skall intressera sig
för arbetet. Däremot blir hon mer eller mindre
olustig och arbetsovillig i enkla, monotona
arbetsformer. I dessa arbetsformer kan hon ej på
samma sätt få de önskningar tillfredsställda, som
bottnar i hennes starka instinkter. Hon blir lätt
ett offer för olustkänslor, som har en stor
förmåga att nedsätta den psykiska aktiviteten. Hon
arbetar med halv maskin.
En individ återigen med hjord- och
underkastelseinstinkterna mer starkt utpräglade blir en
mer passiv arbetstyp, som gärna undviker de
svåra och ansvarsbetonade arbetsuppgifterna,
liksom den är obenägen för arbetsuppgifter, som
skiftar till sin karaktär. Den trivs bättre än den
förra typen med enkla repetitivuppgifter liksom
i lag- eller grupparbeten, där den ej själv behöver
ta ansvar eller bestämma takten. Sätts denna
människa att utföra ett mer individuellt och
krävande arbete fordrar hon fullständiga order och
instruktioner, då hon eljest utan sällskap av laget,
som befriar från det personliga ansvaret, grips
av osäkerhet och olustkänslor, som starkt
nedsätter aktiviteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
