Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Syntetiskt gummi och naturgummi, av E Strandquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
ett stycke in på 1920-talet började man på nytt
allvarligt brottas med problemet. Ty genom
Ste-venson-planen, som innebar att man avsiktligt
minskade produktionen, steg priset på
naturgummi.
En annan drivfjäder till arbetet med syntesen
av gummi var, att man kände ett starkt behov
av ett material, som i vissa avseenden var
överlägset naturgummi. Det var framför allt
oljebeständigheten och åldringsegenskaperna, man ville
förbättra. För vissa ändamål var detta så viktigt,
att ett högre pris på den syntetiska produkten
skulle vara motiverat. Ett typiskt exempel
härpå är amerikanarnas arbete med att få fram
neopren.
Det är emellertid inget av dessa båda, om man
så får säga, tekniskt förnuftiga skäl, dvs. att
framställa en billigare eller en bättre produkt än
naturgummi, som varit orsaken till att produktionen
av syntetiskt gummi på några få år drivits upp
till den fantastiska storlek, den har i dag. Det
är i stället politiska och militära faktorer som
dominerat. Gummit hade blivit ett av de
viktigaste råmaterialen i världshushållningen.
Framför allt i Tyskland och Ryssland ville man till
varje pris göra sig oberoende av
naturgummitill-förseln utifrån. I detta sammanhang ansågs
kostnaden för det syntetiska gummit vara av
underordnad betydelse.
Då amerikanarna i samband med
krigshändelserna i Fjärran Östern plötsligt funno sig
avskurna från tillförseln av naturgummi, ställdes
de inför problemet att på oerhört kort tid bygga
upp en syntetisk gummitillverkning och denna
har nu kommit så långt att produktionen nu är
högre än hela världskonsumtionen det sista
fredsåret. Den planerade tillverkningen i USA under
1944 var följande:
buna S..................................720 000
butyl..........................40 000
neopren ................................50 000
buna N..................................20 000
830 000 ton
Bland alla de olika syntetiska material som
kommit fram, är det svårt att dra en bestämd
gräns för vilka, som böra kallas syntetiskt gummi.
De viktigaste grupperna torde dock vara de
följande:
Monomeren
CH 3
I
ch j =c—ch=ch 2
Isopren
Cl
I
ch 2=c—ch=ch 2
Kloropren
S S
II II
Cl— CH2-CH,-Cl+Na-S-S-Na
Etylendiklorid Natriumpolysulfid
CH2=CH-CH=CH2-!-CH=CH2
I
cn
Butadien Akrylsyranitril
CH2=CH-CH=CH2
Butadien
CH 2 =CH—CH=CH 2 + CH 2 =CH
Butadien
ch 3
I
c=ch2
I
ch3
Isobutylen
Enheter i polymeren
CH 3
I
—CH 2—C—CH—CH 2 —
Naturgummi
Cl
I
—CH2 —C=CH—CH 2 —
Neopren, Svedopren
S S
II II
-ch2-ch2- S- S
Tiokol
-CH 2 - CH= CH - CH 2 - CH - CH 2
I
CN
Perbunan, Hycar
—CH 2—CH=CH—CH 2
Buna 32, 85,115
SKA, SKB
-CH2-CH=CH-CH2-CH-CH2
Styrol
\/
Buna S
ch 3
I
[–c-ch2-I-]
{+-c-ch2-
I+}
ch 3
Oppanol, Vistanex
Fig. 2. Rågummiprisets fluktuationer.
Tänker man på de praktiska
användningsområdena för de olika typerna, bilda neopren,
perbunan och tiokol en naturlig grupp på så sätt,
att deras oljebeständighet är överlägsen
naturgummits. Även om naturgummi fanns i fullt
tillräckliga kvantiteter till hyggligt pris skulle dessa
typer likväl ha ett existensberättigande, eftersom
de på ett värdefullt sätt komplettera
naturgummit. Vid hela arbetet med att få fram neopren
siktade man icke på att få en generell ersättning
för naturgummi utan det gällde att få ett
material med specifikt goda egenskaper.
Neoprenet fördes i marknaden 1931 av Du
Pont-koncernen och var det första syntetiska gummi,
som fick kommersiell betydelse. Under normala
förhållanden använde man neopren för sådana
ändamål, där man kunde dra nytta av
oljebeständigheten eller av den goda åldringen.
Tiokols värdefulla egenskap är den stora
motståndskraften mot svällning i oljor och
lösningsmedel och i detta avseende är det överlägset
andra syntetiska gummityper. Egenskaperna i övrigt
äro tyvärr icke så bra. Elasticiteten är dålig
och hållfastheten låg. I användningen måste det
sålunda bli en kompromiss, vill man ha extremt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
