Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 september 1945 - Utländska tunnlar för gatutrafik, av Stig Samuelson och Kurt Pålsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 september 1945
1029
Fig. 4. De projekterade huvudlederna i London enligt County
of London Plan av år 1943. Trafikledernas korsningar med
Themsen ha nedanför Tower Bridge, vilken uppåt floden
begränsar det egentliga hamnområdet, utbildats som
tunnlar men ovanför denna bro som broar.
nelmynningarna finns här utrymme även för en
omkörningsfil för trafiken ut ur tunneln.
Filbredden varierar ganska avsevärt. I
Mersey-tunneln är den anmärkningsvärt liten eller endast
ungefär 2,8 m men i de amerikanska tunnlarna
över 3,0 m.
Nästan alla tunnlar ha utrustats med en
gångpassage för varje färdriktning. I Mersey-tunneln
ligger den i vanlig gångbanehöjd men skild från
körtrafiken med ett kraftigt räcke. I de andra
tunnlarna har passagen, som endast är avsedd
för vaktmansikap och för utrymning vid
trafikolyckor o.d., förlagts drygt en meter ovanför
körbanan för att medge bättre översikt över
trafiken, fig. 6. Mellan denna passage och körbanan
finns därtill en några decimeter bred
avvisar-kant. Höjden i tunnlarna varierar men rör sig
om något mer än 4 m.
I fråga om trafiken i tunnlarna äro vissa
intressanta fakta att notera. Såväl fotgängare som
cyklister äro helt förbjudna, såvida de icke, som
i Maas-tunneln, ha egna från körtrafiken helt
Fig. 5. Anslutningslederna på New Jersey-sidan för den
fullt utbyyyda Lincoln-tunneln; genom att alla korsningar
gjorts planskilda ha lederna fått stor kapacitet’".
Fig. 6. Den södra Lincoln-tunnelns mynning i New
Jersey; t.h. synes den ca 1 m över körbanan belägna
gångpassagen för vaktmanskapet. Friskluften blåses in vid
sidorna ett par decimeter över körbanan och den skämda
luften suges ut genom öppningarna i taket.
skilda utrymmen till förfogande. Likaså är
häst-trafik förbjuden. I Maas-tunneln ha visserligen
hästfordon tillåtits passera under kriget, men
avsikten är att förbjuda dem sedan motortrafiken
åter kommit i gång. Ingen av de undersökta
tunnlarna har spårbunden trafik vare sig på egen
banvall eller i körbanan. De tre enda trafikslag, som
sålunda få trafikera gatutrafiktunnlarna, äro
bussar, lastbilar och personbilar. Men inte ens
dylika fordon få helt utan restriktioner köra
genom tunnlarna. Enligt bestämmelserna för
Holland- och Lincoln-tunnlarna äro sålunda bl.a.
följande kategorier motorfordon förbjudna:
bandfordon; dubbeldäckade bussar med öppet
tak såvida passagerare vistas på övre däck;
motorfordon med särskilt stark rökutvecikling eller
avgivande illaluktande gaser;
tankbilar för flytande bränsle (lastade eller
tomma); fordon med tomma fat, som tidigare
innehållit bensin, nafta eller andra eldfarliga
oljor;
bussar med ståpassagerare eller passagerare på
icke permanenta säten, till ett sammanlagt antal
av mer än en tredjedel av sittplatsantalet, dock
i intet fall fler än 15.
Särskilt intressant är den sista bestämmelsen,
vilken med all sannolikhet tillkommit med
hänsyn till de uppenbara riskerna för ståpassagerare
vid hastiga inbromsningar, exempelvis i de långa
nedförsbackarna. Förarna på bussar med
ståpassagerare ha även order att till framförvarande
fordon hålla dubbelt så stort avstånd (ca 45 m)
som andra motorfordon, en bestämmelse
synbarligen i samma syfte.
Noggranna bestämmelser om filkörning gälla i
allmänhet. Sålunda tillåtes av
trafiksäkerhetsskäl under inga förhållanden övergång från en
fil till en annan i den egentliga tnnneln, utan
fordonen måste kvarstanna i sin fil till dess med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
