Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Aktuella hamnbyggnadsproblem, av Bror Fellenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
339
Aktuella hamnbyggnadsproblem
Civilingenjör Bror Fellenius, Stockholm
K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens Hamnbyrå
är förutom sitt huvudkontor i Stockholm indelad
i sex arbetsdistrikt runt landets kuster. Varje
distrikt ledes av en arbetschef. Dessutom finns ett
antal spridda arbetsplatser, som lyda direkt
under Hamnbyrån i Stockholm. Distrikten ha bl.a.
att utföra arbeten i egen regi och ha direkt
kontakt med de lokala förhållandena på respektive
platser. Det erfarenhetsmaterial, som samlar sig
på Hamnbyrån från alla delar av landet, blir
på detta sätt mycket rikhaltigare och värdefullare
än om all ledning skulle ske centralt från
Stockholm. Att märka är att, oavsett om på en plats
några arbeten pågå eller inte, kommer
arbetschefen i distriktet att stå i intim kontakt med alla
förhållanden, som beröra vattenbyggnader. Han
blir en ortsbo, av vilken man kan erhålla
objektiva upplysningar utan att behöva riskera att
ovidkommande intressen bestämma hans
ställningstagande.
Det ligger i öppen dag, att förhållandena runt
våra kuster från övre Norrland till Västkusten
äro varandra synnerligen olika. Genom
undersökningar av inträffade skador och genom mätningar
och andra allmänna undersökningar söker man
erhålla kunskap om förhållandena, varigenom
förbättringar i planlösningar och konstruktioner
kunna uppnås.
De arbeten som utföras på de olika distrikten
äro hamnarbeten, vattenlednings- och
avlopps-arbeten och anläggningar för lagring av flytande
bränslen. Jag skall här uteslutande uppehålla mig
vid hamnarbetena och beröra några
undersökningar och försök av intresse, som under senare
tid ha utförts eller pågå.
Bland dessa ha undersökningarna av isens
lyftkraft på en konstruktion i vatten beskrivits i
Tekn. T. 1944 s. 761 varför de här icke ytterligare
skola beröras.
Hur en flytande vågbrytare
eller en fast skärm dämpar sjön
Dessa försök bedrevos under år 1938 vid KTH:s
Vattenbyggnadsinstitution under ledning av
professor H F Nordström. Det ursprungliga syftet
med försöken var att genom modellförsök studera
flytande vågbrytare, avsedd för en planerad små-
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 13 november 1944.
DK 627.67
627.33
båtshamn vid Lysekil. Modellen bestod av en
pon-ton av järnplåt tillnärmelsevis dynamiskt
likformig med den projekterade betongpontonen.
En flytande kropp, som befinner sig i ett
fortskridande vågsystem, kommer genom vågrörelsen
i svängningar. Det förutsättes i det följande, att
kroppens undervattensdel utgöres av en
parallel-liped med stor längd i förhållande till bredd och
djup. Kroppens längdaxel förutsättes vara
tvångs-placerad tvärs vågornas rörelseriktning. För att en
dylik kropp skall kunna verka som vågdämpare
fordras, att dess svängningsrörelser skola vara så
små som möjligt, dvs. att kroppen skall röna så
litet inflytande av vågrörelsen som möjligt och
således i möjligaste mån förhålla sig som en fast
skärm.
Den mest påtagliga av dessa svängningsrörelser
är vinkelsvängningsrörelsen. Enligt vågteorin är
villkoret för att kroppens vinkelsvängningar skola
bli små, att kroppens fria svängningstid vid
rullning (dvs. svängningar i lugnt vatten kring axlar,
parallella med längdaxeln) är stor i förhållande
till vågens svängningstid. Med vågens
svängningstid menas därvid den tid, som förflyter mellan de
ögonblick, då en och samma rymdpunkt passeras
av tvenne successiva vågtoppar; denna tid är
identisk med omloppstiden för en ytpartikel i dess
cirkulära bana.
En flytande kropps fria svängningstid Tfri (vid
små svängningar) bestämmes av formeln
Tfri = 2 71 v/–7- =2ji\J-7K2—
V mg(r — a) V g(r — a)
där I f= kroppens masströghetsmoment med
avseende på en axel genom
vikttyngdpunkten vinkelrätt mot vågriktningen.
K = \/I/m= motsvarande tröghetsradie,
m >= kroppens massa,
g i= tyngdkraftens acceleration,
r <= metacenterradien; i detta fall =
LB3 = ß2
~ 12 LBH~ 12H
a = vikttyngdpunktens höjd över deplace-
menttyngdpunkten,
LBH = kroppens längd, bredd och
djupgående resp.
Av formeln synes, att Tfri blir stor vid stort värde
på tröghetsradien K och vid litet värde på meta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
