Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Rationaliseringssträvanden i det värmländska skogsbruket, av Gösta Luthman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
333
Handredskap
Handredskapen ha studerats
laboratoriemässigt i en speciell provningsmaskin med vars
hjälp arbetsåtgången per sågdrag och barktag
kan registreras. Med ledning härav har det varit
möjligt att bestämma optimala värden på
skär-vinklar och skränkning. Vad som kan vinnas i
effektivitet genom för ändamålet trimmade sågar
framgår av fig. 5, som visar en fabriksny
fällningssvans dels före och dels efter i enlighet med
våra normer utförd trimning. Som synes har
arbetsåtgången nedgått avsevärt.
Redskapsprovningarna ha även utförts rent
praktiskt under anlitande av ett stort antal
skogsarbetare, som fått yttra sig om redskapens
lämplighet i olika avseenden, såsom handtagens
dimensioner, verktygens vikt o.d. I den
utsträckning så har varit önskvärt och möjligt göras
verktygen med utbytbara detaljer så att
skaftdimensioner, vikter o.d. lätt kunna avpassas efter
huggarnas individuella behov och önskemål.
Skogsredskapsmarknaden har tidigare
karakteriserats av en mångfald typer och de större
fabrikerna uppta i sina kataloger understundom
intill 200 varianter av sågblad, yxor o.d. Under
1930-talet ha från flera håll allvarliga
ansträngningar gjorts att nedbringa antalet modeller, och
ett visst samarbete har även etablerats mellan
fabrikanterna. För det värmländska skogsbrukets
vidkommande är avsikten att på basis av de här
antydda undersökningarna införa en sträng
standardisering, varigenom antalet typer i hög grad
kan begränsas.
Ett särskilt och synnerligen komplicerat
problem i samband med strävandet att förbättra
skogsbrukets redskapsbestånd består i att få fram
en effektiv skötsel av redskapen. Hittills ha
skogsarbetarna praktiskt taget utan undantag själva
fått sköta sina verktyg och även om under det
sista decenniet betydande ansträngningar gjorts
för att genom upplysningsverksamhet klargöra
för skogsarbetarna hur de böra sköta sina
redskap, återstår ännu mycket på detta område. Man
må icke heller förtänka den tungt arbetande
skogsarbetaren, om han icke har sinne för och
möjligheter till att utföra ett så finmekaniskt arbete som
slipning och filning av verktyg. Dessutom måste
ju med nödvändighet skogsarbetarnas
hjälpmedel för sådant arbete bli ytterst begränsade och
primitiva. Dessa förhållanden ha föranlett oss
att söka få till stånd en centraliserad skötsel av
redskapen efter samma principer, som numera
verktygen skötas inom verkstäderna, och i detta
syfte pågår uppbyggandet av en försöksverkstad.
För att nedbringa transportkostnaderna
sammanföras huggarna i grupper om 6 till 10 man, och
en man inom varje grupp svarar för verktygens
mottagande och försändande. Det kan på detta
sätt tyvärr icke undvikas, att en del
skogsarbetare ibland måste gå ganska långa vägar vid
Fig. 5.
Arbetsåtgången som
funktion av [-stockdiametern,-]
{+stockdiame-
tern,+} 1 för en
fabriksny såg,
2 efter
justering av [-skränk-ningen,-]
{+skränk-
ningen,+} 3
efter justering
av
skränkning och
filning.
bytestillfällena, men någon större olägenhet
härav synes icke finnas. Hittills utförda försök med
denna centraliserade redskapsvård ha i stort sett
utfallit till belåtenhet och därför har fr.o.m.
denna höst påbörjats ett utbyggande av
verksamheten till att så småningom omfatta alla de
huggare, som frivilligt önska ansluta sig.
Kostnaderna för redskapsvård samt erforderliga redskap
betalas av huggarna mot ett generellt avdrag om
51/® % på avlöningarna. Detta avgiftssystem enär
huggarna hittills enligt gällande kollektivavtal
haft att själva hålla sig med erforderliga redskap
samt även sköta dessa.
Verkstadstekniskt erbjuder filning och slipning
av skogsredskap stora svårigheter att genomföra
maskinellt. Det vare härvid nog att erinra om den
invecklade form, som en yxa har, för att man
skall förstå, att en automatiskt arbetande
slipmaskin för yxor icke är enkel att åstadkomma
och någon sådan maskin finns icke heller vid
landets yxfabriker. Likaledes vållar filning och
skränkning av sågar stora svårigheter om
tillfredsställande noggrannhet skall uppnås. En såg
måste nämligen skränkas med en noggrannhet
om - 30 ju, vilken noggrannhet icke kan uppnås
medelst exempelvis vanligt pressningsförfarande
till följd av att sågtänderna efter användningen
i skogen icke ha samma skränkning och därför
vid omskränkningarna skola vikas olika mycket.
Hästfordon
Undersökningarna över de medförsedda
hästfordonen ha tagit sikte på att erhålla dels en med
hänsyn till friktions- och
belastningsförhållandena riktig dimensionering av medarna (detta
undersökningsavsnitt utföres dock på annat håll)
samt dels en överbyggnad, som medger så
bekväm lastning och fastbjörning av virket som
möjligt. En vanlig skogskälke förefaller nog en
ingenjör skäligen enkel, men om man betänker
att de arbetsobjekt, som skogskörarna ha att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
