Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 14 oktober 1944 - Arbetsledningspsykologi, av Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1168
TEKNISK TIDSKRIFT
Hos den passiva arbetstypen är ofta
självbevarelseinstinkten starkt utvecklad och inte så sällan
parad med en mer eller mindre stark
förvärvsinstinkt. Vi har då att göra med individer, som
i sitt arbete drivs av ett starkt förtjänstbegär och
därför blir aktiva utan att arbetet som sådant
lockar dem. De tar vad arbete som helst av
enklare art, blott de därpå kan förtjäna pengar. Det
är den typ av arbetare, som Taylor med sitt
system monopoliserade. De har éj lust att
närmare tänka över arbetet och gör det ej heller,
om de kan slippa. De vill ha arbetet på förhand
upplagt för sig, så att de blott har att "go ön".
Deras användbarhet ligger främst däri, att de tar
vad arbete som helst och ej gör några svårigheter,
då de blir förflyttade från ett arbete till ett annat,
blott de tror sig kunna förtjäna därpå.
Det är vanskligt att generalisera människotyper,
ty i regel är de iner renodlade typerna sällsynta.
De exempel på arbetstyper med ett mer eller
mindre utpräglat instinktliv av den ena eller
andra karaktären, som jag här anfört, har jag hämtat
från egna iakttagelser av lärlingar och personer
anställda i industriellt arbete. Dessa exempel avser
att belysa, hur den psykiska aktiviteten påverkas
i befordrande eller motsatt riktning, i samma mån
arbetsledaren vid individens placering i arbetet
och vid tilldelningen av uppgifter och i
ordergivningen kan ta hänsyn till de för honom mest
karakteristiska instinkterna. Ju mer dessa
instinkter kan tillfredsställas och ej i onödan blir
hämmade, desto mer lustbetonad blir arbetsuppgiften.
Och tvärt om, ju mindre möjlighet härför ges,
desto mer olustbetonat blir arbetet och desto mer
hämmas den psykiska aktiviteten. Mac Dougal
vill göra gällande, att den stegring i aktiviteten,
som framkallas därav att en stark instinkt får
utlösas i handling och ge upphov till lustbetonade
känslor, sammanhänger därmed att större eller
mindre energiöverskott lösgöres ur
energireserven. varvid i kroppens vävnader upplagrad
potentiell energi tas i anspråk.
Det har redan framhållits, att aktiviteten
ned-sättes, då en stark instinktiv impuls ej får
tillfredsställelse. Likaledes då olustbetonade känslor
alstras, t.ex. då en yrkesarbetare med stark
självhävdelseinstinkt systematiskt håller på med
sådant arbete, där han ej får användning för sin
yrkeskunnighet och sålunda ej får visa, vad han
duger till. Detsamma blir följden, då en person
måste utföra sitt arbete under en psykisk
stämning, som skulle kunna betecknas som
intressekonflikt. Ett exempel härpå skall ges från min
erfarenhet. En arbetare, som till sin psykiska
läggning närmast hörde till den i det föregående
beskrivna passiva typen med stark
självbevarelseinstinkt parad med en stark förvärvsinstinkt,
placerades för en tid på ett arbete, som gav god
förtjänst, men som samtidigt var förenat med
vissa risker för hälsan. Han tvekade emellertid
ej att ta arbetet för förtjänstens skull, men kunde
hela tiden arbetet varade ej frigöra sig från
känslan av otrygghet, som efter hand stegrades till
ängslan för den hälsorisk, som han ansåg sig
vara utsatt för. Intresset att förtjäna pengar
kämpade med intresset att skydda sig för en fara,
som i hans fantasi med tiden växte. Detta utlöste
en vaksamhet mot faran, som allt mer tröttade
honom. Denna konflikt verkade uppenbarligen
nedsättande på hans aktivitet, varav även följde,
att hans förtjänst började sjunka.
Psykologerna tycks tvista om huruvida de mer
etiska och moraliska idéerna och idealen är belt
betingade av uppfostran och miljö eller om även
dessa idéer även ytterst är förankrade i den
mänskliga naturen, i mot den svarande instinkter.
Därmed må nu vara hur som helst. Det finns,
som var man vet, hos alla människor ett mer
eller mindre utpräglat rättsmedvetande, starkare
hos somliga än hos andra, trots att de varit
föremål för samma uppfostran och växt upp i samma
miljö. Detsamma gäller 0111 behovet att göra sin
plikt. Det är också en i all arbetsledning gjord
erfarenhet, att en arbetsledare som är rättvis och
som aldrig sviker sin plikt, imponerar på alla,
liksom att han stimulerar den psykiska
aktiviteten hos många genom att vädja till vad som är
rätt, och vad som är ens plikt. Ty för flertalet
människor är medvetandet om att göra vad rätt
är, och vad som är ens plikt, förbundet med mer
eller mindre lustbetonade känslor, oberoende av
huruvida uppgiften i fråga eller den miljö, vari
den skall utföras, passar den personliga
läggningen eller ej.
Gruppanda och masstämning
Men arbetsledaren för befäl ej blott över enstaka
individer utan även över individer sammanförda
i grupper. Har denna grupp en mer fast och
organiserad utformning, som fallet är med det mer
beständiga arbetslaget ocli fackföreningen,
kommer individen under inflytande av de traditioner,
sederegler och bestämmelser, som gäller för
gruppen som en organisation. Den instinkt, som då
framför allt behärskar psyket är den kollegiala,
vilken föder känslor av ansvar för gruppens, den
högre enhetens, arbetslagets, fackföreningens,
tjänstemannaorganisationens intressen. Det hör
till arbetsledningens svårare uppgifter att inom
sin avdelning liksom inom ett arbetslag bygga
upp en för företaget positiv gruppanda. Villkoret
för att t.ex. inom ett arbetslag, liksom inom
fackföreningen, en fast gruppanda skall kunna byggas
upp är enligt Alf Ahlberg följande*:
För det första skall gruppen bestå för längre
tid; individerna kan väl gå in och ut ur gruppen,
men gruppen själv fortbestår med sina
gemensamma intressen, syften och sin organisation.
* Ahlberg, A: Social psykologi, Stockholm 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
