Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Insänt: Mekanistsynpunkter på kraftenheten, av Mats Bäckström, Mårten Blomqvist, Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1945
1157
införa kgf eller kp? Detta sammanhänger mycket
med frågan: hur är U.S.A:s inställning till newton?
Veta vi något därom? Vilken är U.S.A:s inställning
betr. newton även på utomelektriskt håll? Om U.S.A.
definitivt lutar mot newton även på utomelektriskt
håll, böra vi väl taga steget ut.
9. Inför man en sådan ny enhet som newton, riskerar
man ej så lätt hopblandning av de olika
kilogrammen som nu, vilken hopblandning ej är att leka med
utan lätt förorsakar fel, uppgående till någon potens
av g<= 9,8.
10. Det största hjälpmedlet, vi, ingenjörer, ha för att
kontrollera formlers riktighet och hur formlerna
skola användas, är kontrollen av dimensionen av de
olika i formlerna ingående termerna. För att utöva
denna kontroll är det önskvärt, att minsta antal
mät-enheter ingå. Det är sålunda synnerligen olämpligt,
om vissa enheter uttryckas i exempelvis kg massa
och andra i kg kraft. För att fullfölja
dimensionsbetraktelsen är det givetvis möjligt att ha båda dessa
uttryck med, men det är dock som sagt önskvärt för
att lätt kunna utföra dimensionsbetraktelser, att
minsta antal måttenheter användes.
11. I det nuvarande tekniska måttsystemet är (på
mekaniska sidan) det allenarådande systemet i Sverige att
använda sig av kg (kraft), m och s, varvid ibland
tidsenheten blir timme, men detta brukar då särskilt
anges. Dessutom tillkomma enheterna °C och kcal.
Vi tänka nu närmast ej på dessa tvenne sistnämnda
måttenheter utan på de tre förstnämnda.
12. Man åstadkommer således nu med endast tre enheter
ett stort antal ämneskonstanters måttenheter, och det
är frågan om vilka tre enheter man skall fixera i ett
eventuellt tekniskt måttsystem. Givetvis skola vi
behålla m och s. Som den tredje enheten kan man
använda exempelvis kg (massa) eller newton. Enligt
min åsikt kan det aldrig tänkas vara lämpligt att i
tabellverk och dylikt införa ibland enheten kg (massa)
och ibland newton, utan man bör faktiskt lika
konsekvent gå in för det ena eller det andra som vi förut
konsekvent använt oss av kg (kraft). Man får då
exempelvis följande, om vi lägga massa-kilogrammet
till grund:
Tryckmätetal ..................... kgrn/s^
m
Täthet ........................... kg/m3
Spec. volym....................... ms/kg
Viskositet (dynamisk).............. kg/s, m
Utgå vi från enheterna newton, erhålles följande:
Tryck ........................................................n/m2
m3-tyngd ..................................................n/m3
Täthet ......................................................ns2/m4
Massa ........................................................ns2/m
Spec. volym (eller massenhetsvolym) m4/n, s2
Viskositet (dynamisk)............................ns/m2
13. Vi överväga nu, hur vi skola handskas med
Bernoullis strömningsformler för en vätska.
a. Skrives formeln för den mängd, som ger
kraftenheten såsom tyngd, lyder sambandet om c =
absoluta hastigheten
Cl"
och vi få
eller
, , , Pi
2 9+hi + yr
c = \f2gh
(a)
Ekvationen lyder på detta sätt oavsett om vi såsom
tyngdenhet räkna 1 kgf eller 1 n.
Räkna vi på gamla tekniska saltet, är exempelvis vid
A P = 1 X 104 kgf/m2
c = V 2 X 9,8 X IWi 000 = 14
och dimensionen
- V
(m/s2) X (kgf/m2)
= m/s
(kgf/m3)
Med tyngdenheten newton i samma exempel:
Trycket A P måste då tydligen mätas i n/m2 och blir
(9,8 X 104) n/m2
Spec. tyngden y blir (9,8 X 108) n/m3
som insatt i (a) ger
c = \<2 X 9,8 X (9,8 X 10*) (9,8 X 103)
VT
med dimensionen
/ m w n mJ
„ X —i X — = m,s
s4 m2 n
b. Skriva vi däremot strömningsformeln för massenhet,
1 p
blir ekvationen — Ci2 + hg–=....
2 Q
givande
(b)
Eftersom i Giorgi-systemet eller newton-systemet
ns2
massenheten är kg eller tydligare sagt - erhålles
ns2
Q = 1 000 —
m4
och vi få vid A P = 1 ’ 104 kgf/m2 = 9,8 • 104 n/m2
med dimensionen
V m2
XJ0 000)
000
X —^ = m/s
ns2
c. Detta lär oss, att om vi skriva Bernoulli-ekvationen
för tyngdenheten n, måste vi ändra om såväl våra
tryckskalor som våra uppgifter beträffande spec.
tyngden, och för att komma till rätt resultat måste
vi i formeln arbeta med ej mindre än tre g, under
det att, om vi skriva formeln för massenhet, vi endast
behöva ändra skalan för trycket och använda våra
gamla värden för "volymtyngden" eller "spec. vikten"
men ändra dessa tabellers huvuden, så att i stället
täthet anges.
14. Vi studera nu energiekvationen, såsom den ofta
användes i läran om gasers strömning,
a. Såsom vi nu skriva den hänföres den till en mängd,
som ger tyngden 1 kgf och lyder
• i i i a ~ Cl2
ii —12 + qui = A l + A––
2 g
A är då mekaniska värmeekvivalenten uttryckt i
kcal/m kgf. Med tillhjälp härav får man vid
munstycken den vanliga utströmningsformeln
° = V¥<* ~~ (i) = V/427 X 2 —’"*)
Om vi nu exempelvis sätta upp formeln för den
mängd, som ger tyngden 1 n, erhålles samma
ursprungliga energiekvation som ovan, men A antager
ett annat värde, vilket vi se av följande.
Vi antaga alltjämt, att enheten för värmet är 1 kcal.
Med newton är emellertid arbetsenheten nm
(newton-meter eller Ws). Den mekaniska värmeekvivalenten
mellan newtonmeter och kcal blir då
427 ^ 9,8 4 180
Eftersom massan nu endast är av vad den är
i våra tabeller över entalpin, måste våra värden i
tabellerna divideras med 9,8, dvs. om vi utgå från
tyngden 1 n, fordrar energiekvationen ovan, att vi
införa entalpin av storleken igamial9,8, där igamia mot’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
