Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Nyare typer av fartygsmaskinerier, av Ingvar Jung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 19 44
1197
Fig. 5. Maskinanordning för handelsfartyg med tuå skotska
pannor, 1 000 hk kvadruppelmaskin och ångkompressor.
i mzn uii A 7° 350 * 525 X 660 X 1 120
1. 1 050 ihk kvadruppelangmaskin -——–
oOO
2. ångpanna, 90 ma eldyta per panna, 3. kondensor 125 m®,
4. elektriska generatorer à 50 kW med
kompoundång-maskiner, 5. cirkulationspump 300 tlh, 7.
matarvattenförvärmare i-steg, 4,75 m2, 8. filtertank 1 m3, 9.
cirkulationspump för hjälpkondensor 42 tlh, 11. elektrisk
instrumenttavla 12. mellanöv er hettar e 9 m2, 13. turbokompressor.
nen till ett kraftverk i Neuchåtel5. Sedan dess har
utvecklingen gått mycket snabbt. Visserligen
drives, såvitt jag vet, intet fartyg i dag av en sådan
maskin, men såväl gasturbindrivna flygplan som
lokomotiv ha visat maskintypens
existensberättigande i konkurrensen de traktionära
maskintyperna emellan.
Fig. 6 visar i princip, dels en
ångturbinanläggning, dels en gasturbinanläggning samt dessa
maskintypers värmebehov per hkh vid olika
tillopps-temperaturer före turbinen. Vi finna, att
gasturbinens värmebehov avtar betydligt snabbare än
ångturbinens vid ökad temperatur. En
temperaturstegring av 100°C i trakten av 500°C
förbättrar ångprocessen med ca 8 %, medan
gasturbin-processen förbättras med ca 24 %. Vad en
ytterligare förbättring av våra konstruktionsståls
värmehållfasthet betyder för gasturbinteknikerna
förstå vi av dessa värden. Metallurgernas
framsteg6 under de senaste åren ha varit
anmärkningsvärda, vilket med full tydlighet framgår av
fig. 7. Utvecklingen från 1940 är i fig. 7 endast
antagen, då de stora krigförande länderna icke
bekantgjort några resultat av sina
experiment-arbeten på detta område. Det är troligt, att
avsevärt bättre värden än de som angivits på
kurvorna, fig. 7, ha erhållits. Att
gasturbinkonstruktörerna börja vädra morgonluft icke blott i
gasturbinlandet par préférence Schweiz, utan
även i USA och vårt land är emellertid tydligt.
Det finns redan ett flertal principiellt olika typer
av gasturbiner, varav de viktigaste visas i fig. 8
och 9.
Fig. 6. Jämförelse mellan en ångturbins och en gasturbins
värmeförbrukning vid olika temperaturer före turbinen.
1. luftkompressor, 2. förbränningskammare, 3. gasturbin,
4. värmeväxlare, 5. kuggväxel, 6. propeller med vridbara
blad, 7. ångpanna, 8. ångturbin, 9. kondensor, 10.
konden-satpump, 11. matarpump, 12. matarvattenförvärmare.
Brown-Boveris enkla gasturbin, fig. 8 a,
förutsätter vid propellerdrift en propeller med
vridbara blad eller elektrisk kraftöverföring. I det fall
en sådan icke kan komma till användning måste
turbinen utrustas med en särskild propellerturbin
för fram och en för back enligt fig. 8 b.
Genom att uppdela kompressionen i två steg och
kyla luften mellan högtrycks- och
lågtryckskompressorerna kan kompressionsarbetet minskas.
Turbineffekten kan likaledes höjas genom en
uppdelning på två seriekopplade turbiner med
var sin förbränningskammare enligt fig. 8 c.
Denna anordning7 erbjuder, jämfört med det enkla
systemet enligt fig. 8 a, en ca 20 % lägre
brännoljeförbrukning.
Gasturbinen erfordrar jämfört med en ång-
Fig. 7. Förbättring av austenitiska ståls värmehållfasthet
sedan 1925 (utvecklingen från 1940 antagen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
