- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
199

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1945 - Skeppsbyggnadsverksamheten i Sverige 1944, av Nils J Ljungzell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 februari 1945

199

Fig. 20.
"Mo-nita"s 1 050
hk
propellermaskin av
Götaverkens
nya typ.

vid andra system med avloppsångturbiner, där turbinen
vid backgång måste urkopplas. Detta kan ha betydelse
vid gång i is, då det visat sig att snabba manövrer och
full effekt vid backmanöver ökat ett fartygs förmåga att
forcera is.

Vid maskinens byggnad har även svetsning kommit till
användning. Sålunda äro maskinkolonnerna svetsade av
plåt, vilket ger en viktbesparing på ca 4 t. Själva
pannorna äro helsvetsade, vilket likaledes medfört en
avsevärd viktbesparing. Pannorna äro tillverkade vid
Lindholmens Varv.

På grund av att turbokompressorn ökar
propellermaskinens effekt med ca 20 %, blir denna lättare än en
maskin för samma effekt utan turbokompressor, och då
pannorna på grund av den låga ångförbrukningen kunna
göras avsevärt mindre än för tidigare maskinerier,
kommer maskinanläggningen i sin helhet att bli lättare än
en motsvarande anläggning med vanlig trippelmaskin.
Detta i kombination med viktbesparingen genom
svetsningen medför att totalvikten reducerats ca 23 t. På grund
av att maskinen kunde göras kortare än motsvarande
trippelmaskin, och dessutom pannorna mindre, ha
maskin- och pannrum kunnat avkortas med en till två
spantdistanser, vilket i motsvarande grad ökat fartygets effektiva
lastutrymme.

Vid företagna provkörningar med full effekt under
kolmätning har den garanterade kolförbrukningen av
0,40 kg/ihkh underskridits. Detta innebär att fartyget vid
gång med 1 050 ihk kommer att ha en kolförbrukning,
som understiger 10 t/dygn, om kol med ett effektivt
värmevärde av 7 500 kcal/kg användes. Detta innebär en
besparing av 25 à 30 % jämfört med den kolförbrukning,
som erhålles med en vanlig trippelmaskin med 15,5 kg/cm2
ångtryck, överhettning, Howdens lutförvärmning och
matarvattenförvärmning. Om man jämför siffran med de
modernaste anläggningarna med trippelmaskin och
avloppsångturbin utgör besparingen 12 à 15 %. Detta
innebär att med kol av ovannämnda kvalitet man i första
fallet sparar ca 4 t/dygn och i senare fallet ca 1,5 t/dygn.

Hjälpmaskineriet, utom donkey-, barlast- och
brandpump, är helt elektriskt, likaså däckmaskineriet, och
strömmen erhålles från tre 50 kW elektriska generatorer,
som drivas av var sin kompoundångmaskin. Av dessa
båda aggregat erfordras endast det ena vid gång till sjöss,
men i hamn, då vinscharna användas för fullt, erfordras
båda aggregaten samtidigt. För hamnbruk, då vinscharna
icke användas, finnes en 5 kW dieselgenerator.

De elektriska däcksmaskinerna innebära en stor
kolbesparing i hamn,

De elektriska däcksmaskinerna innebära en stor
kolbesparing i hamn, dels på grund av att de i maskinrummet
placerade kompoundångmaskinerna, som driva de
elektriska generatorerna, arbeta mycket mera ekonomiskt än
de encylindriga ångvinscharna, dels på grund av de små
förlusterna i den elektriska överföringen jämfört med de
långa ångledningarna på däck. Vid full körning med
vinscharna blir kolbesparingen under en 8 h arbetsdag
ca 1 t i jämförelse med den kolförbrukning, som skulle
erhållits med vanliga ångvinschar.

"Monita" skall kunna oljeeldas, och speciella arrangemang
ha vidtagits härför. Bl.a. äro kolboxarna utförda på så
sätt, att de skola kunna ändras till oljelankar.

Varvet har ett ångfartyg av samma typ som "Monita" i
order och skall dessutom för ett annat varvs räkning
bygga två större ångmaskinerier av samma typ som på
"Monita".

Den 27 december bortgick Götaverkens chef, direktör
Ernst A Hedén, en av Sveriges främsta och mest
framgångsrika skeppsbyggare. Han hade kort förut varit i full
verksamhet och hade halvannan vecka innan sin död haft
högsta ledningen vid kryssaren "Tre Kronor"s sjösättning.
Till hans efterträdare som verkställande direktör har
utsetts Hugo Heyman, anställd sedan 1911 vid Götaverken.

Eriksbergs Mek. Verkstads AB, Göteborg, meddelar
följande översikt av verksamheten vid varvet:

Fig. 21. Lastmotorfartyget "Trivia" (4 950 tdw).

Fig. 22. Lastmotorfartyget "Atomena" (5 025 ttdw).

Fig. 23. Lastmotorfartyget "Bengal" (7 850 tdw).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free