Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 september 1945 - Utländska tunnlar för gatutrafik, av Stig Samuelson och Kurt Pålsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 september 1945
1031
En förhållandevis mycket stor del av
anläggningskostnaderna för en trafiktunnel hänför sig
till de nödvändiga ventilationsanordningarna. För
att snabbt bortskaffa de giftiga och illaluktande
avgaserna måste ventilationen göras synnerligen
effektiv. Tunnelluftens koloxidhalt måste alltid
hållas så låg, att ingen som helst förgiftningsrisk
föreligger. Av tillgängliga uppgifter att döma
betraktar man numera en CO-halt av 0,025 % som
normalt maximivärde, under det att en halt av
0,04 % kan tillåtas vid exceptionella tillfällen.
Eftersom särskilt vaktmanskapet i tunneln
utsättes för koloxidens inverkan låter man vid t.ex.
Holland-tunneln vaktmanskapet tjänstgöra i pass
om endast två timmar omväxlande i tunneln och
vid infarterna. Ingående undersökningar ha
företagits vid projekteringen av de utländska
trafiktunnlarna, varvid man även utfört rökprov för att
utröna ventilationssystemets effektivitet.
De olika systemen för ventilation av
trafiktunnlar skola här icke närmare beröras, men det bör
nämnas något om de byggnadstekniska
anordningar, som erfordras för
ventilationsanläggningar av detta slag. Vid här nämnda trafiktunnlar
ha mycket stora ventilationsbyggnader uppförts,
som i de flesta fall blivit rätt dominerande i
omgivningen. Storleken av dessa byggnader
framgår av fig. 7, 8 och 9. Huvudmotivet för dessa
byggnader, vilikas höjd i allmänhet rör sig om
30—35 m över markplanet, har varit önskemålet
att kunna blåsa ut den skämda och för den
omkringliggande bebyggelsen otrevliga luften på
betryggande höjd. Trots att flertalet
ventilationsbyggnader ligger inom hamnområden, har man
tydligen ansett det nödvändigt att dra upp
ut-blåsningsöppningarna över bebyggelsen omkring.
Även bullret från ventilationsaggregaten har man
sökt göra sig något så när fri ifrån genom att
utblåsningsöppningarna riktats rakt uppåt.
Mer-sey-tunnelns ventilationsbyggnader ha dessutom
Fig. 10.
Tvärsektion av [-Lincoln-tun-nelns-]
{+Lincoln-tun-
nelns+} södra
tub; den
tvåfil iga
körbanan har
en bredd av
6,55 m.
ur ljudisoleringssynpunkt utförts med dubbla
ytterväggar och utan fönster.
På grund av de utländska tunnlarnas stora
längder har i allmänhet ett flertal
ventilations-byggnader uppförts. Mersey-tunneln har sålunda
sammanlagt sex stora ventilationsbyggnader, tre
på vardera stranden. Den högsta har en höjd av
drygt 63 m, dvs. ungefär en tjugovånings
skyskrapa, under det att den lägsta är 28 m. För
Lincoln-tunneln i New York finns det tre sådana
byggnader med en höjd av 35 till 45 m över
gatuplanet och Maas-tunneln har två
ventilationscentraler, en vid vardera flodstranden och med en
höjd av i det närmaste 35 m.
Luften tas in på 20—25 m höjd över marken
och den skämda luften blåses som nämnts ut
genom 30—35 m höga torn eller i vissa fall ändå
högre. Det har visat sig särskilt nödvändigt att i
höjd skilja luftintagen från
utblåsningsöppningarna, så att icke den skämda luften åter suges
in i tunneln.
Man måste självfallet ställa stora krav på
ventilationsanläggningarnas driftsäkerhet. Sålunda
har Maas-tunneln utförts med 33 %, Holland-
Fig. 11. Tvärsektion av Maas-tunneln i Rotterdam. Kanalerna för såväl frisk som skämd luft ha här lagts under
körbanorna; den friska luften blåses in något ovanför körbanekanten och den skämda luften suges ut vid taket (se den
högra körtunneln). Observera även trafiksignalerna på väggarna och gångpassagerna utmed väggen mellan
körtunn-larna. Cyklister och fotgängare ha sina speciella tunnlar synliga t.v. på bilden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
