- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
299

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Teknisk referens- och referattjänst, av Alvar Silow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 mars 1945

299

redaktion. I detta sammanhang bör även tas upp
till begrundande, huruvida icke referaten av
svenska dokument även böra publiceras på ett
världsspråk för att kunna ingå i de internationella
referatsystemen. Det vore ett bidrag till den
internationella litteraturtjänsten och samtidigt även en
propaganda för vårt land och dess fackmän.

När vi därefter komma till frågan om
refererandet av deri utländska litteraturen blir frågan mer
komplicerad. En fullständig granskning inom
vårt land av den utländska litteraturen — även
om en dylik granskning vore praktiskt
genomförbar — skulle sakna allt förnuft. Däremot kan
en selektiv och kritisk granskning inom de olika
fackområdena icke blott vara till nytta för de
olika fackområdena och deras företag utan även
gagna den allmänna tekniska referattjänsten. Att
en dylik selektiv granskning av dokumenten för
den tekniska forskningen inom våra olika
fackområden organiseras, där den icke redan
existerar. anser jag önskvärt. Vi komma således att
stå inför följande förhållanden: allteftersom de
nya teknisk-vetenskapliga dokumenten komma
vårt land tillhanda, underkastas de en selektiv
granskning inom de olika fackområdenas
forskningsinstitut eller av deras litteraturspecialister,
de må vara att finna inom de centrala
forskningsinstituten eller ute i näringslivet. Ett värdefullt
nyhetsmaterial samlas på detta sätt, vilket i första
hand genom forskningsinstitutens litteraturtjänst
och i andra hand genom införande i officiella
facktidskrifter kommer de närmast intresserade
fackmännen till handa (jfr. t.ex. Svensk
Papperstidning). Det förutsättes att de tekniska
biblioteken även anskaffa dessa referatsystem. Dessas
kort böra snarast möjligt infogas i
bibliotekens referatkataloger. Samtidigt pågår
granskning av dessa dokument ute i världen för de
internationella referatsystemens räkning. Men
denna granskning arbetar betydligt långsammare.
Efter hand blir emellertid resultatet synligt hos oss
i form av de referatkort på vilka vi abonnera.
Det inträffar således att vi i vissa fall komma att
ha två, ja kanske flera referat av samma
dokument, dels det här hemma utförda referatet, dels
de internationella systemens referat. Innebär
detta någon olägenhet? Knappast. För den som
icke önskar bevara de olika referaten gäller det
blott att plocka ut de överflödiga och spara det
han anser mest värdefullt. Jag behöver inte
påpeka, att de i Sverige utförda selektiva referaten
inom resp. fackområden till sitt antal måste
komma att bli relativt begränsade i förhållande till de
internationella referatsystemens, som omfatta
världens samtliga publikationsorgan av någon
betydelse inom resp. ämnesområden.

Förutsättningen för en dylik ordning liksom
över huvud taget för ett produktivt samarbete
inom litteraturtjänsten är emellertid att så vitt
möjligt en enhetlig systematisering och klassifice-

ring åstadkommes av litteraturmaterialet. I den
mån inom vissa fackområden och enskilda
företag speciella klassifikationssystem anses
erforderliga böra dessa genom ’ nycklar" kombineras med
det internationella systemet. Även kort- och
blankettformat och referatens uppställning böra
om möjligt internationellt standardiseras.

För att åstadkomma rationell organisation inom
referens- och referattjänsten måste den ges en
enhetlig ledning. Ett samarbetsorgan bör
åstadkommas, som representerar den tekniska
forskningens centrala ledning, förvaltnings- och
företagsekonomisk forskning, ingenjörsföreningarna,
det tekniska tidskriftsväsendet, patentintressena
och de centrala tekniska biblioteken, dvs. de båda
tekniska högskolornas bibliotek. Dessa sistnämnda
bli de institutioner som komma att förvara den
fullständigaste samlingen av allt referatmaterial,
och de bli därför ett allmänt centrum även för
det tekniska hänvisningsväsendet, som står i
ständig förbindelse med referatsystemens olika organ
och deras ledning. Dessa centrala bibliotek måste
under alla omständigheter avdela arbetskrafter
för att kunna tillgodogöra sig referattjänstens
arbete och resultat för sin referenstjänst. I vilken
utsträckning ledningen av den allmänna
referattjänsten bör anförtros åt befattningshavare vid
dessa bibliotek måste bli beroende av personliga
kvalifikationer.

Utom deltagandet i referattjänstens uppbyggande
på sätt som nu antytts bör det närmast åligga de
centrala biblioteken att för den tekniska
referens-tjänsten åstadkomma en samkatalog över den
utländska periodiska litteratur som finns inom
landet på de tekniska fackområdena och inom
deras grundvetenskaper. Som bekant har
bibliotekarie Hilda Lindstedt utgivit en första upplaga
av en dylik katalog. Det är önskvärt att en andra
upplaga även kommer att omfatta tidskrifter
tillhörande enskilda sammanslutningar och
representativa industribibliotek. Åstadkommandet av
en liknande samkatalog över tekniska
monografier är även önskvärd. Stommen till en dylik finns
i Sveriges offentliga biblioteks av trycket årligen
utkommande accessionskatalog.

De tekniska högskolebiblioteken bli de
naturliga förbindelselänkarna mellan landets olika
institutioner och företag med tekniskt
litteraturbestånd. För detta ändamål ankommer det närmast
på dessa bibliotek att åstadkomma en förteckning
över samtliga bibliotek och "litteraturtjänster",
som i detta sammanhang äro av intresse.
Sakkunnigkommittén har av svaren på sin enkät till
landets bibliotek blivit övertygad om att tiden nu
är mogen för ett samarbete mellan alla dylika
institutioner och företag av någon betydelse. Det
är att hoppas att statsmakterna snarast inse
betydelsen härav och i sin mån bidra till att
möjliggöra denna för vårt näringslivs fortsatta
utveckling utomordentligt viktiga samverkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free