Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 14 oktober 1944 - Arbetsledningspsykologi, av Gösta Ekelöf - Arbetsledarpsykologi i praktisk tillämpning, av Albert Engvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1170
TEKNISK TIDSKRIFT
även om jag här måste fatta mig kortare. Som
bekant uppkommer en massbildning ur
psykologisk synpunkt, då flera individer är samlade på
en och samma plats och dessa individers sätt att
tänka och känna något så när är
överensstämmande, samt då dessa individer kommer under
inflytande av en och samma instinktiva impuls. En
överhängande fara, hotande arbetslöshet, ängslan
för minskade förtjänster eller dylikt är ju något
inför vilket ingen människa kan förbli indifferent,
och som hos samtliga människor framkallar
samma känsla. Det finns därför knappast något på en
arbetsplats, som så lätt kan sammankitta en
samling individer till en massa som en överhängande
fara av angiven art. Detsamma gäller ett
permanent hot om orättvis behandling och
bedömning, varför alla människor är särskilt känsliga.
Massan är okritisk, den är oförmögen att ta
förnuftsskäl. Den är lågsinnad och ointelligent. Den
är lätt att suggerera, dvs. kommer lätt under en
persons inflytande. När en och samma känsla
griper hela massan, t.ex. avsky, rädsla eller raseri,
känner sig var och en av individerna, som ingår
i massan, befriad från allt personligt ansvar för
följderna, varför han reservationslöst hänger sig
åt den förhärskande stämningen. Han njuter av
att slippa behärska sig och sopas med i den kol-
lektiva rörelsens virvel. En massbildning av ovan
angiven art som uppstår på en arbetsplats måste
arbetsledarna söka snabbt avleda, t.ex. genom att
söka dra uppmärksamheten till sig själv och så
genom sitt lugna och resoluta uppträdande visa
att ingen grund finns för panikstämning. Att söka
med ord övertyga är lönlöst. Ett humoristiskt
inpass från dens sida, som avslöjar ihåligheten i
stämningen, kan även vara till god hjälp.
Framför allt skall arbetsledaren söka i tid
förebygga att sådana massbildningar uppstår.
Man bör därför noga vaka över att ej mer
eller mindre obestyrkta rykten, som kan ge
upphov till en masstämning, får spridas på en
arbetsplats.
I vissa amerikanska företag har man sökt
förhindra hopsintrandet av en farlig masstämning
genom att gång efter annan anordna bland
arbetare och tjänstemän enquëter, som ger var och
en tillfälle att lufta ut eventuellt upplagrat
missnöje. Varje sådan utluftning kan vara välgörande,
vartill kommer, att vederbörande ledning får
anledning att undersöka, om orsakerna till missnöjet
är verkliga eller inbillade. Även en väl skött
avskedsintervju med personer, som slutar sin
anställning, kan vara ledningen till hjälp i
förekommandet av masstämningars hopsintrande.
Arbetsledarpsykologi i praktisk tillämpning
o
överingenjör Albert Engvall, LSTF, Åtvidaberg
Med arbetsledare menar man ju i inskränkt
bemärkelse de, som närmast ha att utdela order
och utöva tillsyn över arbetare. Emellertid kan
gott påstås, att arbetsledare "är vi allihopa,
allihopa", även om sambandet mellan över- och
underordnade får en något skild karaktär på olika
plan inom organisationen. Ju högre upp man
kommer i den personella
organisationsbyggnaden, desto mera gå uppgifterna i varandra, och
det blir svårt att dra bestämda gränser. Dessutom
föreligger den skillnaden, att göranden och
låtanden tillmätas större vikt allt efter den makt
och myndighet, dvs. formella auktoritet, en
befattningshavare beklätts med.
Sysslar man med ledarskapets psykologi, är det
alltså en lucka, om man därvid icke beaktar
förvaltningsuppgifterna. I min egen verksamhet som
Föredrag i Svenska Teknologföreningens kurs i
industri-psykologiska frågor den 3 mars 1944.
DK 331.1
ledare har jag alltid sökt tillämpa denna
grundregel vid utbildning av ungdom med framtiden
för sig. Även en duktig nyexaminerad ingenjör
kan behöva 4—6 år för att ernå en användbar
kunskap om företagets sätt att arbeta. Först då
kan man med utsikt till framgång sätta in
honom på en post som avdelningschef, där han
själv får brottas med disciplinära och andra
problem. Men dessförinnan är det nyttigt för att icke
säga nödvändigt att han får biträda med
stabsarbete under någon tid för att därigenom lära sig,
hur uppgifterna ses ovanifrån, och hur man bör
ta på dem.
Företagsledningen som underordnad
Utmärkande för vår tids industriella arbetsliv
är avtals- och organisationsväsendet, vilket jämte
lagstiftningen i stort sett reglerar företagets
verksamhet relativt det allmänna. Ett industriföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
