Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1945 - Mätning med elektrisk apparatur av påkänningar i fordon, av T W Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(676
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9.
Maximala vridan-
,, , , ... de momenten
Hasfiqhesskillnod ... .. .
* vid hastig in-
koppling.
missionsdetaljerna kunna anta betydligt högre värden vid
snabba kopplingsförlopp än som var väntat, och att den
begränsade friktionen icke utgjorde någon säkerhet för
transmissionsdetaljerna.
För närvarande pågår en undersökning för att utröna
huru stora stötar det uppstår i transmissionen genom
acceleration och retardation av hjulmassorna vid körning
över gropar eller upphöjningar i vägbanan. Det vridande
momentets förlopp har därför studerats vid körning över
ojämnheter av känd form. Oscillogrammet i fig. 11 har
upptagits med en på den drivande hjulaxeln (bakhjul) till
ett arméfordon monterad givare vid körning över ett
sinus-format hinder med 5 cm höjd. Det högsta vridande
momentet uppträder kort efter det att det med givaren
försedda bakhjulet passerat hindrets mitt, såsom framgår av
den samtidigt registrerade "hinderkontaktlinjen" h.
Ytterligare en momentspets uppstår när det likaledes drivande
framhjulet passerar hindret. De tydligt märkbara
svängningarna, vilka motsvara det dubbla hjulvarvtalets frekvens,
härröra från olikformigheter i de i hjulaxlarna inbyggda
knutarna.
Fig. 12 visar ett exempel från prov med en 3 t lastvagn,
på vilken givaren var inbyggd i kardanaxeln.
Oscillogrammet är upptaget vid växling från andra till tredje växeln.
Under växlingspausen synes en störning vid F, vilken
orsakats av oskickligt utförd växling. Oscillogram av denna
typ kunna mycket väl användas för bedömning av en
förares kvalitet.
I fig. 13 visas ett oscillogram, vilket upptagits med samma
försöksanordning som vid fig. 12 vid nedväxling till andra
växeln genom en mycket snabb kopplingsmanöver. Genom
den snabba inkopplingen har uppstått en momentspets på
170 kgm. Under utjämningen av denna momentspets
uppträda dels svängningar med en frekvens av ca 10 p/s, vilka
orsakats av elasticiteten i överföringselementen, och dels
av genom själva inkopplingen orsakade översvängningar
med en frekvens av ca 85 p/s. Sedan utjämning ägt rum,
inställer sig ett vridande moment Mvnorm, vilket motsvarar
motorns bromsmoment. Vid slutet av oscillogrammet har
urkoppling skett.
De här berörda mätmetoderna kunna givetvis även med
fördel tillämpas vid mätningar i provbänk. I fig. 14 synes
givaren inbyggd i en provningsanläggning, vilken är avsedd
för bestämning av det maximala vridande moment, som
kan överföras med en viss fordonskoppling. Det vridande
momentets förlopp under inkoppling är identiskt med i
fordon uppmätta förlopp, vilket framgår av
oscillogrammet i fig. 15. Förutom vridande momentet, en tidskonstant
och drivmotorns varvtal, upptar oscillogrammet även
kurvor för den försöksmässigt inställbara
kopplingshastigheten jämte temperaturen på kopplingsbeläggen. Vid A
Fig. 10. Beräknade och uppmätta vridande moment i
transmissionen.
börjar kopplingsarmens rörelse. Vid B beröra
kopplingselementen varandra och i samma ögonblick börjar ett
vridande moment överföras och temperaturen på beläggen
att stiga. Vid E är den egentliga kopplingsperioden
avslutad, ty här upphör kopplingselementens axiala rörelse.
Uppteckningen av kopplingshastigheten skedde med en
som rör utformad kapacitiv givare.
Mätningar av förlängning
För förlängningsmätningar på fordon i drift har vid alla
de i litteraturen beskrivna undersökningarna använts en
av E Lehr konstruerad anläggning. Bl. a. ha mätningar
gjorts på den stela bakaxeln till en MAN lastbil. Dessa
undersökningar gingo ut på att studera de krafter och
moment, som påverkade lastbilens bakaxel under körning,
särskilt vid växlingar och inbromsning, emedan dessa
värden voro av utomordentligt värde vid axelns utformning
och valet av material. Vid undersökningarna skulle
följande värden bestämmas:
det böjande moment Mbh, som verkar på horisontalplanet
genom axelns mitt,
det böjande moment Mbe, som verkar på vertikalplanet
genom axelns mitt,
det på axeln verkande vridande momentet.
Fig. 11. Det vridande momentets förlopp i den drivande
axeln vid körning över ett sinusformat hinder i vägbanan.
Fig. 12. Förloppen vid växling från växel 11 till III på en
lastbil.
Fig. 13. Nedväxling i lastbil till växel II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
