Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 september 1945 - Utländska tunnlar för gatutrafik, av Stig Samuelson och Kurt Pålsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1030
THiKNISK TIDSKRIFT
givande att lämna filen kan ges av
bevakningspersonalen. För de amerikanska tunnlarna äro
t.o.m. så pass drastiska bestämmelser utfärdade
för att filkörningen icke skall störas, att fordon
icke få stanna i tunneln vid t.ex. punktering.
Som en följd av filkörningen ha också
noggranna hastighetsbestämmelser utfärdats. I
Mer-sey-tunneln äro de yttre filernas hastighet
maximerad till 32 km/h och för de mittersta filerna
till 56 km/h. I de amerikanska tunnlarna gäller
en maximihastighet av 48 km/h.
Minimihastig-heten för den snabba ikörfilen är 40 km/h och
för den långsamma filen 16 km/h. I praktiken
lär man inte hålla så styvt på dessa
bestämmelser och vakterna försöka ofta skynda på
fordonen vid körningen genom den egentliga
tunneln, när detta är möjligt.
Det är givet, att mycket omfattande
säkerhetsanordningar måste finnas. Händer en kollision i
tunneln äro riskerna för de efterföljande
fordonen stora. Bland de viktigaste skyddsåtgärderna,
förutom de ovannämnda bestämmelserna
angående filkörning och körhastighet, kan nämnas
utposterat vaktmanskap, som från gångpassagen
utefter tunnelväggarna övervakar trafiken och
vid behov dirigerar denna. Vakterna ha bl.a. till
uppgift att slå alarm vid inträffade olyckor o.d.
och att ingripa vid brandtillfällen, för vilket
ändamål eldsläckare finnas utplacerade med täta
mellanrum (i Holland-tunneln på var 70:e m och
i Mersey-tunneln på var 45 :e m). I de
amerikanska tunnlarna är en del av bevakningspersonalen
även stationerad vid tunnelmynningarna med
Fig. 8. En av de nära 35 m höga ventilationsbyggnaderna
för Maas-tunneln i Rotterdam. Friskluften tas in ungefär
10 m nedanför utblåsningsöppningen, som är riktad rakt
uppåt. På den vänstra bilden synas rulltrapporna, som föra
cyklisterna och de gående till och frän tunneln.
uppgift att ta upp den för alla fordon gällande
tunnelavgiften. Därvid avvisa de även långsamma
fordon, som inte kunna hålla den stipulerade
hastigheten i tunnlarna. Det är som synes många,
delvis ganska betydelsefulla uppgifter, som åvila
vaktpersonalen.
Dessutom ha amerikanarna ansett det
nödvändigt att ha specialbyggda bärgningsvagnar, som
äro körbara i båda ändar, i beredskap för
eventuella olyckor. Bärgningsvagnarna äro
stationerade vid tunnelmynningarna och kunna rycka ut
omedelbart för att undanröja eventuella hinder på
körbanorna. Även dessa bärgningsvagnar
bemannas av tunnelns bevakningspersonal.
Fig. 7. Den över 60 m höga ventilationsbyggnaden Woodside
Ventilating Station för Mersey-tunneln; byggnaden är
belägen invid kajerna i Birkenhead och har en kapacitet av 2,1
miljoner m’lh friskluft och 1,8 miljoner m’lh skämd luft8.
Fig. 9. Den lägsta (28 m över gatuplanet)
ventilationsbyggnaden för Mersey-tunneln, belägen på Liverpool-sidan.
Kapaciteten är 0,3 miljoner m’lh friskluft och 0,45 miljoner
m’lh skämd luft8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
