Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Ångkraftverket i Malmö — den senaste utbyggnaden, av Olof G Hammar - TNC: 24. Olika vinkelenheter, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1254
TEKNISK TIDSKRIFT
av kurvan på fig. 17. Som synes kommer den ned
under 3 000 kcal/kWh redan vid halv last och
förlöper ganska flackt. Omräknat i kol med
6 800 kcal/kg motsvarar detta ca 0,44 kg/kWh.
Mellan 15 och 34 MW är anläggningens termiska
verkningsgrad över 28,5 % och på bästa punkt
29,5 % . Avställnings- och startförluster ha visat sig
vara måttliga. Tyvärr är tidsläget sådant att
drifterfarenheter från längre tids drift med full last ej
kunna erhållas, men proven visa att anläggningen
torde vara en av de mera ekonomiska i Europa.
Även momentanreserven har fungerat mycket
tillfredsställande. Vid en ögonblicklig
belastningsökning från 1 till 27 MW har det vid prov visat
sig möjlig att hålla belastningen med enbart
koleldning. Från början hade vi räknat med
någon tillsatseldning med olja, och detta är nog
önskvärt, när man så hava kan, men det har visat sig
gå utan, vilket är ett gott betyg för wanderrosterna.
Kraftverket har fått träda in ganska många
gånger vid avbrott på linjerna. Förloppet vid ett
avbrott visas av fig. 18. Vid avbrottet stiger
effekten omedelbart till 27 MW. Ångtrycket faller
raskt. Effekten sjunker något på grund av
tryck-fallet men regleras sedan upp. Eldarna få signal
automatiskt, och redan efter 3 min börjar
tryckfallet bromsas och efter 6 min vänder
tryckkurvan uppåt, överhettningen, som är 360° före
avbrottet, faller något men håller sig 100° över
mättningstemperaturen, och efter 6 min. går den
raskt uppåt. Efter 15 min är belastningen 35
MW och verket i drift med ungefär normala tryck
och temperaturförhållanden.
TNC
24. Olika vinkelenheter
Inom vissa grenar av matematiken är den mest rationella
vinkelenheten 1 radian, dvs. den vinkel som placerad med
spetsen i en cirkels medelpunkt avskär en båge vars längd
är lika med radiens längd. Denna vinkelenhet kan enligt
publikationen SEN 1 betecknas 1 rad, men oftast brukar
man helt och hållet utelämna enhetsnamnet eftersom
vinkel betraktas som en dimensionslös storhet. Ett varvs
vridning svarar mot en vinkel av 2 n rad, och den räta
vinkeln är ?r/2 rad.
Sedan gammalt delas den räta vinkeln i 90 grader,
1 grad (1°) i 60 minuter, 1 minut (1’) i 60 sekunder, och
1 sekund (1") är då den minsta enheten. Vinkeln 1 rad —
för att ta ett exempel — är lika med 57°17’45", där sista
siffran är avrundad uppåt. Detta delningssätt härstammar
från de gamla babylonierna, som hade ett sexagesimalt
talsystem. Man utgick från den vinkel för vilken kordan är
lika med radien och använde sedan upprepad 60-delning.
Rät vinkel blev på så sätt 90 enheter. Ifrågavarande
vinkeldelning, som kallas den sexagesimala, ger heltalsvärden åt
de inom geometri och teknik viktigaste spetsiga vinklarna,
30°, 45°, 60°. Gradens indelning i minuter och sekunder
är i våra dagar oftast en komplikation i förhållande till
decimaldelning. Inom astronomin har man dock fördelen
av enkel övergång från tid till vinkel och omvänt, när
tiden 24 timmar räknas ekvivalent med vinkeln 360°. Man
får då 1 min. att svara mot 15’, och 1 sek. mot 15", och
omvänt svarar 1° mot 4 min. och 1’ mot 4 sek.
I andra sammanhang än astronomiska har man i stor
utsträckning övergått till den s.k. nonagesimala delningen,
som innebär att den räta vinkeln visserligen fortfarande
delas i 90° men att graden decimaldelas. Så t.ex. uttryckes
vinkeln 1 rad som 57,29578...°.
Inom geodesin har man tagit steget fullt ut och räknar med
delning av den räta vinkeln i 100 delar, som fått namnet
nygrader. Denna centesimala delning tillkom samtidigt med
metersystemet; 1 nygrad av jordkvadranten svarar mot
100 km. Vid ofta återkommande beräkning av
komplement och supplement medför delningen i fråga en viss
underlättnad i jämförelse med de förutnämnda. Enheten
1 nygrad betecknas på olika sätt. Publikationen TNC 1
för internationella beteckningar anger lg och nämner inte
någon ytterligare delning av nygraden — liksom vid den
nonagesimala delningen har man ju här fördelen att
kunna skriva decimalbråk och behöver alltså inga
särskilda underenheter. Påverkad av den gamla sexagesimala
delningens terminologi har man emellertid infört även
nyminuter och nysekunder; 1 nygrad >= 100 nyminuter;
1 nyminut\= 100 nysekunder; 1 nysekund är som man
lätt kan kontrollera 0,324". Beteckningarna variera, även
för nygraden. En vinkel av exempelvis 1,2345 nygrader
kan man få se angiven som lg23v45" eller lc23v45" ellei
le23c45cc eller någon gång lc23cc45ccc. I Sverige är lc23v45"
det vanligaste beteckningssättet. Att beteckningen lc för en
nygrad fått vika för 1B i den internationella diskussionen,
så långt denna hittills kommit, beror säkerligen på att
lc och 10 så lätt kunna förväxlas. — Den räta vinkelns
centesimaldelning medför att de förutnämnda intressanta
vinklarna 30°, 45° och 60° få skrivas 33,3...50» och
66,6...e. Olägenheten härav tycks inte vara nämnvärd
för geodesins vidkommande, eftersom man där sällan har
att göra med de exakta vinklarna 30° och 60°. Dessa
exakta vinklar spela däremot en mycket stor roll inom
geometrin, konstruktionstekniken, trefas-växelströmstekni
ken osv., och där framträder också olägenheten att de inte
kunna skrivas som hela tal. Den bör dock inte överbetonas.
Att ge råd för valet mellan dessa olika system av
vinkelenheter är inte TNC:s sak. Den rundfråga på vilken
ovanstående uppgifter till stor del äro baserade ger emellertid
tydligt vid handen hur intresset för de olika systemen är
fördelat. Räkning i radianer har sin givna plats i vissa
matematiska sammanhang. Sexagesimaldelningen torde ha
sin starkaste förankring hos astronomerna.
Centesimaldel-ningen är i Sverige införd vid geodetiska mätningar och
beräkningar i Rikets Allmänna Kartverk, Sjökarteverket,
Lantmäteriet och Armén. För teknikerna i allmänhet
förefaller det som om nonagesimaldelningen, alltså den räta
vinkelns delning i 90 grader som decrmaldelas, vore den
mest tilltalande, när man inte är bunden av befintliga
apparaters och tabellverks sexagesimaldelning. Från Kungl.
Skolöverstyrelsen och Kungl, överstyrelsen för
Yrkesutbildning meddelas att man där inte finner skäl att i
undervisningen frångå 90-delningen av räta vinkeln, och
från förstnämnda håll påpekas även lämpligheten av
gradens decimaldelning.
En fråga som i dessa sammanhang ofta framställes är
var man skall placera gradtecknet vid decimalbråk —
efter entalssiffran eller efter sista decimalen. Gradtecknet
är ju en säregen måttenhetsbeteckning. I regel utgöras
dessa beteckningar av bokstäver, som stå i jämnhöjd med
talet och som därför måste stå sist, t.ex. 2,45 m som är
lika med 2 m 4 dm 5 cm. Det förefaller därför naturligast
att placera även gradtecknet sist, t.ex. 11,25°. Den som
föredrar skrivsättet 11°,25 tänker sig väl decimalerna som
omräknade minuter och sekunder, medan endast talet 11
representerar grader, men samma resonemang borde ju
då tillämpas på längduppgiften 2,45 m, där decimalerna
representera antalet dm och cm. Ett sådant betraktelsesätt
synes vara onödigt komplicerande, varför TNC vill
förorda skrivsättet 11,25° och motsvarande skrivsätt i
samband med alla andra måttenhetsbeteckningar. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
