Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Driftorganisationen inom konfektionsindustrin, av Ragnar Björkman - AB A Ekströms Maskinaffär, av s - Asea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1188
THiKNISK TIDSKRIFT
ligen icke komma att tas ut och dels den
ojämnhet i operationstid, som man aldrig helt kan
komma ifrån, blir utjämnad med hjälparbete.
Men det är naturligtvis mycket svårt att börja
med en sådan organisationsform, eftersom den
faran alltid finns, att de sämre krafterna i laget
komma att dominera. Har man passerat olika
organisationsstadier förut, dels med individuella
ackord och dels med löpande band, bör det
naturligtvis gå bättre att nå ett gott resultat med
lagarbete. Den stora nackdelen vid allt lagarbete
kvarstår dock: den individuella prestationen
kommer inte till sin rätt.
Drift organisation vid lättare tillverkning
Det löpande bandet kommer bäst till sin rätt
inom bomullsfabrikationen, där tillverkningstiden
är kort, och man på rätt korta kedjor kan arbeta
med mycket små arbetsoperationer.
Tillverkningen är också mycket enhetlig och sker
praktiskt taget uteslutande med hjälp av maskiner.
Även rätt små fabriker kunna använda band,
vilket förenklar organisationen avsevärt.
Att hålla reda på en blandad tillverkning eller
en relativt enhetlig, medelstor tillverkning av
bomullsvaror är oerhört svårt utan det löpande
bandet, som i detta avseende har visat sig
överlägset andra organisationsformer. Däremot kan
det diskuteras, om man med denna
organisationsform kan nå lägsta arbetslön per plagg. Att
lönekostnaden i många fall avsevärt sjunkit efter
omläggning av tillverkningen till löpande band,
behöver inte betyda något annat, än att den
förutvarande organisationen varit dålig.
Organisationsformen med förberedande
tillverkning i sömnadsgrupper och en följande
montering, som kan vara lämplig i den svårare
herrkonfektionen och även vid tillverkning av
damkappor, är ej lämplig vid lättare och snabbare
produktion. Den blir rätt tungrodd i sådana fall.
Vid tillverkning exempelvis av gummerade
regnkappor når man bättre resultat med rent
flytande tillverkning med hjälp av löpande band. En
del arbetsoperationer bör dock utföras för sig
utanför bandgruppen. Detta gäller några
förberedande arbeten, där en del av kappans bitar
skall bestrykas med gummilösning med hjälp av
speciella maskiner. Tillverkningen, som till
övervägande delen består av handarbete, är mycket
svår att tidstudera, kanske huvudsakligen
beroende på svårigheten att bedöma prestationsgraden
och att bestämma nödvändiga arbetsrörelser. Det
är därför ett rätt besvärligt problem att få fram
en noggrann operationsindelning, vilket kräver
mycket noggranna tids- och framför allt
rörelsestudier.
Vid all tillverkning på löpande band är det
lämpligt att göra upp ett visst operationsschema,
som läggs till grund för operationsindelningen av
alla olika förekommande modeller. Man klarar
då variationerna i utförandet genom att med
bibehållen bandhastighet lägga till eller dra ifrån
ett antal nya arbetsoperationer till grundschemat.
Dels blir då operationsindelningen förenklad och
dels underlättas ombytet av modell på bandet
betydligt.
Uppsamling av kundorderna på
tillverknings-order är även vid denna organisationsform
lämplig. Man kan emellertid arbeta med större antal
plagg på varje order här, och därför är det bättre
att slå ihop flera kunders order på en
tillverkningsorder och försöka hålla antalet plagg per
order konstant.
Arbetet på tillskärningsavdelningen kan sedan
ordnas på olika sätt. En metod är, att man slår
tillsammans flera tillverkningsorder innehållande
samma modell för att få tillräckligt stora skär.
Plaggen skäras ut storlek för storlek. Endast de
delar, som skola förarbetas vid sidan om bordet
nummermärkas. De övriga läggas ut vid bandet
i operationsordning i orörda högar, så som de
ligga utskurna på tillskärningsbordet. På så vis
slipper man större delen av sorterings- och
märkningsarbetet.
Tillverkningen sker i samma ordning som
tillskärningen, och först vid sista arbetsoperationen
sorteras de olika tillverkningsorderna isär och
kontrolleras, innan de inlevereras till lagret. Varje
plagg har i den första arbetsoperationen
storleksstämplats och försetts med en följesedel, som är
en kopia av tillverkningsordern.
På lagret sorteras sedan tillverkningsordernas
plagg upp på de olika kundnumren. För att man
skall kunna göra denna sortering, finnas alla be
hövliga uppgifter noterade på tillverkningsorderns
kopia.
Liksom vid den tidigare beskrivna
organisationsformen använder man lämpligast olika
tillverkningskedjor för olika modelltyper. På så sätt
tillverkar man parallellt flera modeller och bör
försöka skära samma modelltyp på respektive
band i så stora serier som möjligt.
Driftplaneringen och bevakningen av arbetet på olika
tillverkningsstationer kan i princip ordnas på
samma sätt som tidigare beskrivits.
AB A Ekströms Maskinaffär, Stockholm. Katalog över
"Seto" elektriska värmeapparater för industriella ändamål.
Av speciellt intresse äro värmepatroner och värmerör, som
enligt uppgift icke tidigare framställts inom landet. Dylika
värmeelement äro helt inkapslade och kunna bekvämt
monteras exempelvis för uppvärmning av bad i kemiska
fabriker eller användas som doppvärmare och insatser i
destillationsapparater eller reaktionskärl för ångalstring,
direktuppvärmning av eldfarliga blandningar osv. Ett antal
exempel på dylika användningssätt visas i katalogen. s
Asea, Västerås. Broschyrerna "Torrlikriktaren — dess
byggnad, verkningssätt, användning", "Högfrekvensugnar
för värmebehandling av bergborr", "Momentana
maximal-och minimalreläer", "Elektrisk grind stängning" och
"Kontaktanläggningar för telferanläggningar".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
