Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 november 1945 - Norrlands jordarter, av Richard Smedberg - Norsk Fløtnings historie, del 2, av Richard Smedberg - Machinery and plant in connexion with civil engineering construction, av Carl Henrik Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1945
1293
Förf. framhåller med rätta vilken betydelse detaljstudier
i fältet ha för åstadkommande av översikter, och denna
maning gäller även väg- och vattenbyggarna, vilka vid
sina arbeten ha rika tillfällen till geologiska iakttagelser
att ställa till yrkesgeologernas förfogande. Förutsättningen
är dock, att de geologiska studierna vid våra tekniska
högskolor möjliggöra en dylik insats av civilingenjörerna.
I bokens förra del sysslar förf. med "isrörelseriktningar
och isdelare", varvid räffelsystemet av äldre och yngre
slag redovisas. En karta i skala 1 :3 000 000 belyser de
glacialgeologiska huvuddragen (räfflor, issjöar, isdelare,
vattendelare och högsta kustlinjen i= HK) och är
synnerligen intressant.
Huvudavsnitt äro även landisens och isälvarnas
avlagringar, varvid begreppen klarläggas.
Senare delen av arbetet ägnas de finkorniga sedimenten,
dubbla moräner, skalgrus, flygsandsfält och myrar.
I slutkapitlet försöker sig förf. på en ny indelning
av-Norrlands kvartärgeologiska zoner, som skulle ersätta A G
Högboms klassiska regionindelning (1906).
Vid granskning av det intressanta bildmaterialet kan
man ej undgå att förvånas över att både
Informationsstyrelsen och Försvarsstaben måst anlitas för att få återge
ur militär synpunkt fullständigt ofarliga fotografier. Vilka
tider! Richard Smedberg
Norsk Ftøtnings historie, del 2: 1860 inntil 1943, av
Ragnvald Bödtker, Aschehoug & Co, Oslo 1945. 247 s.,
141 fig. 25 nkr.
Att vid 85 års ålder fullfölja en så svårutforskad historia
som ett nordiskt flottningsväsendes är en bragd. Lägges
härtill att uppgiften lösts i ett härtaget land med allt vad
detta innebär i andligt tryck och materiella svårigheter,
måste författarens gärning även betraktas som ett led i
frihetskampen.
Den första delen av arbetet (Tekn. T. 1939 s. V 41)
slutade med den utvecklingsgräns, som 1854 års flottningslag
drog i landets urgamla flottningshistoria.
Förf:s kända intresse för lagstiftningen bevittnas i
inledningskapitlet, där förhållandena före 1940 års lag —
frukten av ett 32-årigt utredningsarbete — skildras. Man
finner vissa olikheter med våra lagar, trots strävanden
till likartade nordiska bestämmelser. Sålunda har man
försökt utjämna motsättningen mellan säljare och köpare
av skog. En annan olikhet med våra förhållanden är, att
de norska väg- och vattenbyggarna inträdde i flottningens
tjänst redan på 1870-talet och alltjämt inneha de höga
befälsposterna, medan i vårt land intresset är mindre
(5 st.). Tekniskt har Norges flottning därför länge varit
ledande, ett försprång som vi numera inhämtat.
Särskild uppmärksamhet ägnas förhållandet mellan
vattenkraft och flottning, vilket varit föremål för ingående
åtgärder, bl.a. "paniklagen". Norrmännen ha speciella
problem i tidvattnet och farlederna samt liksom hos oss
fiskets skyddande och tävlan med landtransport.
Förf. skildrar ingående de olika huvudflottledsområdenas
förhållanden och ägnar en avsevärd del av bokens senare
del åt flottledstekniken och de män som verkat i yrket.
Bildmaterialet, bestående av ritningar, fotografier och
avtryck av konstnärers tavlor med flottningsmotiv, är
värdefullt.
Skönhetsfläckar äro återgivandet av svenska meningar,
vilka tyvärr äro felstavade från början till slut. Trots vårt
språks förvanskning i obildningens tjänst, är det dock så
pass enhetligt, att i ett nordiskt land borde ett felfritt
avtryck vara möjligt. Richard Smedberg
Machinery and plant in connexion with civil
engineer-ing construction, av George Mowlem Burt. Institution
of Mechanical Engineers, London 1944. 12 s., 10 fig.
Förf., som är entreprenör med huvudsakligt arbetsfält
inom de brittiska öarna, redogör för sina erfarenheter
av arbetsmaskiner och arbetsmetoder inom speciellt hamn-
och tunnelbyggnadstekniken. Jämförelser göras även med
amerikanska förhållanden, varvid bl.a. framhålles den
föredömliga organisationen på de amerikanska
arbetsplatserna och hurusom amerikanarna äro mer "machine
minded" än engelsmännen.
Inom schaktningstekniken ha de senaste åren ej medfört
några egentliga nyheter. En del i Amerika för krigsbruk
konstruerade grävmaskiner och gummihjulsförsedda
traktorer väntas dock bli mycket efterfrågade på den civila
marknaden på grund av lågt pris och lättrörlighet. I
Amerika har traktorkranen blivit synnerligen populär. Kranen
är monterad på traktorns ena sida och användes även för
pålning och schaktning med grävskopa. Genom sin
lättrörlighet är den mycket användbar vid rörlednings- och
liknande arbeten.
När det gäller muddring med paternosterverk i hårt
material har förf. gjort erfarenheten, att det remdrivna
mud-derverket genom sin större driftsäkerhet (mindre risk
för överbelastning) är att föredra framför det
friktions-kopplade. Vid muddring av farleder och kanaler kan det
stundom vara lämpligt att genom rörledningar eller
rännor direkt tippa materialet vid sidan av farleden. En kort
beskrivning lämnas av ett par paternosterverk med
anordningar härför.
I en redogörelse över gängse pålningsmetoder nämnes en
pålkranskonstruktion av konsoltyp för pålning i vatten.
Vidare redogöres för olika typer av automatiska hejare
med eller utan pålkran. Bl.a. omtalas en konstruktion, där
hejaren lyftes av en elektromagnet.
Järnspont kommer till allt större användning även vid
permanenta konstruktioner, varvid i allmänhet materialet
utgöres av kopparlegerat stål med hänsyn till rostrisken.
En del uppgifter lämnas på kranar med upp till 60 t
lyftkraft och stor räckvidd, speciellt konstruerade för
större hamnbyggnadsarbeten.
Vid utförande av dockbassänger och liknande arbeten i
torrhet blir det allt vanligare, att man begagnar sig av
grundvattensänkning för länshållning av arbetsplatsen.
Den elektriska centrifugalpumpen är den mest
förekommande pumptypen. Speciellt populär är den helt
nedsänk-bara pumpen med vattentätt inbyggd motor och pump.
Det uppges, att denna pump kan arbeta 1 000 h utan
någon tillsyn och att den är på väg att nästan helt
uttränga övriga pumptyper.
I en redogörelse över moderna hjälpmedel vid
dykeri-arbeten nämnes, att den handdrivna luftpumpen allt oftare
ersättes av den mekaniskt drivna luftkompressorn. Om
tryckluftsverktyg användas, är det vanligt att man
betjänar sig av t.ex. en fyrcylindrig kompressor, varvid tre
cylindrar förse verktygen med luft och den fjärde lämnar
luft av lägre tryck till dykaren. Ett oljefilter bör insättas i
luftledningen och vidare är det av vikt, att en tillräckligt stor
luftbehållare inkopplas som reserv i händelse av motorstopp.
Vid ett hamnarbete i Dover ha pneumatiska vågbrytare
använts med god effekt för att möjliggöra dykeriarbete
vid grov sjö. I den på bottnen liggande tryckluftsledningen
hade borrats 1li" hål på 4—6" avstånd från varandra.
Bland övriga nyare hjälpmedel för undervattenarbeten
nämnas pneumatiska sågar och borr för arbeten med
järnkonstruktioner samt apparater för skärning med syre-,
acetylen- samt elektrisk svetsning. Användning av acetylen
är begränsad till ca 9 m vattendjup på grund av
svårigheten att magasinera acetylengasen under högre tryck.
Vid större djup användes en blandning av väte och syre.
Den elektriska undervattenssvetsningen har passerat
experimentstadiet och anses ge fullt ut lika gott resultat som
svetsning i luften.
Den första större undervattensgjutning i England enligt
Contractor-metoden utfördes 1934 vid ett
hamnbyggnadsarbete i Dover. En beskrivning lämnas över anordningarna
vid detta arbete. Utvecklingen av denna metod har
medfört, att allt flera hamnbyggnadsarbeten, som enligt
tidigare praxis skulle ha utförts i torrhet, numera utföras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
