Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Nyare typer av fartygsmaskinerier, av Ingvar Jung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1200
TEKNISK TIDSKRIFT
framtidsutsikterna. Det slutna systemet torde än
ha mycket långt kvar till detta stadium. Innan
gasturbinen blir överlägsen dieseln och
ångturbinen för ett vanligt handelsfartyg måste dock
metallurgerna göra ytterligare framsteg. I vissa
specialfall kan den nuvarande relativt höga
bränsleförbrukningen uppvägas av anläggningens ringa
vikt och prisbillighet och sålunda redan nu vara
konkurrenskraftig. Enär, som förut nämnts,
gasturbinens nyttoeffekt uppstår såsom den relativt
ringa skillnaden mellan gasturbinens och
kompressorns effekt är anläggningen ytterst känslig
för verkningsgradsförsämringar under drift
genom sotbildning i förvärmare, skovelslitage o.d.
För handelstonnaget böra därför erfarenheterna
från de experimentanläggningar, som för
närvarande utarbetas resp. äro i drift, inväntas,
innan något fartyg förses med propellermaskineri,
bestående av enbart gasturbiner.
Dieselmaskineriet-
Som av fig. 1 framgår har dieselmotorn
visserligen förbättrats undan för undan, men man har
ej lyckats sänka bränsleförbrukningen i samma
mån som vid ångmotorerna. Konstruktörernas
energi har i stället dels inriktats på att få fram
enkla, driftsäkra och oömma typer, dels på att
ernå specifikt mindre och lättare maskinenheter.
Konstruktörernas strävan har lett till att även
dieselfamiljen fått flera medlemmar, varav
följande kunna särskiljas:
enkel direktansluten dieselmotor,
kuggväxlad dieselanläggning,
dieselelektriskt maskineri,
uppladdad dieselmotor med avgasturbin,
Göta verkens drivgasmaskineri (system
Johansson) .
Ett gott exempel på konstruktörernas strävan
att få fram en enkel, oöm och driftsäker typ är
Götaverkens nya enkelverkande tvåtaktmotor11,
fig. 12. Motorn är ej anmärkningsvärd i annat
avseende än i sin geniala enkelhet.
Rederininspek-törer och maskinister torde dock mera uppskatta
dessa egenskaper framför de tekniska finesser
och de spetsprestationer i värmeekonomi och
ringa utrymmesbehov, vilka teknikerna gärna
vilja excellera i. Motorn har längsspolning med
en utblåsningsventil på toppen och slidreglerade
spolportar. Både utblåsningsventil och slid styras
av dragstänger, påverkade direkt från vevaxeln
— kamaxeln driver endast bränslepumpar och
startluftventiler. Varje cylinders undersida
fungerar som spolpump. För att erhålla tillräcklig
slagvolym för spolningen är dessutom till varje
cylinder ansluten en dubbelverkande spolpump,
driven genom en dragstång från tvärstycket. Den
Fig. 12.
Götaverkens tvåtaktmotor.
Fig. 13.
Göta-verkens svetsade tvåtaktmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
