Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Kl - Kursen i internt transportväsende, av Fmn - Kursen i exportfrågor, av Fmn - Skånska Ingenjörsklubben, av TNd - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(608
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträdde fredagen den 16 mars
1945 under ordförandeskap av direktör H V
Alexandersson. Nya medlemmar blevo
civilingenjörerna B Holmer, I Lyttkens, S-E
Wa-rolén, fil. dr C Walén och ingenjör F L öst.
I Dagens eko lämnade driftdirektör Gösta
Nilsson en kort redogörelse för Statens
Vattenfallsverks kraftanläggningar i Gimån i
Medelpad, vilka invigts av prins Gustaf Adolf
den 13 mars 1945. Gimån är en biflod till
Ljungan. Den upprinner i sydöstra Jämtland
och avvattnar ett flertal sjöar. Sjöprocenten
är för Gimån 11 °/o mot normalt för andra
svenska vattendrag 7 °/o. Härigenom har
möjlighet skapats för en förmånlig reglering av
framrinningen i vattendraget. Hittills ha de
båda sjöarna Holmsjön och Leringen
reglerats. Vid Leringens utlopp har en
regleringsdamm byggts, vilken även tjänar som damm
för Leringsforsens kraftstation på 8 800 kW.
Nedanför Leringsforsen har den 5 km långa
sträckan fram till Grönsta uppdämts med en
damm därstädes.
Regleringshöjden vid Leringsforsen är ca 9
m, varför fallhöjden vid stationen varierar
mellan 7 och 16 m. Genom de goda
regleringsmöjligheterna beräknar man kunna hålla
en vintertappning av i medeltal 40 m*/s, dvs.
något mera än medelframrinningen under
året. Hela vårfloden kan magasineras i de
båda sjöarna. Dammen vid Leringsforsen är
800 m lång och utförd som en jorddamm med
tätande betongkärna. Denna vilar på
järn-spont nedslagna i morängrus. Dammen
ligger alltså icke på berg.
I Grönsta har Torpshammars kraftstation
anlagts. Den utnyttjar fallhöjden ned till
Ljungan, 128 m. Maskinsalen är nedsprängd
i berget och ansluter till en 4 740 m lång
avloppstunnel mellan Grönsta och Ljungan.
Stationens effekt är 55 000 kW i nuvarande
utbyggnadsstadium med ett aggregat.
Vattenturbinen är den till effekten största i
Europa utom Ryssland och lämnar maximalt
56 000 kW. Den maximala verkningsgraden är
94 o/o. Dammen vid Grönsta har en längd
av 480 m, varav 380 m äro utförda som
jorddammar med en tätande kärna av betong.
Kostnaderna för anläggningarna ha varit för
Torpshammars kraftstation 28 Mkr., för
regleringarna 8 Mkr. och för Leringsforsens
kraftstation 4 Mkr. För en kostnad av
ytterligare 4 Mkr. kan ett andra aggregat
installeras i Torpshammar.
Flottningen i Gimån är i förhållande till
vattenmängden relativt omfattande. Särskilda
åtgärder ha därför måst vidtas för flottningen
vid kraftstationerna; bl .a. har en lång
flottnings-ränna av betong utförts vid Torpshammar.
Kvällens huvudämne var betitlat "Reläskydd
för högspänningsledningar, nutida svensk
praxis". Föredrag höllos av driftingenjör
Gunnar Jancke, ingenjör Tage Holm och
professor Fredrik Dahlgren och komma jämte
ett anförande av driftchef Folke Wahlgren
att publiceras i Teknisk Tidskrift. I den
efterföljande diskussionen yttrade sig hrr I
Herlitz, S Lalander, E Djurberg och Ä
Vret-hem. Därvid framhölls att bland de
svårigheter man har att brottas med vid
anordnande av reläskydd är det höga
jordmotståndet i de norra delarna av landet av
betydelse. Även de vid spoljordade system vid
jordfel uppkommande aktiva restströmmarna,
som kunna bli relativt höga, diskuterades.
Efter supén vidtog samkväm under
sedvanliga former, varvid förre sekreteraren, T
Malmström, som vikarierade för
ceremonimästaren, framförde en del kritiska
synpunkter på dagens föredrag. Kl
Kursen i internt transportväsende
inom verkstadsindustrin den 15—17 mars
bevistades av 141 personer, varav 75
föreningsledamöter. Kursen öppnades i Odéonteaterns
salong den 15 mars av föreningens vice
ordförande, civilingenjör Bo Ekelund, med
uttalande av föreningens tillfredsställelse med att
kursen väckt så starkt intresse vilket
synbarligen vittnade om, att den ansågs vara
av behovet påkallad. Föredragshållare voro
civilingenjörerna E H Lindström, K-H Idar,
J Grafström, överingenjören, kapten F W
Luhr, ingenjör Hugo Andersson,
civilingenjör L E Hedenbro, överingenjör H Toller
och bergsingenjör I Forslund. Andra dagen
gjordes ett studiebesök vid Atlas Diesel,
varefter följde en subskriberad middag på Gillet
med ett 60-tal deltagare. Efter kaffet följde
en diskussion i form av diverse frågor, som
av föredragshållarna besvarades.
I det avsnitt av det stora arbete rörande
industriell ekonomi och organisation, som
avhandlar transportanordningar, som
förlaget Natur och Kultur inom kort ämnar
utge under huvudredaktion av generaldirektör
Tarras Sällfors, kommer att inflyta en serie
artiklar av kursens samtliga
föredragshållare, utom hrr Luhr och Hedenbro. Dessa
artiklar komma att i huvudsak
överensstämma med resp. föredrag vid kursen. Fmn
Kursen i exportfrågor den 19—21 april
1945 besöktes av 130 personer, varav en
stor del icke stockholmare. Ett mindre antal
icke-föreningsledamöter hade även beretts
tillfälle delta och bland dessa märktes 15
elever från Tekniska Gymnasiets i Örebro
handelsavdelning under ledning av lektor M
Frykholm. Föredragshållare vid kursen voro
professorerna I Högbom, A Montgomery
och G Törnqvist, generaldirektör S Sahlin,
kommerserådet G Böös, utrikesrådet R
Sohl-man och direktör B Ljungberger, vilka
behandlade exportproblemen och därmed
sammanhängande organisationsfrågor från olika
synpunkter, varjämte direktörerna T Hèrnod
och L Lundquist samt civilingenjör N
Sjögren gåvo mycket uppskattade översikter
över exportfrågorna sedda från resp.
cellulosa-, pappers- och verkstadsindustrins
synpunkter. Andra mötesdagen avslutades
programmet med en middag på Gillet, varefter
följde ett synnerligen animerat bordssamtal
under vilket kursens program ytterligare
debatterades. Fmn
Skånska Ingenjörsklubben höll den
16 mars ett högtidligt sammanträde, som
ingick som ett led i Norska Veckan i Malmö.
Ordföranden, överingenjör T Wintzell,
framhöll i välkomsttalet, att Malmö under denna
vecka hyllat norska folket. I dag är det
ingenjörernas tur och speciellt Skånska
In-genjörsklubbens. De fyra nordiska länderna
ha vart och ett sina speciella problem, men
trots dessa olikartade förhållanden, borde
de nordiska ländernas sammanhållning och
samarbete verkligen kunna bli bestående efter
kriget, och särskilt då på det kulturella
området. Norge är i tekniskt och industriellt
hänseende ett föregångsland. Vi här i Sverige
ha därför anledning att se upp till
broderfolket på andra sidan Kölen. Överingenjör
Wintzell erinrade därvid bl.a. om den norska
sjöfarten, kraftverken, Norge-salpetern och
den förnämliga jordbruksforskningen, och
frambar därefter Skånska Ingenjörsklubbens
hyllning till Norge.
Operasångaren, civilingenjör Sven Nilsson,
föredrog därefter med sin präktiga bas
"Bjergmanden" av Ibsen och "Biskop
Thomas frihetssång", varefter ordföranden
ut-bragte ett fyrfaldigt leve för Norge.
Efter några föreningsangelägenheter höll
professor I Lyse vid Tekniska Högskolan i
Trondheim föredrag om "Betong som
bygge-materiale i koldt klima". Frostskador på
betonganläggningar förekomma ofta i Norge
och de övriga nordiska länderna samt i
Amerika. De erfarenheter och rön, som man
gjort i Amerika, där omfattande
forskningsarbeten bedrivits för att utröna, hur man
skall få fram ett betongmaterial, som är
motståndskraftigt mot de klimatiska
skadeverkningarna, ha vi dragit nytta av i de
nordiska länderna. Man har bl.a. kommit
fram till, att betongens egenskaper i mycket
hög grad bero på inblandningsmaterialet. Tal.
gav en ingående redogörelse för de
undersökningar och beräkningar, man därvid gjort
bl.a. vid Tekniska Högskolan i Trondheim
och vid Betonginstitutet i Stockholm. Mycket
återstår ännu för forskningen för att
övervinna frostskador, men vi ha i alla fall
kommit ett gott stycke på väg, och tal. hoppades,
att han snart skulle kunna fortsätta sitt
arbete hemma i Norge.
Därefter samlades man till supé. Innan
denna började spelade den norske
kapellmästaren Kramm på violin ett par Griegmelodier.
Vid bordet tackade sedan ingenjör Steffensen,
Oslo, och professor Lyse. Operasångare Sven
Nilsson höjde stämningen ytterligare med ett
par sånger. TNd
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik håller vårmöte onsdagen den 30 maj
1945.
Kl. 14.00. Samling vid örlogsvarvet,
Djurgårdsporten (omedelbart norr om Nordiska
Museet). — Kort orientering över
örlogsvarvets senaste utveckling; visning av
varvsanläggningarna.
Kl. 17.00. Sammanträde på Svenska
Teknologföreningen. 1. Föreningsärenden. — 2.
"Marinens nya varvsorganisation", föredrag av
marinöverdirektör H Qvistgaard. — 3. "Ett
modernt svenskt jaktflygplan", föredrag av
civilingenjör F WANSTröm.
Kl. 19.00. Middag (8,75 kr.) med samkväm.
Bindande anmälan göres till klubbmästaren
senast den 28 maj.
Keini och Bergsvetenskap håller
ordinarie vårmöte i Uppsala fredagen den
8 juni 1945.
Kl. 15.00. Sammanträde på Uppsala
Universitets Fysiologiska Institution, Slottsgränd 3.
— 1. Föreningsärenden. — 2. "Det ovägbaras
betydelse för livsprocessen", föredrag av
professor T Teorell. — 3. Demonstration av
institutionen.
Kl. 17.15. Besök i Universitetbiblioteket
under ciceronskap av bibliotekarie A Uggla.
Kl. 18.00. Middag på Flustret (8 kr.;
anmälan till klubbmästaren S Leijonhufvud
senast den 6 juni).
Tåg avgå, från Stockholm till Uppsala kl.
13.28, och från Uppsala till Stockholm kl.
20.50, 21.58, 22.23 och 23.15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
