Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1945 - Skævvinklede Plader, av Åke Holmberg - Kriget i tidskrifterna, av R S - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 maj 1945
607
räkningsmetoder. Den i vårt land kanske mest kända är
Marcus, H: Die Theorie elastischer Gewebe, Berlin 1932,
en annan är Nielsen, N J: Bestemmelse af Spændinger i
Plader ved Anvendelse af Differensligninger, Köpenhamn
1920.
Genom konstgreppet med den "elastiska väven" gör
Marcus sin metod relativt lättillgänglig, under det att
Nielsen levererar en elegant men mera svårfattlig
uppvisning i elementär statik. Resultaten — de slutgiltiga
beräkningsmetoderna — äro emellertid (så vitt jag kan döma)
likvärdiga och det föredömliga sätt, på vilket Nielsen i
schemata ställer upp sina ekvationer för olika fall, lämnar
för läsaren intet övrigt att önska. När denne nu därför
i föreliggande lilla skrift härleder sina differensekvationer
även för fallet med ett snedvinkligt koordinatsystem, kan
det hälsas med tillfredsställelse.
Uppställningen är i princip densamma som i hans
ursprungliga verk, dock inför han under härledningen
approximationen att Poissons tal sättes lika med noll.
Detta är, när det gäller armerad betong, en vanlig
förenkling. Nielsen syftar också just på plattor av armerad
betong.
Sedan beräkningsmetoden är klarlagd, tillämpar han den
på parallellogramformade plattor, fritt upplagda längs två
motstående kanter och belastad med jämnt fördelad last,
en punktlast i diagonalernas skärningspunkt eller en
punktlast mitt på den ena fria randen. Beräkningarna
genomföras för fem olika vinklar och för varje vinkel tre olika
sidförhållanden. Resultatet ges i tabeller och i nomogram
över reaktioner, huvudmoment och huvudmomentens
riktningsvinklar.
Måhända hade en konstruktör, som har att armera en
dylik konstruktion, varit mera betjänt av momenten
vinkelrätt mot armeringsriktningarna. Dessa kunna likväl
enkelt beräknas ur huvudmomenten. Dessutom ge dessa
senare en betydligt klarare bild av konstruktionens
statiska verkningssätt och äro ur den synpunkten värdefulla.
Konstruktioner sådana som dessa användas
huvudsakligen inom brobyggnadskonsten, och då ofta såsom
plattramar. En ny omständighet tillkommer då, nämligen
plattans inspänning vid stöden. Nielsen diskuterar också detta
fall och genomför ett exempel. Det gäller emellertid för
alla dylika differensmetoder att man, för att med dem
nå de snabbt varierande momenten intill ett
inspännings-snitt, måste använda mycket tät elementindelning. Nielsen
påpekar själv detta, men framhåller att även om
stödmomenten bli oriktiga, fältmomenten anpassas så, att
jämviktsvillkoren tillfredsställas. Detta kan ju, när det
gäller konstruktioner av armerad betong, synas tillräckligt.
Att nöja sig därmed är emellertid fjärran från svensk
brobyggarpraxis. Åke Holmberg
Kriget i tidskrifterna
Danmark
Bekæmpelse af Skader paa Gasledningsnettet framkaldt
ved Luftangreb (Gasteknikeren 1944 h. 18).
Den engelske Gasindustri under Krigen (Gasteknikeren
1944 h. 20).
Sprængningsøvelse paa Københavns Gasverkers
Lednings-net (Gasteknikeren 1944 h. 20).
Förenta Staterna
Expressways to serve Willow Run bomber plant (Civil
Engng 1944 h. 1).
Postwar transportation problems (Civil Engng 1944 h. 2).
Design of camouflage nets (Civil Engng 1944 h. 2).
A small city makes postwar plans (Civil Engng 1944 h. 3).
XVartime access highway has postwar value (Civil Engng
1944 h. 4).
Postwar sanitary engineering work for New York city
(Civil Engng 1944 h. 5).
Reminiscenses of a field engineer (Civil Engng 1944 h. 5).
"Seabees" — the courageous battalions (Civil Engng 1944
h. 6).
Aircraft factory in France has concrete arch roof (Civil
Engng 1944 h. 6).
Dehydrating a bomber base (Explos. Engng 1944 h. 2).
Britain looks beyond the .battle (Engng News Rec. 1944
h. 24). ’ KS
Problemhörnan
Ordalydelsen av problem 5/45 var följande: "Hur stort
tryck utövar strålningen från en 100 W lampa på en
absolut svart yta om 1 cm2, uppställd vinkelrätt mot
strålningsriktningen och på 1 meters avstånd från lampan?
Det antas att strålningen fördelar sig likformigt kring
lampan samt att 50 % av den tillförda effekten övergår i
strålning. Ljushastigheten är 3 ’ 108 m/s.
Ljusets gångtid från lampan till den absorberade ytan
D
är t — där R ,= avståndet och c == ljusets hastighet.
Den i en sfär med radien R omkring lampan befintliga
strålningsenergin är om VV får beteckna strålningseffekten
E = Wt =
WR
Låter man nu sfärens radie expandera ett litet stycke, dR,
uträttar strålningstrycket ett arbete som utgör
p ■ inR- dR
där p är trycket per ytenhet.
Enligt energiprincipen måste detta arbete motsvara den
ändring av rymdenergin, som svarar mot sfärens
expansion, dvs.
som ger
p-inR^dR = dE =
W
P ~ 4 tcR ^ C
WdR
Insätter man i detta uttryck Wi= 50, /?= 1 och c —3,108
erhålles p = 1,33 -10—13 newton/ma, dvs. 0,135-10—8 mgf/cm2.
Enligt ovanstående har uppgiften behandlats av hrr R
Svensson och N Enninger.
En snarlik tankegång ligger till grund för E Palmblads,
M Grenanders och sign. N E:s resonemang: Man kan tänka
sig lampans energiström representeras av en kraft P, som
utbreder sig med hastigheten c. Effekten, dvs
energimängden per tidsenhet, blir då
W = Pc
varav P
W
U Olsson resonerar på följande sätt: En enhetsyta på
50 .
avstandet 1 m absorberar per sekund -— joule. Enligt
4 71
50
Einstein motsvarar denna energi en massa av -r—-— kg.
c2 • 4 n
Massan rör sig med hastigheten c och representerar så-
50
lunda en rörelsemängd av - . Da ju rörelsemängden är
lika med impulsen
kraften p X tiden 1) blir
50
P =
c ■ 4 JT
Enklast kommer man fram till lösningen genom alt i
likhet med sign. Ög direkt utgå från den Maxwellska tesen
att strålningstrycket på en svart yta är numeriskt lika stort
som den infallande vågens energitäthet, vilken i sin
ordning är lika med antalet watt per ytenhet, dividerat med
ljushastigheten. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
