Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 4 november 1944 - Ett bombplan blir trafikplan, av Bo Hoffström och Olof Carlstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1256
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Kabintaket under ombyggnadsarbetet. I mitten
taklampor och en evakueringsventil, t.v. öppet schakt för
styr-linor och elledningar, t.h. motsvarande schakt med påsatt
täckplåt, längst t.h. isolerade plåtrutor med dels enbart
filt, dels också isoflex inlagd.
sagerarkabin med två längsgående soffor,
vardera rymmande tre passagerare, fig. 3. Golvet är
sänkt och ur hållfasthetssynpunkt ersatt med
soffornas skrovfasta underrede.
I taket på denna avdelning finns en
nödutgångslucka, som kan nås med hjälp av en stege, stuvad
i överbyggnaden ovanför huvudlastrummets tak.
På samma ställe finnas även repstegar, vilka
kunna kastas ut och bli hängande på
flygkroppens utsida. Med hjälp av dessa kan man utan
svårighet från nödutgångsluckan komma ned på
flygplanets vingar. I samma utrymme ovanför
huvudlastrummet finnas två fack, ett på vardera
sidan, innehållande gummilivbåtar, som kunna
utlösas automatiskt med hjälp av handtag i
kabinen.
Den del av kroppen, som ligger närmast bakom
vingen och där tidigare det undre tornet varit
upphängt och de båda sidoskyttarna varit
placerade, har inretts till en bakre passagerarkabin
med fåtöljer i flygplanets längdriktning. På grund
av att kroppen här börjar smalna har det icke
varit möjligt att få in mer än åtta fåtöljer, tre på
ena och fem på andra sidan. Här finnes även
ett litet utrymme för ytterkläder och längst bak
ett toalettrum. För att på bästa sätt utnyttja
kroppens tvärsnitt ha fåtöljerna placerats på
längsgående "hyllor".
Nio fönster ha anbringats, ett vid varje fåtölj
samt ett i toalettrummet. l)en vänstra av de
sidoluckor, genom vilka sidoskyttarna avfyrat sina
vapen, har gjorts till kastbar nödutgångslucka.
Öppningen på högra sidan är helt igensatt.
In-stigningsdörren har bibehållits i sitt ursprungliga
läge men gjorts något högre.
Omedelbart bakom aktre väggen i bakre
passa-gerarkabinen (eller rättare sagt bakom toalettens
bakre vägg) befinner sig sporrens
infällnings-mekanism. På grund av bristen på utrymme i
toaletten kommer sporren vanligen icke att fällas
in. I infällt läge sticker nämligen dess mekanism
in genom en lucka i toalettens bakre vägg.
Infäll-ningsmotorn har dock bibehållits, och i händelse
av nöd kan sporren fällas in, varigenom farten
eller räckvidden ökas något.
Bakom sporr- och rodermekanismerna finns ett
utrymme, som senare kommer att
iordningställas för maximalt ca 200 kg last.
Inredning
Isolering
Ett trafikplan kan icke undvara ljud- och
värmeisolering. En sådan lyx förekommer icke i ett
bombplan, där den skulle vara till mera skada
än nytta. Isolering måste därför införas, och
fordringarna äro icke små. Den måste i detta
fall begränsa värmeflödet genom väggarna till
högst 9 000 kcal/h. även då flygplanet omspolas
av luft som är 50° kall och sveper förbi med över
100 m/s. Kabintemperaturen skall kunna hållas
vid -f- 20°C under alla förhållanden. Därtill skall
isoleringen utestänga huvudparten av det ganska
öronbedövande avgas- och propellerljudet från de
fyra motorerna samt de susande och visslande
ljud, som uppstå då luftströmmen stores av små
ojämnheter på flygplanet.
Efter en undersökning av olika alternativ
utfördes isoleringen slutligen med ett yttre skikt av
mestadels 20 mm tjock pressfilt, vilken tillverkats
särskilt för ändamålet och består av en
blandning av kapok, ylle och bomull. För att minska
brännbarheten är filten Guwenit-impregnerad.
Innanför filten, som är klistrad direkt på insidan
av kroppens plåtskal, är på de flesta ställen
inlagd en 15—30 mm tjock, brandsäker
isoflex-kvalitet, fig. 4. Innerst sitter ytterligare ett
filtskikt samt den klädsel, som skall ge interiören ett
trivsamt utseende och skydda isoleringsmaterialet
från åverkan, fig. 3.
Värme- och ventilationssystem
Utan ett tillräckligt effektivt värmesystem är del
givetvis trots all isolering omöjligt att hålla
kabintemperaturen uppe. Härvid är att märka,
att huvuddelen av värmetillförseln går åt till
uppvärmning av den för ventilation nödvändiga
luftmängden. För att begränsa koldioxidhalten
och skapa en behaglig atmosfär anses det
nödvändigt att luftväxlingen uppgår till minst ca
0,9 kg per person och minut. För tjugo personer
och 70°C temperaturstegring åtgår således ca
18 000 kcal/h enbart för uppvärmning av
ventilationsluften. Sammanlagt bör alltså
värmesystemet kunna leverera ett minimum av 27 000 kcal/h.
Från början var flygplanet försett med ett
värmesystem bestående av en glykolkrets, i vilken
glykolen med en på motorn monterad pump
pumpades genom två "värmepatroner",
monterade i vänstra innermotorns avgasledning, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
