Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 28 oktober 1944 - Rationaliserad spårvägsdrift i Stockholms inre stadsområde, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 19 44
1221
Rationaliserad spårvägsdrift
i Stockholms inre stadsområde
Direktör Torslen H Åström, LSTF, Stockholm
Spårvägs- och busstrafiken i Stockholm har
under senare år varit föremål för stor och ofta
mindre smickrande uppmärksamhet i dagspressen
och i diskussioner man och man emellan. Härvid
göras gärna jämförelser med förhållanden i andra
svenska städer, enkannerligen Göteborg och
Malmö. Kvasipopulära attribut komma då ganska
lätt till användning, och någon djuppejling av
problemen blir det som regel icke fråga om. En
mera ingående granskning av
lokaltrafikproblemet i Stockholm och en teknisk-ekonomisk
analys av förutsättningarna för lokaltrafikens
bedrivande därstädes och dess utvecklingslinjer kan
därför vara av intresse.
Stockholms trafikförhållanden och problem äro
emellertid sådana, att en rättvisande jämförelse
med landets städer i övrigt svårligen låter sig
göra — man rör sig med inkommensurabla
storheter. Detta påstående kan låta övermaga men
får ett visst belägg redan genom en granskning
av trafikvolymens huvuddata exempelvis år 1943
för Stockholm och landets därnäst efter
folkmängden följande tre största städer
Stad Folkmängd i medeltal under året, personer Stadens spårvägs- och
busstrafik
Miljoner vkm Miljoner resor Resor i medeltal per invånare
Stockholm . 624 000 42,6 226 362
Göteborg . . . 288 200 19,7 88 305
Malmö .... 161 500 5,4 31 194
Norrköping . 72 800 2,1 11 149
Det är dock ingalunda enbart de absoluta talens
storlek, som markerar Stockholms särställning
utan det är fastmer den allmänna trafikträngseln
på innerstadens huvudgator och infartslederna
från ytterområdena samt den svåra friktionen
mellan de starkt frekventerade kollektiva
trafikmedlen och den övriga gatutrafiken i dessa stråk, som
ger staden dess speciella trafikproblem. Dessa
hänga i sin tur intimt ihop med stadens säregna
topografi och stadsbyggnadsutvecklingen inom
Stockholmsområdet under de senaste decennierna.
DK 656.132 : 656.4(487.1)
1939 års avvecklingsplan
När man skärskådar dagens trafikproblem i
Stockholm och planerar för morgondagens trafik,
finns det anledning gå tillbaka till den utredning
med förslag till spårvägstrafikens successiva
avveckling i den inre staden genom omläggning till
buss- och trådbussdrift, som av Spårvägsbolaget
framlades hösten 19391. Utredningen kan ju nu
sägas ha lagts fram i en mindre lycklig stund,
liksom även förslagets genomförande i ett första
skede från vissa håll starkt kritiserats. Det må
emellertid erinras om att förslaget vid tidpunkten
i fråga framlades på direkt anmodan av stadens
högsta trafikvårdande myndighet,
Överståthål-larämbetet, och utgjorde resultatet av en längre
tids utredningsarbete baserat på åtskilliga tidigare
undersökningar och underhandsdiskussioner
inom ansvariga trafikmannakretsar under
1930-talets senare år ävensom på utländska
erfarenheter.
Fig. 1. Trafiken på Norrbro 1931, åtta år innan trafiken
kulminerade omedelbart före krigsutbrottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
