Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Byggnadsteknikens utveckling under senaste kvartseklet, av r - USA:s standardisering sparar material och arbetskraft, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
TEKNISK TIDSKRIFT
genheter slopades träbjälklaget och byggnaderna utfördes i
regel med mellanbottnar av betong. Dödsstöten fick
träbjälklaget med den nya luftskyddslagens tillkomst.
För affärshus väljs ofta en bärande stomme av järn.
Detta system har bibehållits så gott som oförändrat under
de senaste 25 åren. Ej heller järnstommens tekniska
utformning har undergått någon större ändring, trots att
inom andra områden nitade järnkonstruktioner i stor
utsträckning ha ersatts med svetsade. Husbyggaren ställs
emellertid inför problemet att utföra svetsarbetet på
själva byggnadsplatsen. Svårigheten är, att man då ej har
tillgång till verkstadens maskinella utrustning och
följaktligen icke kan garantera ett förstklassigt utförande.
Inom husbyggnadstekniken blir svetsningen därför i
huvudsak använd till förbindningar av mera sekundär
betydelse och till sådana konstruktioner, som i sin helhet
kunna färdigställas på verkstaden.
Som ersättning för träbjälklagen ha flera olika
konstruktioner använts. Under 1920-talet och 1930-talet utfördes
bjälklagen i bostads- och industribyggnader oftast med
järnbalkar, mellan vilka armerade betongplattor götos.
Bjälklag med järnbalkar utgjorde icke någon slutgiltig
lösning av bjälklagsproblemet. I mitten av 1930-talet började
det massiva betongbjälklaget uppträda, därvid
konstruktionen utgjordes av en jämntjock betongplatta. Som den
senaste etappen mot bjälklagens förenkling och förbättring
får väl det stötljudisolerade bjälklaget anses. Här har även
fyllningen borttagits och bjälklaget består endast av en
bärande betongplatta, en vibrationsisolerande matta av
exempelvis glasull, ca 20 mm tjock, och därovan en 4—5
cm tjock, spikbar tretongplatta, som bildar underlag för
korkmattor och parkett. För att hindra att stötljud
överföras till husstommen är glasullsmassan uppvikt kring alla
väggar, så att betongplattan ligger helt fri i
vibrations-underlägget.
Samtidigt med de högvärdiga stålsorterna ha nya
cementsorter kommit fram och det gamla A-cementets
hållfasthetsegenskaper ha väsentligt förbättrats. Detta har
möjliggjort lättare och smäckrare konstruktioner, varigenom
byggnadskostnaderna kunnat avsevärt nedbringas.
Ett gott cement har gjort det möjligt att framställa
konstruktioner av förspänd betong, hos oss vanligen kallad
strängbetong. Armeringen utgörs av ståltrådar av ett par
mm diameter och med hållfasthetsvärden på ca 20 000
kg/cm3. Som namnet anger ingjutas armeringstrådarna i
förspänt tillstånd. Sedan betongmassan bundit, lossas
trådarna från sina yttre spännanordningar. Man erhåller
härigenom en konstruktion med initialtryck i betongen,
vilket gör, att riskerna för uppkomsten av
betongdrag-sprickor minskas.
Cementets användningsområde har under de senaste åren
i hög grad vidgats genom tillkomsten av de utomordentligt
värmeisolerande materialen glasbetong och siporex. De ha
befunnits synnerligen lämpliga att anbringas som yttre
isolering på helgjutna betonghus. De fördelar, man
därigenom vinner gentemot att invändigt isolera
betongväggarna t. ex. med kork, äro avsevärda.
Sedan flera tusen år tillbaka har tegel tillverkats genom
bränning av lera med inblandning av sand som
magrings-medel. Vid mitten av 1920-talet började man att blanda in
sågspån i leran. Under bränningen försvinner sågspånen
och lämnar hål efter sig i det brända lermaterialet. Tack
vare detta tegels högre porositet blev det möjligt att med
tegel av volymvikten y i= 1,6 kg/dm3 minska yttermurarnas
tjocklek från 46 till 38 cm och vid tegel y i= 1,2 ända ned
till 25 cm. Under senare år har teglet för låga hus fått en
svår konkurrent i byggnadsblock av gasbetong eller
siporex. Man kan med dem uppföra hus av tre till fyra
våningars höjd.
Trots byggnadsteknikens utveckling måste man dock
fråga sig, om vi verkligen kunna tala om en mera
epokgörande utveckling inom byggnadsväsendet. Ett faktum är
att vi för närvarande icke kunna producera bostäder billi-
gare än förr. Enbart detta förhållande tyder på att några
väsentliga industriella framsteg ännu icke ha gjorts inom
byggnadsbranschen, och att byggnadsindustrin fortfarande
står kvar på hantverksstadiet. Inom andra områden har
övergången från hantverk till industri markerats av ett
kraftigt förbilligande av produkterna och detta utan
eftergift i kvalitetshänseende.
Ett väsentligt hinder för bostadsbyggandets
industrialisering är att dess råvaruproblem ännu icke har blivit
tillfredsställande löst. Materialfrågan måste lösas genom en
1 byggnadsverksamhetens eget intresse målmedvetet
inriktad materialforskning. Det är bristen på dylik forskning,
som är en av de viktigaste orsakerna till, att
byggnadsindustrin står och stampar på samma ställe och icke synes
kunna komma närmare lösningen, hur man skall göra bra
bostäder billigare.
Hitintills ha vi använt, vad naturen själv har skapat av
material i förädlad eller oförädlad form, och vi ha måst
nöja oss med de egenskaper, som dessa ha. Numera har
vetenskapen kommit så långt, att man kan gå den
motsatta vägen, fixera de önskade egenskaperna och därefter
syntetiskt framställa ämnet. Detta är en större revolution
än någon annan! Byggnadsteknikens framtida utveckling
kommer alltid att vara beroende av materialforskningens
landvinningar. Några detaljer i utvecklingen skymta dock.
För fönsterkarmar och -bågar borde man för att komma
ifrån den nuvarande hantverksmässiga tillverkningen
använda någon lämplig, brandsäker konstmassa, helst så
motståndskraftig, att målning kan undvaras. Genom
masstillverkning skulle kostnaden nedbringas till en
obetydlighet av den nuvarande.
Dörrar och luckor böra tillverkas på liknande sätt. En
färdigpressad dörr av konstmassa kommer nog snart att
vara en verklighet.
Bjälklagskonstruktionen synes gå mot ett system, som
utesluter alla element utom den bärande plattan och
slitbeläggningen.
Stommen kommer att förenklas. Den kommer att bli
smäckrare och lättare, så att vi icke som nu skola behöva
transportera fram 5 000 à 10 000 t byggnadsmaterial för
ett enda hyreshus av normal storlek.
Byggnadsmaterialen komma att avsevärt förbättras.
Teglets hållfasthet för dragning kan nog flerdubblas.
Cementforskningen kommer så småningom att ge oss helt andra
betonghållfasthetsvärden. Ett utnyttjande av hela
cementkornen och icke som nu blott ett relativt ytligt parti därav
ligger måhända inom möjligheternas gräns. Vi vilja gärna
se våra önskningar om en draghållfast betong realiserade.
Avlägsnandet av betongens största nackdel, dess
krympning, skulle betyda mycket. Men först gäller det att
klargöra krympningens och svällningens natur.
Ljudisoleringsproblemet måste tas upp till ny prövning.
Det nuvarande uppvärmningssystemet, som i stort sett
icke har undergått någon nämnvärd förändring på 50 år,
skulle helt förändras, om man kunde göra ett ytterst väl
värmeisolerat fönster. r
USA:s standardisering sparar material och
arbetskraft. Under kriget har ett omfattande
standardiseringsarbete utförts i USA. Genom War Production Board hade
från januari till december 1942 icke mindre än 315 olika
produkter underkastats restriktiva bestämmelser i fråga
om utföringsformerna. Antalet modeller av ventiler och
rörkopplingar hade exempelvis nedbringats från 4 030 till
2 500, elektriska glödlampor från 3 500 till 1 700, tyngre
handverktyg från 1 150 till 357, transporttruckar från 221
till 50, röntgenutrustningar från 100 till 25 och armaturer
för fluorescensljus från 200 till 2.
Det beräknas, att de nya standardiseringsåtgärderna
under år 1942 inbesparat 600 000 t stål, 17 000 t koppar
och även stora kvantiteter av andra material samt vidare
dagsverken motsvarande byggande av 23 Liberty-fartyg
(Electr. Engng 1943 h. 5). BR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
