Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 8 december 1945 - Jäsningsindustrierna som leverantörer av näringsmedel och läkemedel, av Harry Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1356
TEKNISK TIDSKRIFT
undersökning beträffande halt av vitaminerna A.
E, B och Do samt karotinoider.
Även fettjäst borde bli föremål för massodling
i avsikt att minska den rådande livsmedelsbristen.
Potatisbränneriemas biprodukter
Den vid potatisbrännerierna som biprodukt
erhållna dranken finner som bekant användning
som foder. Dess sammansättning är följande:
Smältbar Kg foder
Vattenhalt .. ., per foder-
a8§vlta enhet
Färsk dränk ........ 95 0,6 21
Torkad dränk ....... 10 9,6 1,4
Per 100 kg potatis erhålles 120 1 dränk. Under
tiden närmast före kriget uppgick den totala
drankmängden årligen till ca 130 000 m3
innehållande ca 7 000 t torrsubstans.
Mjölksyrajäsningar
För att till konkurrenskraftigt pris kunna
tillverka mjölksyra är det nödvändigt att ha tillgång
till mycket billiga sockerarter. Sulfitlutens
hexo-ser äro visserligen billiga men föreligga i mycket
låg koncentration. Under det nu avslutade kriget
var det, så länge import ej kunde ske, dock
möjligt att för farmaceutisk! ändamål tillverka
mjölksyrans kalciumsalt genom förjäsning av råsocker
med Bac. Delbrückii (Kärnbolaget). Det
förfarande, som härvid kom till användning,
utarbetades delvis på KTH1-2.
Under åren 1928—1930 framställdes mjölksyra
vid ett mejeri i Viborg; 20 000 1 vassle förjästes
här per dygn enligt ett av A I Virtanen utarbetat
förfarande. Både Thermobact. helveticum (Bac.
casei «) och Stept. thermophilus användes som
jäsningsorganism; 1930 inträdde emellertid ett
kraftigt prisfall på mjölksyra, och tillverkningen
nedlades av denna anledning. Tillverkning av
mjölksyra ur vassle har nyligen upptagits i
Sverige.
Mjölksyra har mångsidig användning bl.a. inom
livsmedelstillverkningen, t.ex. för
konserveringsändamål.
Vid tillverkning av ett av våra viktigaste
livsmedel, bröd, ingå som bekant jäsningsprocesser.
Degjäsningen föregås av en enzymatisk
hydrolys av en mindre del av mjölets stärkelse till
maltos, som därpå — efter spjälkning till dextros
— undergår en alkoholjäsning, varvid samtidigt
stora mängder kolsyra utvecklas. Den nämnda
hydrolysen av stärkelsen, som även kan
betecknas som en jäsningsprocess, förorsakas av ett i
mjölet ingående enzym, amylas. Vid starkt
fuktig väderlek under den senare delen av
spannmålens växtperiod och under skörden blir
enzymhalten lätt för hög. Så var t.ex. fallet år 1943,
särskilt i Danmark. Mjöl av sådan spannmål
medför stora svårigheter för bagerierna. Dessa
svårigheter kunna emellertid övervinnas, om mjölk-
syra tillsättes vid degberedningen, så att aciditeten
i degen blir ogynnsam för amylasens
verksamhet.
Renkulturer av mjölksyrebakterier komma till
användning i mejerier för syrning av mjölk och
grädde samt för ostmognadsprocessen. Surdeg,
surmjölk, långmjölk och kefir beredas under
medverkan av lämpliga mjölksyrebakterier. Vid
framställning av speciella ostsorter sker ympning
med särskilda mikroorganismer, såsom specifika
mjölksyrebakterier eller mögelarter ävensom
pro-pionsyrebakterier (Virtanen). Vid framställning
av surkål och vid ensilering av fodermedel arbetar
man med spontant uppkomna
mjölksyrekulturer. Vid tillverkning av "Weissbier" användas
renkulturer av mjölksyrebakterier.
Genom en blandad
mannit-mjölksyra-ättiksyrajäsning kan av fruktos (sackaros) erhållas
mannit. Förfarandet tillämpas (eller har tillämpats)
i industriell skala i Italien. Mannit har
farmaceutisk användning.
Ättiksyrajäsning
Som bekant består ättiksyra jäsning av en
oxidation av utspädd etylalkohol med vissa bakterier
tillhörande gruppen Acetobacter. Denna process
har i industriellt hänseende utvecklats mycket
kraftigt under de senaste tjugo åren framför allt
genom det arbete, som Heinrich Frings i Bonn
nedlagt på densamma. I en artikel i
"Norrlands-utredningen"2, till vilken hänvisas, finnes en kort
beskrivning av generatormetoden. Av vikt är att
ättikbakterierna ha tillgång till lämpliga
jäsnings-stimulerande biofaktorer88’89. I Sverige finnes ett
par fabriker, som använda generatormetoden vid
framställning av matättika. Dessutom finnes vid
en sulfitfabrik en mycket stor anläggning för
framställning av industriättiksyra genom jäsning,
sannolikt en av de största anläggningar i världen
för detta ändamål. Denna har utexperimenterats
och konstruerats i nära samarbete med KTH.
Som bekant har ättiksyran även farmaceutisk
användning, t.ex. i form av aluminiumacetat och
blyacetat.
I likhet med mjölksyrajäsningen,
alkoholjäsningen och många andra jäsningsprocesser,
erbjuder ättikjäsningen ett exempel på ett
antibio-tiskt fenomen. Den ättiksyra, som produceras av
ättiksyrebakterierna, har en kraftig antibiotisk
effekt och förhindrar utvecklingen av andra
mikroorganismer än ättikbakterierna. Även om dessa
bakterier avfiltreras från den jästa mäsken, är
denna i stånd att förhindra utvecklingen av de
mot syror mycket känsliga
förruttnesebakterier-na. Ättika är därför liksom mjölksyra ett
värdefullt medel för konservering av vissa livsmedel.
Termofil cellulosajäsning
Denna jäsningsprocess har studerats under ca
50 år. Den är intressant ej minst därför, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
