Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1945 - Krigets sprängämnen, av Gustaf Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
TEKNISK TIDSKRIFT’
matiska kolväten med sex kolatomer i ring.
Ifrågavarande processer ha på några få år utbyggts i
stor omfattning.
Det visade sig emellertid under förra
världskriget, att trotylens brisans för vissa ändamål dock
var för ringa. Av detta skäl genomfördes den
tekniska fabrikationen av två högbrisanta
sprängämnen, som redan tidigare upptäckts, nämligen
hexanitrodifenylamin, hexyl
nos
NOs
nos
NH
nos
n02 NO2
och tetranitrometylanilin, tetryl
ch3 n02
\/
n
NOs
n05
nos
Båda ämnena, men särskilt pressad tetryl,
användas som explosivämne i detonatorer och
sprängpatroner samt, ofta tillsammans med
tro-tyl, i bomber, minor och torpeder.
En annan hithörande förening är trinitrobensol.
som är betydligt kraftigare än trotyl och som
dessutom har andra egenskaper, som göra den till
ett utomordentligt sprängämne. Den har
emellertid varit svår att tekniskt framställa. Att nitrera
m-dinitrobensol och införa ytterligare en
nitro-grupp går nämligen endast med mycket dåligt
utbyte. Den enklaste, bekvämaste och billigaste
metoden torde vara att oxidera trotyl med
bikromat-svavelsyra. I och med att metylgruppen avlägsnas
blir sprängämnet effektivare.
Den organiska kemins utveckling under senare
tid har lett in på andra vägar inom
sprängämnesindustrin. Stenkolstjära är nu icke det
huvudsakliga råmaterialet, vilket är av särskild
betydelse för länder, där den tillgängliga mängden av
densamma är mycket begränsad. Det är den nya,
efter förra världskriget uppbyggda, syntetiska
industrin, byggande på kol, mineraloljor, kalk,
vatten och luft, som lämnat nya råmaterial för
sprängämnen. Möjligheter finnas nu att tillverka
sprängämnen av syntetiska material, som först
genom utvecklingen efter förra världskriget blivit
tillgängliga i kommersiella kvantiteter.
Ett viktigt sådant utgångsmaterial är numera
formaldehyd. Den erhålles ur metylalkohol, förr
endast biprodukt från trädestillation. Tidigare
använd vid tillverkning av tetryl har formaldehyd
fått en oanad användning för tillverkning av
sprängämnen, som nu icke längre endast ha ett
rent akademiskt intresse utan blivit föremål för
massframställning, i och med att den industriella
tillverkningen av syntetisk metylalkohol kom i
gång i mycket stor skala. Utgångsmaterialen kol,
vatten och luft finnas tillgängliga i praktiskt
taget obegränsade kvantiteter och
tillverkningskapaciteten hänger helt och hållet på, i vilken
utsträckning man bygger ut fabrikerna. Av
vattengas, en blandning av koloxid och väte, som
erhålles då vattenånga ledes över glödande kol,
bildas under tryck i närvaro av kontaktkatalysatorer
och vid hög temperatur metylalkohol, vilken
blivit en mycket viktig teknisk produkt.
Metylalkohol överföres i sin tur genom en
kontaktkataly-tisk process till formaldehyd. Ur formaldehyd
framställes sedan genom behandling ined
ammoniak hexametvlentetramin urotropin
/ I \
CH2 CH2 CH2
I
n
/ \
CH2 CH2
/
n n
\ CH, ^
som nitrerat ger cyklotrimetylentrinitramin, som
under namn av cyclonit i Amerika, hexogen i
Tyskland
n02
n
ch2
+ 3 HNO3–i
no2—n
ch2
I
N—NO2
+ 3ch2o + NH3
ch2
och TA i Italien visat sig ha en mycket stor
användning i nuvarande världskrig.
Visserligen är stötkänsligheten för stor för att
den skall kunna användas oblandad, men
fleg-matiserad överträffar den i sina verkningar
trotyl. Den användes också i stor utsträckning
uppblandad med trotyl.
Hexogen har emellertid den olägenheten, att den
för sin framställning förbrukar stora mängder
salpetersyra, och för länder med begränsad
tillgång på salpetersyra kan därför framställning av
hexogen ställa sig svår. Därför har också ett
annat sprängämne på senare tid fått mycket stor
aktualitet, vilket även det bygger på formaldehyd,
nämligen pentyl
CH2ONO2
CH2ONO2
CH2ONO2
CH2ONO2
Detta sprängämne har varit känt sedan 1894
men det är först på senare tid, som en
fabriksmässig tillverkning kommit i gång. Pentyl kan
icke endast ersätta trotyl utan är i en hel del fall
överlägsen denna. Den framställes ur formaide-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
