Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Nyare typer av fartygsmaskinerier, av Ingvar Jung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1198
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. öppen gasturbin, a. med enklaste anordning vid propeller med vridbara blad eller elöverföring, b. med särskild
fram- och backturbin, c. med två gasturbiner och två kompressorer samt kylare och två förbränningskammare. 1.
kompressor (a. högtrycks-, b. lågtrycks-), 2. förbränningskammare (a. högtrycks-, b. lågtrycks-, 3. gasturbin (a.
högtrycks-, b. lågtrycks-), 4. värmeväxlare, 5. kuggväxel, 6. propeller med vridbara blad, 7. framåtturbin, 8. backturbin,
9. propeller med fasta blad, 10. kylare.
anläggning med samma bränsleförbrukning 3—5
gånger så stora luftmängder på grund av de ur
förbränningssynpunkt låga gastemperaturer, som
kunna tillåtas, ca 600—700°C för närvarande. Då
avloppsgaserna lämna turbinen vid atmosfäriskt
tryck och hög temperatur erhållas vid större
maskineffekter sådana gasvolymer, att
skovelläng-der och rotordiametrar bli otillåtligt stora med
tanke på hållfastheten. Gränseffekten för en
gasturbin av Brown-Boveri-typ ligger därför vid
7 000—10 000 hk.
Dels för att undvika dessa nackdelar, dels för
att kunna använda ett fast bränsle har den
schweiziska turbinfirman Escher-Wyss8
utvecklat sin slutna gasturbin, där en och samma
luftmängd cirkulerar inom maskinaggregatet, fig. 9 b.
Brown-Boveris förbränningskammare ersättes
här av en värmeväxlare i princip ungefär
motsvarande en traditionell ångpanna, men med
cirkulerande luft i tuberna i stället för vatten och ånga.
I stället för att släppa ut de heta avgaserna och
ta in kall luft från omgivningen kyles
avloppsluften och återinföres i kompressorn vid det
slutna systemet. Hela cirkelprocessen arbetar vid
ett tryck avsevärt överskridande atmosfärtrycket,
så att luftkompressorn t.ex. höjer trycket från
5 till 15 kg/cm2. Då en turbins specifika effekt är
ungefär proportionell mot trycket, kunna sålunda
mycket små och kompendiösa maskiner erhållas
även vid stora effekter. Den slutna gasturbinen
kan teoretiskt utföras i aggregatstorlekar mer än
tillräckliga även för de största slagskepp. En
särskild kompressor måste finnas för att ersätta den
luftmängd, som läcker ut genom axeltätningarna
o.d. Svårigheterna vid denna gasturbintyp torde
ligga i värmeväxlaren. Skall 700°C gastemperatur
ernås framför turbinen måste värmeväxlarens
tubtemperatur trots hög hastighet och högt tryck
uppgå till avsevärt mer än 700°C, om
värmeväxlarens dimensioner ej skola bli avskräckande
stora. Första experimentanläggningen i större
skala är för närvarande under provning, men
några erfarenheter ha ännu ej offentliggjorts.
En tredje firma, mycket känd som
dieselbyg-gare, även den schweizisk, Sulzer har utfört
ett mellanting mellan den öppna och den
slutna gasturbinen, fig. 9 a9. Här tillföres ej mer
luft än som erfordras för förbränningen, och
denna luftmängd förtätas i en särskild
kompressor 1, medan motsvarande avgasmängd
expanderar till atmosfärstryck i en turbin 6. Den större
delen av gaserna från förbränningskammaren 4
Fig. 9. Halvslutet gasturbinsystem enligt
Sulzer (t.v.) och sluten gasturbin enligt
Escher-Wyss (t.h.). 1. kompressor för
förbränningsluft, 2. kylare, 3. kompressor för
förbränningsluft och cirkulationsgas, 4.
förbränningskammare, 5. gasturbin för
cirkulationsgas, 6. gasturbin för avloppsgas, 7. kuggväxel, 8. propeller med vridbara blad, 9. värmeväxlare, 10.
luftkompressor, 11. kol- eller oljeeldad värmeväxlare (lufthettare), 12. luftturbin, 13. läckluftkompressor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
