Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Tillverkning av smörjolja ur trätjära, av Guy S:son Frey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
TEKNISK TIDSKRIFT’
Tabell 1. T öretjärans sammansättning (schematisk
uppdelning).
[ metylalkohol
Vattenledning......j ättiksyra
I löslig tjära
Lättflyktiga oljor... terpentin, fenoler
( fenoler m.m.
( (fett- och) hartssyror
neutrala oljor
beckämnen
Grundt jiira
sura ämnen
lågvärdiga lösliga tjäran, "B-tjära", icke endast
uppträder soin återstod vid avdrivning av
tjär-vatten eller träsyror, utan att den måste betraktas
som en normal ehuru i övrigt icke önskvärd
beståndsdel i all trätjära.
Framför allt kan man emellertid i Hellströms
arbete spåra grunderna till en verklig systematik,
grundad på ett mycket omfattande
försöksmaterial, och synbarligen med alla förutsättningar att
bilda utgångspunkten för vidare forskning på
detta område. Genom en enkel destillation med
vattenånga uppdelas tjäran primärt i tre
huvudkomponenter: vattenlösliga produkter,
lättflyktiga oljor och grundtjära, vilka sedan var för sig
vidare analyseras. Grundtjäran kan sägas utgöra
den ursprungliga tjäran i renodlad form och
kännetecknas vad beträffar töretjäran i huvudsak
av en relativt hög halt av hartssyror och
petro-leumeterlösliga neutraloljor samt en relativt ringa
halt av fenoler och beckämnen (jfr tabell 1).
Det är från början klart att de för
smörjoljetillverkningen värdefulla beståndsdelarna återfin-
Fig. 1. Samband mellan halten av lättolja, specifik vikt och
viskositet samt halten av grundtjära hos några töretjäror.
nas i grundtjäran. Tjärvattnet och de vattenlösliga
beståndsdelarna äro däremot principiellt icke
önskvärda. Särskilt den lösliga tjäran, som består
av relativt syrerika föreningar, orsakar, om den
förefinns i större mängd, en ökad beckbildning
och ökade förluster i form av vatten och gaser.
Något positivt bidrag till smörjoljeutbytet kan
icke heller väntas från de lättflyktiga oljorna.
Dessa ha emellertid en icke betydelselös funktion,
nämligen att hålla tjärans viskositet inom rimliga
gränser. Särskilt vintertid blir detta av
utomordentlig betydelse för tjärans bearbetning. Fig. 1,
som hämtats ur Hellströms ovannämnda arbete,
visar sambandet mellan viskositeten ocli halten
lättolja resp. grundtjära hos ett antal undersökta
töretjäror. Viskositeten stiger som synes
utomordentligt hastigt vid omkring 70 % grundtjära.
Även om det ur utbytessynpunkt vore fördelaktigt
att detta procenttal vore högsta möjliga får man
tydligen nöja sig med en kompromiss, som på
basis av ovanstående kurva angivits till ca 75 %
grundtjära och 15 % lättolja, ett resultat, som
synes bekräftat av praktiska erfarenheter.
I frånvaro av vatten och löslig tjära svara ovan
angivna proportioner mot ca 17 % lättolja och
ca 83 % av den för smörjoljetillverkningen direkt
värdefulla grundtjäran. Detta skulle kunna
betraktas som ett ideal, som givetvis under praktiska
förhållanden är omöjligt att uppnå. Den
forcerade utbyggnad av tjärproduktionen, som ägt rum
under de senaste åren, har i varje fall givit
resultat som i genomsnitt äro betydligt sämre. Man
har endast i undantagsfall haft anledning att
misstänka ett försämrat utbyte på grund av för
stor halt av löslig tjära. Vattenhalten har
emellertid i genomsnitt hållit sig vid ca 10 %, och halten
lättolja har i många fall stigit till så höga värden,
att bearbetningsekonomin härigenom väsentligt
försämrats (jfr fig. 5). Dessa förhållanden
sammanhänga med produktions- och
prissättningsfrågor och kunna här ej närmare analyseras.
Med hänsyn till de utomordentliga svårigheter
som producenterna haft att kämpa med, då det
gällt att hastigt få fram de ca 30 000 t/år
töre-tjära, som beräknats erforderliga för att ge ett
tillfredsställande bidrag till försörjningen, torde
man i stort sett få bortse ifrån att en högre
genomsnittskvalitet legat inom de praktiska
möjligheternas gräns och i stället tacksamt notera att
produktionsprogrammet i det väsentliga kunnat
fullföljas.
Töretjärans grundtjära utgöres väsentligen av
torrdestillationsprodukter från det i töret rikligt
förekommande hartset. Vi återfinna också i
tjäran hartssyror, som mer eller mindre oförändrade
destillerat över, samt neutraloljor som sannolikt
huvudsakligen äro nedbrytningsprodukter av de
förstnämnda. Denna primära nedbrytning är
mindre utpräglad hos den skonsamt behandlade
dalbrända tjäran men gör sig däremot i avsevärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
