Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 september 1945 - Utländska tunnlar för gatutrafik, av Stig Samuelson och Kurt Pålsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1028
THiKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Plan
över
Maas-tunneln under hamnen i
Rotterdam.
På bilden
synas de två
stora
ventilationsbyggnaderna, en vid
vardera
kajkanten, liksom även de
rymliga och
korsningsfria [-anslutnings-lederna6.-]
{+anslutnings-
lederna6.+}
kapacitet, som uppges vara ca 950 fordon per fil
och timme vid blandad trafik och 1 250 fordon
vid trafik med enbart personbilar. Inga tunnlar
synas efter 1930 ha färdigställts med större
lutning än 1 : 25 i nedfartsramperna.
De flesta tunnlarna ha byggts för fyra filer, två
i vardera riktningen, och i allmänhet äro de båda
körriktningarna helt skilda åt. De amerikanska
tunnelanläggningarna utgöras av två separata
tunneltuber med enkelriktad trafik, medan
Maas-tunneln är utförd som en enda byggnadskropp,
där körbanorna äro åtskilda genom vägg. I
Mer-sey-tunneln ligga alla fyra filerna i samma tunnel
endast åtskilda genom vanlig streckmarkering.
Schelde-tunneln har två filer, en för vardera
riktningen, men i anslutningsramperna utanför tun-
Fig. 1. Plan över södra delen av Manhattan i New York
med utförda och projekterade gatutrafiktunnlar. Längst
upp ligga de färdiga Lincoln- och
Queens—Midtown-tunn-larna mellan 34:e och 42:a gatorna; den förstnämnda leder
under Hudson River och den andra under East River;
sammankopplingen dem emellan under hela Manhattan torde
ännu icke vara färdig. Söder om Lincoln-tunneln ligger
Holland-tunneln. Vid sydspetsen av Manhattan planeras en
tunnel under hamninloppet och dessutom ännu en längre
söderut vid Narrows mellan Richmond och Brooklyn.
lutning av kravet på fritt vattendjup i
Detroitfloden och stora svårigheter i fråga om
markdispositionen. I en redogörelse för det första årets
trafik i Holland-tunneln förklaras, att
lutningarna där ej utgjort något hinder för trafiken.
Samtidigt framhålles emellertid, att avsevärt större
lutningar utan tvivel skulle ha minskat tunnelns
Fig. 2. Plan av Mersey-tunneln mellan Liverpool och Birkenhead. Huvudtunneln, som sträcker sig mellan Old
Hay-market och Chester Street, har plats för fyra körfiler, under det att de anslutande tunnlarna äro tvåfiliga; största
ramplutningen är 1 :30. De sex ventilationsbyggnadernas lägen framgå av planen*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
