Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 november 1945 - Byggnadsforskningen i Sverige, av Arne Bäckström - Betong, av Per Olov Jonsson - Undersökningar av betongbeläggningars motståndsförmåga mot avnötning samt åtgärder till förhindrande av dammbildning, av Wilner Warnhammar - Norrlands jordarter, av Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1292
TEKNISK TIDSKRIFT
ningsuppgifter, som vänta, skola kunna utredas inom
rimlig tid, har man synbarligen all anledning förvänta
sig resultat till stort gagn för höjandet av standarden
hos landets byggnadsproduktion. Då intresset för forskning
för övrigt naturligt nog är starkt beroende på
möjligheterna av en samtidig god inkomst, får man hoppas, att
de förhoppningar om förhöjda statsanslag, som
kommittén hyser, i framtiden skola infrias.
Publikationen har sitt givna intresse för alla, som i sitt
arbete ha anledning syssla med forskningsuppgifter inom
byggnadstekniken. Arne Bäckström
Betong, redigerad av Bo Hellström, Hjalmar
Granholm och Axel Eriksson. Natur och Kultur, Stockholm
1945. 715 s., 700 fig. 74 kr.
Hur omfattande och betydelsefull betongindustrin av i
dag, 100 år efter födelsen, verkligen är för vårt land,
förstår man kanske bäst av några uppgifter, som direktör
Bilde lämnar i den historik, som inleder bokverket. Det
uppges, att Sveriges förbrukning av cement 1938 var 157
kg per person och endast överträffades av Tysklands, som
var 215 kg per person; 1939 steg den svenska
förbrukningen till 187 kg per person. Sverige intar alltså en
framskjuten plats, då det gäller att utnyttja betong som
byggnadsmaterial. Om man räknar med en genomsnittlig
ce-menthalt av 300 kg/m3 betong, blir den 1939 i Sverige
tillverkade betongmängden ca 3,9 milj. m3, av vilken man
skulle kunna bygga en 6 m bred betongväg (plåttjocklek
15 cm) fågelvägen från Haparanda till Gibraltar.
För att nå sin nuvarande kvalitativa och kvantitativa
standard har betongindustrin haft många svårigheter at|
kämpa mot, och det är först på de senaste 20 åren, som
betongtekniken vunnit sina största framgångar. Ännu finns
dock mycket att lära och framför allt torde det vara av
vikt, att det man hitintills vet om betong blir känt, ty
även den enklaste betonggjutning fordrar ett sakkunnigt
utförande, för att resultatet skall bli bra. De svenska
betongteknikerna måste därför med glädje ta emot det nu
utkomna svenska bokverket.
Boken är ett samlingsverk, där inte mindre än 22 av
Sveriges främsta betongtekniker bidragit med uppsatser.
Såväl betongens teori som praktiska användning behandlas
och boken torde vara av intresse för alla kategorier, som
syssla med betong. Den ger en inblick i betongteknikens
senaste rön om betongens egenskaper samt rätta tillverkning
och användning. Innehållet framföres på ett överskådligt
och trevligt sätt och är tillrättalagt, så att läsaren i
allmänhet förskonas från mera svårbegripliga teoretiska
utredningar. Bokens typografiska utstyrsel är mycket påkostad
med ett rikt bildmaterial samt tydliga figurer och diagram.
De åtta bildsidorna i början av boken visa betongens
mångsidiga användning och stora betydelse. Efter en
intressant historik följer en del kapitel, som i huvudsak
behandla betongteknikens teori. De första av dessa vända
sig till arbetsledare och beskriva de i betongen ingående
delmaterialens egenskaper samt proportionering och
tillverkning av betong. Vidare behandlas betonggjutningens
utförande under olika förhållanden, vibrering av betong
samt provtagning och provning av cement och betong.
Därefter följer ytterligare en del teoretiska kapitel, som
i första hand äro avsedda för konstruktörer. De behandla
betongens egenskaper såväl oarmerad som armerad,
beräkning av armerad betong, dels enligt den klassiska
metoden, dels enligt en ny /i-fri metod. Vidare behandlas
förspänd betong, betongens arkitektur, lättbetong av olika
slag samt formbyggnader för betonggjutning.
I bokens senare del beröres betongteknikens tillämpning
på olika områden, såsom betongens användning för
byggandet av broar, hamnanläggningar med kajer,
vågbrytare, torrdockor och fyrar, dammbyggnader av olika slag,
vägar, golv, silor, reservoarer samt framställning av pålar
och betongvaror. De kapitel, som avse hamn- och
dammbyggnader, äro synnerligen omfattande och rikt illustre-
rade med ritningar och fotografier. Bokens senare del
utgör huvudsakligen en beskrivning av utförda
byggnadsverk eller försök samt därvid gjorda erfarenheter.
Däremot innehåller inget av dessa kapitel några
beräkningsmetoder för de olika byggnadsverken.
I stort sett kan man säga, att innehållet är rikhaltigt och
urvalet gott. Bland det saknade märkes kanske främst
betongens användning vid husbyggnader med dess
värme-och ljudisoleringsproblem. Några exempel på betongens
ekonomi borde nog också ha givits.
För den, som vill tränga djupare in i något visst avsnitt
av betongtekniken, kan boken utgöra en bra språngbräda
på grund av den i allmänhet mycket rikhaltiga och
värdefulla litteraturförteckning, som på några få undantag när
finns till varje kapitel i slutet av boken. Per Olov Jonsson
Undersökningar av betongbeläggningars
motståndsförmåga mot avnötning samt åtgärder till
förhindrande av dammbildning, av Georg Wästlund och Anders
Eriksson. Svenska Forskningsinstitutet för Cement och
Betong Handl. 5 (s), Stockholm 1945. 53 s., 26 fig. 5 kr.
Undersökningen har tillkommit på uppdrag av Statens
Industrikommissions byggnadsavdelning, närmast med
anledning av klagomål över den dammbildning, som uppstått
vid betonggolv, utförda med E-cement. Då dammbildningen
är en följd av avnötning, ha förf. undersökt
motståndsförmågan mot avnötning hos en del olika typer av
betongbeläggningar. I utredningen genomgås först de
vanligaste metoderna för betongbeläggningars utförande i
Sverige. Vidare anges i USA tillämpade metoder med
yt-sats av sand och ärtsingel med sammansättning 1 C : 1,5
sand : 2 ärtsingel med maximistorlek 19 mm.
Avnötnings-proven utfördes i Statens Väginstituts provvägsmaskin; i
denna undersöktes 13 olika beläggningar, gjutna och
behandlade enligt olika metoder. Resultaten äro mycket
intressanta och givande. Som väntat var avnötningen störst
i början, tills laitance-skiktet var avnött. Avnötningen
skedde snabbast hos de beläggningar, som äro vanligast
hos oss, dvs. där betongunderlaget försetts med en ytsats
av finbruk, bestående av cement och sand. Denna
beläggning utförd med E-cement visade sig sämre än samma
beläggning utförd med standardcement. Beläggningarna
enligt amerikanska receptet samt
vibrobetongbeläggning-arna utan speciell ytsats voro betydligt bättre. Bäst var en
"hårdbetongbeläggning" bestående av två lager, varav det
övre utfördes med stor mängd ärtsingel. Efter
undersökning av laitance-skiktets avnötning nedslipades
beläggningarna 2—3 mm och vidtogos nya avnötningsmätningar.
Avnötningen visade sig härvid sjunka högst avsevärt, vilkel
visar, att laitance-skiktet är den största dammalstraren.
De beläggningar, som visat sig bäst under avnötningen av
laitanceskiktet, voro bäst även efter nedslipningen. De
enligt svensk praxis utförda hade en nednötningshastighet,
som var 10—20 gånger så stor som ärtsingel-, vibro- och
hårdbetongbeläggningarnas. Förf. har utfört
kompletterande provningar av krympning, tryckhållfasthet,
elasticitetsmodul m.m. för de olika beläggningarna. Positivt förslag
till arbetsbeskrivning för betonggolv har vidare upprättats.
Utredningen med däri föreslagna åtgärder får hälsas med
största tillfredsställelse, speciellt som den visat, att de enligt
svensk praxis utförda beläggningarna voro sämst av de
undersökta beläggningstyperna. Wilner Warnhammar
Norrlands jordarter, av G Lundqvist. SGU ser. C nr 457,
Stockholm 1943. 166 s., 46 fig., 2 kartor. 3 kr.
I begreppet Norrland inräknar förf. även Dalarne, vilket
är riktigt ur naturgeografisk synpunkt. Arbetets
tyngdpunkt ligger i den utomordentliga "karta över Norrlands
lösa jordarter" i skala 1 :2 000 000, som förf. framställt
på grundvalen av Erik Granlunds material, omfattande
källstudier — 217 avhandlingar åberopas — och egna
undersökningar. I det kartografiska arbetet har förf. haft
värdefull hjälp av Magnus Lundqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
