Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Bergborrning med hårdmetallborrar, av Carl-Axel Widén och Wilhelm Haglund - Näringslivets Granskningsnämnd, av r - »Tekniskt råd» i industribolag, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
535
Tabell 1. Borrningsdjup och borrsjunkning för
hårdmetall-resp. stålborr.
Borrningsdjup, m Borrsjunkning, netto, cm/min
Bergart Hårdmetallborr , , ,, per
om-totalt ,. slipning Stålborr per
om-smidning Hårdmetall-borr Stål-borr
Leptit vattenspolning 70—100 10—25 0,3—0,5 25—30 12—20
Granit
vattenspolning luftspolning ... 60—100 50— 70 15—25 0,5—0,8 25—35 15—20
Kvarts luftspolning ... 50— 70 8—12 0,3 25—30 15—20
Svartmalm vattenspolning 80—175 15—40 1—6 30—40 15—25
Hårdmetallborrarnas skärdiameter är 34 mm, mejselskär och
stålborrarnas 40 mm, sexskär. Borrsjunkningen är omräknad till 34 mm
skärdiameter.
De i tabell 1 angivna resultaten, vilka utgöra en
sammanfattning av olika provborrningar, få
betraktas som preliminära och äro avsedda som en
första orientering. Hårdmetallborrarna ha ännu
varit i bruk för kort tid för att generella siffror
skola kunna lämnas. Därtill kommer, att flera
faktorer, som inverka på borrningarna, ha lokal
karaktär.
liorrmaskiner
Det är av viikt att till hårdmetallborrar använda
ej allt för tung borrmaskin. Principen är lätta
maskiner med hög slagfrekvens. Genom att
hård-metallskäret behåller sin eggskärpa betydligt
längre än stålskäret, som relativt tidigt avtrubbas,
erfordras ej så hårda slag för det förra som för
det senare.
För borrning ovan jord, t.ex. i kvarts- och
marmorbrott, vid vägbyggen, grundborrning och
andra sprängningsarbeten, rekommenderas
Atlas-Diesels borrmaskin RH-571L. Denna typ
användes även med fördel för skutborrning och mindre
underjordsarbeten.
Förr borrning under jord, ortdrivning m.m. ha
mycket goda resultat erhållits med borrmaskin
RH-655MW försedd med knämatning. Denna
maskin — eventuellt utan mellanblock — är även
lämplig för pallborrning och schaktsänkning i
hårdare bergarter. Vid pallborrning ha försök
även utförts med en större borrmaskinstyp
RH-70M och 1 "-borrar, men ännu äro för få prov
utförda, för att man skall kunna bedöma denna
maskins lämplighet. Vid pallborrning med
hårdmetallborrar är det högst sällan man behöver
"nyckla" en borr, enligt vad arbetarna framhålla.
Dessa borrar ha mindre benägenhet att fastna i
hålet än stålborrar, beroende på fördelaktig
utformning av borrkronan och effektiv
vattenspolning.
För borrning av horisontella och uppåtriktade
hål under jord har dessutom borrmaskin
RWT-72M med teleskopmatning provats med gott
resultat. Vid horisontella hål är dock en större
matningslängd hos maskinen önskvärd.
Vid provningarna har ett lufttryck upp till 12
at ö förekommit. I regel har 6—7 at ö använts, och
resultaten i tabell 1 ha erhållits vid detta
lufttryck. Det torde näppeligen finnas skäl för att
vid användning av hårdmetallborrar överstiga ett
lufttryck av 8—9 at ö.
Slutord
Trots de svenska gruvornas hårdborrade
malmer och bergarter kan borrning med
hårdmetallborrar anses vara tekniskt löst. Arbetsstudier
pågå för närvarande vid olika företag för att
klargöra, hur denna borrning ställer sig från
ekonomisk synpunkt under olika arbetsförhållanden
och vid olika malmer och bergarter. Den ökade
kostnaden för borren torde dock väl uppvägas
av minskade arbetskostnader per borrmeter på
grund av större borrsjunkning, minskad
luftåtgång och därmed mindre förbrukning av ström
och olja, mindre vässningskostnader, minskade
borrtransporter m.m.
Näringslivets Granskningsnämnd har utsänt en
berättelse för sitt första verksamhetsår. Organisationer,
föreningar och sammanslutningar ha under år 1944 i 397 fall
begärt att nämnden skulle ställa kontrollgirokonton till
förfogande för insamlingsändamål. Nämnden har lämnat
sådana medgivanden i 225 fall. På dessa konton ha under
de omkring fyra månader som nämnden hunnit verka
influtit sammanlagt 17 Mkr. Nämndens kostnader ha
stannat vid ca 45 000 kr. Nämnden är av den uppfattningen
att förhållandena på insamlingsområdet borde regleras
genom lagstiftning. Den anser dock att närmare erfarenheter
om verksamheten böra avvaktas innan något bestämt
uttalande göres. r
"Tekniskt råd" i industribolag. Ingenjörsfirman Stig
K M Billman är sedan årsskiftet ombildat till aktiebolag
under namnet Regulator- och Instrument AB Billman. Det
nya bolaget har en alldeles speciell karaktär, i det att
av de 133 aktieägarna icke mindre än 111 äro ingenjörer
eller industrimän, vilka tillsammans representera praktiskt
taget varje gren av den svenska industrin. Denna
omständighet har föranlett civilingenjör Billman att ta
initiativet till bildandet av ett aktieägarnas tekniska råd,
bestående av 20 medlemmar, vilka var och en representerar
en viss industrigrupp.
Samarbetet mellan bolaget och dess tekniska råd bör
kunna bli mycket fruktbärande. Inte nog med att rådets
medlemmar kunna ge värdefulla uppslag både i fråga om
nya användningsområden för företagets produkter och om
avsättningsförhållandena på olika håll, utan de böra också
kunna mycket verksamt bidra till höjandet av
produkternas kvalitet genom att delge ledningen sina erfarenheter
och kanske även direkt medverka till
konstruktionsförbättringar av olika slag.
Detta uppslag är förtjänt av största uppmärksamhet.
Särskilt för ett litet land som Sverige med begränsade
möjligheter att ekonomiskt stödja forskningsarbetet böra dylika
tekniska råd, vilkas medlemmar alla äro praktiskt
arbetande män, kunna bli av allra största värde för den
industriella utvecklingen. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
