Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Nomografi, av Bn - Stålbandstransportörens beräkning, av S E—m - AB C E Johansson - AB Arboga Mekaniska Verkstad - Firma Pressplugg - TNC: 6. »Lång längd», »sval temperatur», »billigt pris» m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
TEKNISK TIDSKRIFT
Nomografi, av Gunnar Arvidsson. Hermods
Korrespondensinstitut. Malmö 1944. 158 s.
Ovanstående arbete utgör en korrespondenskurs om sju
brev, vilka i stort sett behandla enkla funktioner, skalor,
koordinatsystem, funktionsnät, kurvskaror,
syftlinjenomo-gram av olika slag, nätnomogram och räknestickor. Kursen
är i första hand ämnad som ett hjälpmedel att framställa
nomogram utan alltför ingående studier och alltför stora
matematiska förkunskaper. Med vanliga studentkunskaper
i matematik är det nog inga större svårigheter att
tillägna sig kursinnehållet, då framställningen är mycket
klar och tydlig. Studiet underlättas av att figurerna äro
tryckta i skala 1: 1, vilket ej alltid är fallet i nomografiska
läroböcker, övningsuppgifterna bidra till att öka
förtrogenheten med de nomografiska förfarandena. Den
praktiska nyttan av kursen skulle väsentligt kunna ökas
genom att tillfoga ett brev om den grafiska behandlingen
av ett observationsmaterial, då man ej känner det
matematiska sambandet mellan de ingående storheterna. Bn
Stålbandstransportörens beräkning, utgiven av
Sandvikens Jernverks AB, Sandviken 1944. 55 s., 15 fig., 15 tab.
Häftet utgör ett särtryck ur "Handledning i en
stålbands-transportörs konstruktion, beräkning, montering och
inkörning samt skötsel och underhåll", ävenledes utgivet av
Sandvikens Jernverk. Uppställningen är mycket redig och
överskådlig med förklarande skisser och teckenförklaringar
efter angivna formler och ekvationer, varigenom
framställningen blir lättfattlig.
I första kapitlet redogöres för allmänna beräkningar,
omfattande alla de delelement vartill hänsyn måste tas
vid projekteringen av transportören. Förutom de
erforderliga beräkningssätten och formlerna får man goda
praktiska anvisningar och synpunkter, som för den
oinvigde torde vara av betydelsefull hjälp.
De mera speciella beräkningarna få sin behandling i
andra kapitlet. Sålunda redogöres där för bl.a.
transportgodsets slungning vid avlastning över ändskivan,
böjpå-känningar i transportbanden, bandlängdens beräkning
med hänsyn till nedböjningarna osv. Till häftet är fogat
en del tabeller till ledning för beräkningen.
Arbetet, som inte gör anspråk på att innehålla något
teoretiskt nytt, är genom sin klara disposition och i övrigt
mångsidigt belysta framställning en värdefull handledning
för konstruktören och för den praktiskt arbetande
ingenjören. S E—m
AB C E Johansson, Eskilstuna. Prospekten nr 97 "CEJ
Generatrisbitar", nr 101 "CEJ Fjäderhållare" och nr 113
"CEJ Stationära Toleranshaktolkar" uppta för firman nya
tillverkningar.
AB Arboga Mekaniska Verkstad, Arboga. Cirkulär 226
"Gradsaxar", som har fått ett mycket elegant utförande,
redogör för de egenskaper som böra vara utmärkande för
den moderna gradsaxen.
Firma Pressplugg, Linköping. Trycksaken "Pressplugg,
den nya, pålitliga pluggen". Denna träplugg tillverkas på
sådant sätt, att hållkraften placeras på rätt ställe i
borrhålets botten i stället för framme vid den svaga kanten
av borrhålet.
TNC
6. "Lång längd", "sval temperatur",
"billigt pris" m.m.
Längden av ett föremål, t.ex. av en axel, bedömes ofta
helt allmänt som stor eller liten. I stället för att säga att
en axel har stor längd har man en annan och i vanligt
språk bättre möjlighet att uttrycka samma sak: axeln
är lång. Varje sådan storleksuppgift har två sidor, en
kvalitativ soin representeras av storhetsnamnet, i detta fall
längd, och en kvantitativ som representeras av sådana
attribut som stor och liten, eller ansenlig och ringa, betydande
och obetydlig ... I adjektivet lång ingår såväl den
kvalitativa som den kvantitativa bestämningen. Säger man att
axeln har "lång längd" har alltså den kvalitativa sidan
kommit till uttryck två gånger; man har gjort sig skyldig
till en dubbelsägning. Det har man likaledes gjort om
man säger att axeln har "kort längd" i stället för liten
längd, eller att man "förlänger längden" eller "förkortar
längden" i stället för ökar längden och minskar längden.
Felen i följande, delvis icke ovanliga uttryck torde av
det sagda lätt inses, men för säkerhets skull äro rättelser
angivna inom parentes. Axelns diameter måste väljas något
grövre (större, eller: axeln måste väljas något grövre).
En lins med kort (liten) brännvidd. Planet flög in över
kusten på låg (liten) höjd. Gods av skrymmande volym
(stor volym, eller: skrymmande gods). Väntetiden hotade
att bli långvarig (väntetiden . .. lång, eller: väntan . ..
långvarig). Våra maskiner kännetecknas av lätt skötsel, god
ekonomi och lång (stor) livslängd. Mot aftonen antog
luften en sval och behaglig temperatur (inträdde en
behaglig svalka). Ljusstyrkan är för svag (liten). — Alla
felaktigheter av detta slag böra undvikas.
Egendomligt är att de kvalitativt neutrala uttrycken stor
och liten ibland kunna ersättas av hög och låg i rent
kvantitativ betydelse, som framför storhetsnamnen värde,
halt, hastighet, vikt, tryck, elektrisk spänning, viskositet,
effekt, permeabilitet. Vid storhetsnamnen pris, ålder,
frekvens, varvtal, fart, verkningsgrad, temperatur m.fl.
föredrar man rent av hög och låg framför stor och liten.
I andra fall använder man för kvantitativ bedömning
uttrycken stark och svag, t.ex. i samband med lutning,
krökning, tryck, mekanisk spänning, elektrisk laddning,
och med särskild förkärlek vid storhetsnamnet ström.
Man torde dock alltid mer eller mindre medvetet
förknippa denna användning av stark och svag med intrycket
av att krafter varit eller äro i verksamhet eller kunna
komma att utlösas. Ännu ett ordpar skall nämnas: lång
och kort, som äro de vanliga kvantitativa
bestämningsorden framför tid, ävensom framför väg och några andra
storhetsnamn, vilket tyder på att dessa ännu i grunden
uppfattas som namn på fysikaliska objekt och att
storheterna egentligen skulle heta t.ex. tidlängd, väglängd,
med bestämningsorden stor och liten. — Av detta
framgår att man möjligen skulle kunna logiskt försvara sådana
uttryck som "låg tonhöjd" och "svag ljudstyrka", eftersom
man kan säga låg frekvens och svag luftrörelse, men av
formella skäl bör man undvika dem.
Samma ord som ibland uppträda som storhetsnamn
kunna i andra fall ha konkret innebörd, och då kan en
skenbar dubbelsägning vara försvarlig. Man kan kapa en
stång i korta längder. Den största storleken i en viss
maskinserie är på så och så många kilowatt. Man kan belasta
ett föremål med tunga vikter, osv.
TNC har vid något tillfälle tillfrågats, huruvida "billigt
pris" skall anses innebära en dubbelsägning. Att en sak
är billig innebär ju att den har lågt pris, alltså kommer
det kvalitativa begreppet pris in i uttrycket två gånger.
Härmed förhåller det sig emellertid så, att billig
ursprungligen betyder skälig, och "skäligt pris" innebär ingen
dubbelsägning. Uttrycket billigt pris kan alltså
språkhisto-riskt försvaras, men det kan knappast anses helt
tillfredsställande. Motsatsen till billigt pris skulle ju vara obilligt
pris, oskäligt pris, men så menar man inte; motsatsen till
billig är dyr, och dyrt pris säger man inte gärna, utan
högt pris. Bättre än billigt pris är alltså lågt pris. — En
vara med lågt pris är en billig vara. Här kommer en
annan svårighet in, av försaljningspsykologisk art. Ordet
billig kan i vissa fall få betydelsen tarvlig, och man har
därför tillgripit termen "prisbillig". Här framträder
emellertid dubbelsägningen mera stötande än i "billigt pris",
varför termen enligt TNC:s mening bör undvikas. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
