Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Insänt: Mekanistsynpunkter på kraftenheten, av Mats Bäckström, Mårten Blomqvist, Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1158
THiKNISK TIDSKRIFT
svarar de gamla tabellernas värden. Vi få då med
värden insatta, att
2 9 (427 g)
(il — i*)gamla
9,8
dvs. vi klara upp saken därigenom, att vi fått in icke
mindre än tre g i vår ekvation, genom att dels
värme-ekvivalenten fått in ett g, dels värmeinnehållet fått in
ett g. Vi måste i detta fall omarbeta våra tabeller
genom att dividera alla entalpivärden med 9,8, under
det att vi förut sett, att vi skulle omarbeta våra
tryckvärden i tabellerna genom att multiplicera med 9,8.
Eftersom våra Mollier-diagram innehålla kurvskaror
över konstanta värden på entalpin, måste i så fall
samtliga våra diagram omarbetas med mycket stor
möda.
b. Om vi nu i stället skriva energiekvationen för enheten
massa, 1 kg massa—1 ns2/m, erhålles
energiekvationen av den enklare formen
,C22 —Cl2
ii —12 + qui = Al + A
Vi få då
c = V72 — Q IA V2 (427 g) (i, — i2) gamla
ty entalpin skulle ju här räknas på en mängd, som
är 1 kg massa, vilken massa ju ger en
dragningskraft av 1 kgf, dvs. det är samma massa som vi
använda oss av i våra nuvarande entalpidiagram och
tabeller.
15. Av såväl 13 som 14 framgår sålunda, att vi enklast
klara våra strömningsformler genom att skriva dessa
för mass-kg, om vi skola införa newton. Vi behöva i
värmeenergiekvationen ej ändra på entalpin, utan
i nija blir lika med i gamla om vi fortfarande behålla
kcal.
16. Att såsom värmeenhet införa newtonmeter eller
Watt-sekund är ej alls nödvändigt för oss, ty vi äro
synnerligen vana att arbeta med en mekanisk
värme-ekvivalent, vilken det ju tog lång tid för
vetenskapsmännen att överhuvud taget upptäcka. Det är därför
rent pedagogiskt ej lämpligt att ha denna
värmeekvi-valenti;=l utan en mer markerad siffra. Man kan
emellertid sedan när som helst så småningom införa
värmeenheten nm eller Ws vid event. utarbetande av
nya diagram. Genom ovan skisserade förfarande
erhålles i varje fall minsta besväret under första tiden.
Dessutom kan tilläggas i detta sammanhang, att om
man skall införa Ws som värmeenhet, alla gamla
fysikaliska fundament bortfalla, såsom att
värmeenheten är det kalorital, som åtgår för att uppvärma
kg-massan 1°C, och att vattnets värmekapacitet, dvs.
spec. värme, är 1.
17. Dynamisk (u) och kinematisk (v) viskositet.
I tekniska måttsystemet är för närvarande
kgf X s
och vi få
m2
kgf-s
fi m2 m
y kgf s2
g m3
ng m2
y s
Faran är nu, att mången tekniker vet, att v — —
och att Q — täthet = massa/m3.
Om nu vederbörande får ut u från en tabell, där det
står // = 25 ’ 10—6 kg s/m2 eller kgf s/m2, vet han
säkert, att kg avser kraft. Nu vet han, att detta skall
divideras med tätheten. Han finner i någon "ny",
"modern" uppslagsbok, att ämnets Qc= 1 000 kg massa/m3.
Det är förlåtligt, att han då får
25 • 10 _e . _„ 9,8 • 25 • 10^6
iW~lstal,et for 1000
18. Därför är det verkligen av värde, att 1 kg =
massenheten ej markeras i tekniska systemet, utan att
massenheten är
1 n s2/m
I exemplet ovan får han då ur de moderna, ännu ej
tryckta böckerna, att
och
samt
j* = 25 • 9,8 • 10—6 n s/m2
6 = 1 000 ’ n s2/m4
25 • 9,8- 10 ~6
ns m2~|
~~i-i m = —
Lm’ ns2 s J
1 000 Lm! nsz s
19. Av ovanstående kan följande utläsas, därest vi gå in
för n såsom kraftenhet:
Våra strömningsformler skola skrivas för
massenheten och måste då omändras.
Alla våra trycktabeller måste omändras, exempelvis
på det sättet att i huvudet för trycket utsättes
p X 9,8—1 X 10—4 n nr
varigenom samtliga nedanstående värden i tabellen
komma att motsvara de värden, som förut angivits
i tekniska atomsfärer, dvs. kgf/cm2 eller ata.
Tabellerna för m3-tyngd eller, såsom ofta anges, spec.
vikt, som ofta betecknas med y, skola i stället i
huvudet ånge Q såsom m3-täthet, uttryckt i ns2/m4, och alla
de gamla värdena bli kvar.
I huvudet för den s.k. "spec. volymen", kanske bättre
angiven såsom kg-volymen, införes lämpligen
benämningen massenhetsvolymen, uttryckt i m4/(ns2), och
samtliga värden bli kvar. I entalpidiagrammen bli
samtliga värden kvar, men beteckningen kcal/kg bör
lämpligen omändras till kcal X m/(n s2) och
motsvarande för entropin.
20. Vi behöva sålunda praktiskt taget endast ändra
talvärdena för trycket, talvärdena för värmeekvivalenten
och talvärdena för den dynamiska viskositeten.
Man kan emellertid nu fråga: vad säger exempelvis
Väg och Vatten om följande: I en järnstång av 1 cm2
sektion hänger en massa av ett ton. Vad blir
påkänningen? Jo, 1 000 X 9,8 n/cm2. Likaledes förmodar
jag, att herrar flygplansbyggare tycka det är konstigt,
att man skall behöva räkna om planets tyngd från kg
till n för att se, om jämvikt råder mellan tyngden och
den av luftens omlänkning alstrade lyftkraften.
21. Av ovanstående framgår, att om n införes såsom
kraftenhet, vissa formler måste omarbetas, ja kanske de
flesta av de av oss förut på strömningssidan använda
formlerna. Likaledes framgår det, att en hel del
tabeller måste ändras. Det måste ju anses lämpligt, att
övergången till en ny kraftenhet sker enhetligt på en
gång vid en läroanstalt som Teknis. Man måste då
fråga, vem som event. kommer att betala kostnaderna
för tryckning av nya tabeller. Det kanske är lämpligt
att införa den nya kraftenheten successivt, så att
införandet sker alltefter en nyantagen kull elever
kommer fram i de olika avdelningarna."
Ur en skrivelse av direktör V Nordström, utsedd att
representera Svenska Teknologföreningen vid konferenser i
K. Mynt- och Justeringsverket den 7 och 19 juni 1945.
Skrivelsen överlämnades till myntdirektör Grabe vid
sistnämnda möte.
"Närmast genom den 1933-antagna lagen, som anger att
med beteckningen kg (kilogram) avses massenheten, har
kravet framkommit på ett fastställande av enhet och
beteckning för kraft.
Teknikern i praktisk utövande verksamhet skulle nog i
regel helst se, att någon ändring ej skedde, då han i sin
dagliga verksamhet ständigt får gå tilbaka till under
årtionden tillkomna tabeller, kurvblad, erfarenhetskonstanter
osv., som det skulle bliva synnerligen mödosamt att ändra
om till nya enheter och vid vilkas begagnande en ny
in-geniörsgeneration lätt skulle kunna råka ut för misstag.
(Skall han vid begagnande av t.ex. ett erfarenhetstal
fölen lagerbelastning förutsätta, att han får fram det nu
inom de flesta områden gällande värdet i kg kraft eller
i kg massa, som han skall multiplicera med 9,8?)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
