Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1945 - Nyheter inom flyginstrumenttekniken, av Sven Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1945
747-
Fig. 28. Kursgyro till Minneapolis-Honeywells autopilot.
noggrannhet, som vida överstiger vad som kan
åstadkommas manuellt och vad som åstadkoms
med de tidigare autopiloterna.
Minneapolis-Honeywells autopilot
Som ett exempel skall nedan den elektriska
autopilot beskrivas, som bl.a. finnes på de
flygande fästningarna. Till och med styrmaskinerna,
som tidigare alltid varit hydrauliska eller pneu
matiska, drivas elektriskt. Den erforderliga höga
styrnoggrannheten har man uppnått genom att
dels göra de impulsgivande organen, dvs.
gyroskopet noggrannare, dels sammankoppla de tre
rodren, så att alla hjälpa till såväl vid svängar
som då det gäller att hålla planet på rätt kurs.
En av autopilotens huvuddelar är kursgyrot, fig.
Fig. 2i). Styrmaskin med avtaget hölje.
28. Detta består liksom det allmänt kända
Sperry-kursgyrot av ett kardanskt upphängt gyroskop,
vilket mer eller mindre noggrant bibehåller den
riktning det inställts i, och alltså under
begränsad tid kan användas för att mäta avvikelser från
den önskade kursen. Den noggrannhet, varmed
kursgyrot bibehåller sin riktning, är mycket hög.
På kursgyron av äldre typ får man ofta nöja sig
med en utvandring av 1° på 2—4 min. Det nya
kursgyrot kan utan svårighet justeras till en
vandring av högst 1° per timme.
En annan fördel ined det nya kursgyrot är att
man utan risk för noggrannheten mekaniskt kan
belasta gyroskopet med mycket stora krafter tack
vare en synnerligen originell konstruktion. Det är
nämligen inte kursgyrots egen inställningskraft,
som håller gyroaxeln i oförändrad riktning, utan
en speciell servomotor, vilken också upptar alla
mekaniska belastningar.
Kursgyrot sitter hos bombfällaren i
flygplanets nos och uppbär bombsiktet.
Styrimpulserna från kursgyrot upptas av ett antal
potentiometrar, som sitta i en låda på instrumentets
vänstra sida. Vid bombfällning frikopplas dessa
från kursgyrot och kopplas i stället till
bombsiktet, som alltså övertar flygplanets styrning.
Flygplanets avvikelser från horisontalplanet
mätas av ett horisontgyro. Dessutom finnas tre lika
styrmaskiner, varav en synes med avtaget hölje
på fig. 29. En potentiometer på figurens högra
sida omställes, då roderlinornas trumma rör sig.
Fig. 30 visar förarens manöverlåda, och
autopilotens princip framgår av fig. 31, soin visar
regleringskretsen för höjdstyrningen. För sid- och
skevstyrning finnas liknande kretsar. Överst synes det
kardanskt upphängda horisontgyrot, vars axel
alltid står lodrät oberoende av flygplanets läge.
I)å flygplanet lutar, uppstå alltså vridningar
kring de båda kardanaxlarna — kring den ena
vid tvärlutningar hos flygplanet och kring den
andra vid längslutningar. Fästad på den senare
axeln sitter släpkontakten till en
impulspotentio-meter, vars motståndslindning är fästad så, att
den följer flygplanet. Rakt under horisontgyrot
synes en styrmaskin med roderlinorna fästade
kring lintrumman. På lintrumman sitter också
släpkontakten till återföringspotentiometern. De
båda potentiometrarna äro hopkopplade till en
Wheatstonebrygga, som figuren visar. Denna
matas med växelström från en omformare. Då
flygplanet befinner sig horisontellt i normalläge, står
impulspotentiometerii mitt på sin
motståndslindning. Om rodren samtidigt stå i medelläge, står
återföringspotentiometern också i mittläge, och då
är Wheatstonebryggan i balans, och man har
ingen spänning mellan a och b. Om flygplanet
får en ofrivillig avvikelse från horisontalplanet,
t.ex. om nosen plötslig höjer sig, så vrides
impuls-potentiometerns lindning i förhållande till
släpkontakten, så att motståndet a blir mindre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
