Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Tidskriftsuppsatsen — som redaktören vill ha den, av Torvald Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEKNISK TIDSKRIFT
kolumnhuvudet, icke efter siffrorna i kolumnen.
Tabellen måste vara numrerad och försedd med
en upplysande överskrift.
Då Ni sällan kan påräkna att få en längre tabell
inbruten precis på den punkt Ni önskar i texten,
emedan redaktionen, om så skulle behövas,
ogärna kan låta den sladda över på nästa spalt, och
tabellerna vanligen sättas separat, böra även
dessa skrivas ut på särskilda blad.
Beskrivningar i texten, tabeller och diagram äro
endast olika slag av uttrycksmedel. Det är därför
inte alltid nödvändigt att använda alla tre
metoderna för att uttrycka samma sak. Särskilt kunna
tabeller ofta med fördel utbytas mot ett enkelt
diagram.
Manuskriptet
Det kanske förefaller onödigt att påpeka hur
ett manuskript bör se ut när det insändes till
redaktionen, men erfarenheten visar att de enkla
reglerna inte nog ofta kunna upprepas.
Sättaren är fenomenalt skicklig att läsa
handstilar, men ett handskrivet manus (eller ett som
överklottrats med handskrivna tillägg) tar längre
tid att sätta och ger anledning till flera sättfel,
vilket ger ökade sättningskostnader. Kan
sättaren inte tyda något ord försöker han sällan gissa,
utan sätter i stället etaoinshrdlu eller några
liknande meningslösa bokstavskombinationer av
ungefär samma längd för att inte korrigeringen
sedermera skall återverka på flera rader. Den
intelligente sättaren följer inte manuskriptet
slaviskt om det innehåller uppenbara skrivfel,
vilket å andra sidan kan ge anledning till sättfel
om det ord, som avses i manuskriptet, avviker
från "normal" stavning t.ex. "polaren", som
sättaren envisas att göra om till "pelaren".
Att endast skriva på en sida, att använda l1/*
till 2 kuggars radavstånd (för att lämna plats för
mindre ändringar) och även att ställa in
maskinen för en radbredd, som motsvarar lika många
nedslag, som det antal typer och mellanslag som
i genomsnitt få rum på tidskriftens spaltbredd
med den där använda "brödstilen", äro kända
och goda regler. Likaså att lämna minst 5 cm av
papperet oskrivet nedtill då denna kant användes
för manuskriptets fastsättning i sättmaskinen.
Låt arken vara lösa eller möjligen hopsatta med
en klämma (inte häftade, ty de måste i alla fall
lösas vid sättningen) och lämna om möjligt
originalutskriften och inte sjätte kopian.
Korrekturet
Redaktionen sänder författaren korrektur för
att han skall få tillfälle att rätta eventuella sättfel
och samtidigt godkänna de formella ändringar
gentemot manuskriptet, som redaktionen har
ansett nödvändiga — däremot inte för att han skall
skriva om sin uppsats.
Redaktörens första bön är alltså: gör Edra änd-
ringar och tillägg i manuskriptet, endast i
nödfall i korrekturet; detta är absolut inte rätta
stället att göra en "sista avputsning" av språket. Kom
ihåg att strykning eller tillägg av ett enda ord i
korrekturet kan betyda omsättning av flera
rader och att varje omsättning medför risk för nya
sättfel! Därför händer det att redaktören inte
alltid låter utföra sådana rättelser som "kommafel",
utbyte av "bara" mot "endast" osv., som måste
sägas vara oväsentliga skönhetsfel.
Andra önskemål äro att korrekturet läses
omsorgsfullt och att de internationellt brukliga
korrigeringsanvisningarna användas; har Ni dem
inte till hands räcker det om Ni kommer ihåg
att rättelser inte skola skrivas på själva satsen,
utan i marginalen. Ni drar alltså ett lodrätt streck
genom den felaktiga bokstaven, eller ett vågrätt
streck avgränsat av två tvärstreck (som ett H)
om det gäller flera bokstäver eller ord. Så
upprepar Ni tecknet i marginalen och skriver
därefter vad det skall vara i stället. Komma
rättelserna tätt, identifierar Ni dem genom att hänga
på strecken små hakar eller ringar med
varierande placering och antal.
Vidare är det nödvändigt, att korrekturet
återsändes inom den stipulerade, vanligen ganska
korta fristen. Tidskriften måste tryckas efter ett
visst tidsschema och redaktionen kan inte invänta
ett försenat korrektur.
Polemik
Saklig kritik kan vara befruktande. Den som
har annan uppfattning eller kan meddela
erfarenheter som avvika från dem som framförts i en
signerad originalartikel i tidskriften, kan göra
ett påpekande i form av en insändare till
redaktionen. Ansvaret för de åsikter som då framföras
vilar helt på författaren — redaktören övertar
endast det lagliga ansvar, som åvilar honom om
han är utgivare. Icke desto mindre kan och bör
redaktören vägra att publicera en insändare, som
innehåller personliga utfall mot kontrahenten.
En polemik även av saklig art blir emellertid
lätt tjatig om den får pågå för länge. En god regel
är därför att kontrahenterna få ordet högst två
gånger var och att artikelförfattaren sålunda får
tillfälle till slutrepliken.
Författarens rättigheter
Varje tidskrift med självaktning strävar efter
att i huvudsak publicera originaluppsatser. Varje
dubbelpublicering måste även under nuvarande
förhållanden, med uppsjö på publiceringsvärt
material och brist på publiceringsmöjligheter,
absolut undvikas, såvida ej det ursprungliga
publikationsorganet har en mycket begränsad
spridning och uppsatsens natur är sådan, att den är
av intresse för en helt ny läsekrets. För en sådan
publicering i andra hand kan författaren i regel
icke påräkna fullt honorar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
