Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Modern svensk hampberedning, av Arne Hagström - STF:s yttrande om Statens Provningsanstalts maskinbehov, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
57
Fig. 8. Kraftcentralen.
tens Linnämnd utfärdade bestämmelser. Den
färdiga tågan lägges upp i dockor och pressas
därefter i balar om ca 30 kg vikt, fig. 7, för vidare
befordran till lagerlokalen, samt är därmed klar
att levereras till spinnerier och repslagerier för
vidare bearbetning.
Under skäktturbinen löper ett transportband,
på vilket det vid skäktningen nedfallande avfallet
föres till en blånrenare, som skiljer de
kvarvarande kortare fibrerna, blånorna, från skävor o.d.
genom en skakningsprocedur. De nödtorftigt
rensade blånorna, som utgöra
sekundärfabrikatet, matas därpå in i blånförädlaren. Denna
består av en bråkmaskin, vari de kvarsittande
veddelarna sönderbråkas ytterligare, vidare ett
par skäktvalsar, som piska bort skävorna, och
slutligen en blånskakare, som skakar bort de
skävor, som eventuellt finnas kvar. De färdiga, väl
rensade blånorna sorteras även de efter kvalitet
samt pressas i balar om 80—100 kg vikt, varefter
de lagras i avvaktan på leverans till spinnerierna.
Dagligen avverkas vid beredningsverket ca 22 t
hamphalm, varav genomsnittligt utvinnes ca 3 000
kg tåga och blånor, motsvarande ett utbyte av
14 % (4 % tåga och 10 % blånor).
De vid beredningen uppkommande vedartade
skävorna tillvaratas som bränsle i den nybyggda
och ultramoderna kraftcentralen, fig. 8, och
framkomma i tillräcklig mängd för att göra fabriken
självförsörjande i fråga om värme och elektrisk
energi. Eldningen försiggår i en La Mont-panna,
till vilken avfallet levereras på helautomatisk väg
direkt från beredningsmaskinerna genom ett
fläktförsett rörsystem. Bränslet är synnerligen
finfördelat och brinner därför mycket bra. Ett
sinnrikt rörsystem möjliggör en eldyta på pannan
motsvarande ej mindre än 450 ni2. Pannan
levererar högtrycksånga på 25 at till en
STAL-turbin-generator, i vilken övertrycket tillvaratas och
om-sättes till elenergi. Turbinen har en normal effekt
av 925 kW, vilken kan utvinnas vid fullt
utnyttjande av beredningsmaskinerna, och då även
medger försäljning av överskottsenergi.
Sedan ångan gjort sin tjänst i turbinen, går den
som lågtrycksånga vidare till beredningsverket
och tjänar där till uppvärmning av torkugnar,
rötvatten och arbetslokaler. Rötningsvattnet får
därvid den önskade temperaturen av 33" C. Det
är för övrigt inga små kvantiteter vatten, som
förbrukas härför, ca 500 000 l/dygn. Vattnet
tillvaratas från en källåder, som rinner fram ur berget
vid en temperatur av 10—12°C.
Hampans egenskaper och användning
I laboratoriet undersökes frö från de olika
odlingarna med avseende på grobarhet, vattenhalt
och renhet. Här klassificeras vidare den
levererade halmen efter de av Statens Linnämnd
fastställda kvalitetsbestämmelserna samt bestämmes
dess fuktighetshalt, enär handelsvikten får
motsvara en högsta tillåtna fuktighetshalt på halmen
av 15 %. Även den färdiga produkten är givetvis
föremål för noggranna undersökningar, innan den
levereras, och bestämmes bl.a. till styrkan medelst
hållfasthetsprovare av speciell konstruktion.
Hampan är den starkaste av alla textilfibrer och
uppvisar en draghållfasthet av mellan 50 och 120
kg/mm2, en siffra som blir lättare förståelig, när
motsvarande siffror för en stålwire äro 40—200
kg/mm2. Avslitningslängden håller sig omkring
70 km, medan motsvarande värde för exempelvis
bomull ligger under 20 km.
Hampans speciella egenskaper -— hög styrka
samt dessutom motståndskraft mot väta — ha
givit den en synnerligen mångsidig användning
inom armén, flottan, sjöfarten, fisket, jordbruket,
industrin, hantverket, hemslöjden etc. Den
användes här till grövre garner och vävnader för
tekniskt bruk, såsom till tågvirke av alla slag, rep,
linor, snören, bindgarn, nät, presenningar,
segelduk, tältduk, bättre säckväv, remmar,
brandslangar, mattvarp etc. Till övervägande del går
hampan emellertid till tågvirke av olika slag. Till
vävnader kan sålunda endast ifrågakomma tågan
av bästa kvalitet. Blånorna finna dessutom även
användning till drev, trassel och
packnings-material.
STF:s yttrande om Statens Provningsanstalts
maskinbehov. En av föreningen tillsatt kommitté bestående av
hrr G Boestad, T Nordensson, S Brennert, A Hultgren och
F Dahlgren har i huvudsak framhållit följande med
anledning av Provningsanstaltens begäran om anslag till
komplettering och modernisering av anstaltens
maskinutrustning.
Ett anslag av 96 000 kr. till nyanskaffning av
verktygsmaskiner och reparation av äldre maskiner samt
komplettering av ugnsutrustning och erforderliga instrument
tillstyrkes varmt. En modernisering av verkstaden synes
ur alla synpunkter högeligen önskvärd.
Medel äskas även för anskaffning av utrustning för
rutinprovningar i syfte att utröna bearbelbarheten genom
svarvning, fräsning och borrning hos olika stålsorter samt
skärförmågan och livslängden hos verktyg. Kostnaden har
upptagits till 83 000 kr. Enligt uppgift från sakkunnigt håll
befinna sig metoder och maskiner för studiet av skärande
bearbetning i snabb utveckling, och rutinprovningar ha
därför på detta område endast undantagsvis hunnit utar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
