Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 8 december 1945 - Jäsningsindustrierna som leverantörer av näringsmedel och läkemedel, av Harry Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1357
optimala temperaturen för densamma, ca 60°, är
högre än den temperatur, vid vilken många
äggviteämnen koagulera. Sedan 1942 har mycket
arbete ägnats åt denna process på KTH (Enebo90,
Enebo och Lundin91). Flera typer av
cellulosajäsande bakterier finnas, vilka överföra
cellulosan i olika produkter. Vissa, de obligat anaeroba,
producera etylalkohol, butylalkohol, ättiksyra och
framför allt smörsyra, men däremot ej mjölksyra.
Andra, de fakultativt anaeroba, producera
etylalkohol, ättiksyra och framför allt mjölksyra, men
däremot ej smörsyra. Mellan dessa båda typer
stående bakterier producera smörsyra såväl som
mjölksyra (Enebo). Bland övriga
jäsningsprodukter märkas myrsyra, propionsyra, kolsyra och
vätgas. Först under de senaste åren har man i
USA (Snieszko), i Ryssland (Imschenetzkij,
Rot-mistroo) och i Sverige (Enebo) lyckats framställa
någorlunda tillförlitliga renkulturer av några
olika cellulosajäsande bakterier. Möjligheter till
rationella studier av de bakteriella
cellulosaspjäl-kande processerna ha härigenom skapats, ehuru
även definierade samkulturer mellan
cellulosajäsande bakterier och symbiotiska följebakterier,
som ej angripa cellulosa, äro användbara.
Det förefaller ej orimligt att denna
jäsningsprocess kan bli föremål för industriell tillämpning i
någon form01. Cellulosan i ettåriga växter kan
lätt förjäsas. I länder som USA och Ryssland, där
stora mängder halm, majskolvar, sockerbetspulp
etc. bildas som avfall, torde jämförelsevis goda
förutsättningar finnas för industriell
cellulosajäsning. Optimumtemperaturen är ca 60°. I
idiss-larnas och hästens matsmältningskanal försiggå
cellulosajäsningar med stor hastighet vid en så
låg temperatur som 37°. Det förefaller sannolikt
att ytterligare studier av den termofila
jäsningsprocessen kunna komma att ge till resultat, att
den i laboratorieskala och i stordrift skall kunna
utföras med betydligt större hastighet än vad för
närvarande är fallet, ge högre utbyte och högre
koncentration i den förjästa mäsken av den eller
de önskade slutprodukterna. Även förvedad
cellulosa kan enligt Virtanen92 undergå
cellulosajäsning, blott den är tillräckligt finfördelad. Av de
vid cellulosajäsningen bildade produkterna har
framför allt mjölksyran, förutsatt att den kan
utvinnas ur den förjästa mäsken till rimlig kostnad,
intresse för livsmedelsindustrin. Emellertid är det
kanske ej uteslutet, att cellulosa jäsningen även på
ett annat sätt kan bli av betydelse för
livsmedelsindustrin, nämligen därigenom, att den förjästa
mäsken kan tänkas utgöra ett lämpligt substrat
för äggvite- eller fettproducerande
mikroorganismer, såväl av typen Torulopsis som av typen
Azotobacter. Som redan framhållits ha
Azotobac-ter-arter förmåga att använda luftens fria kväve
för äggvitesyntes och att anpassa sig till olika
sorters näring med avseende på kolkällan. Samtidigt
äro de utomordentliga producenter av viktiga
biofaktorer. Nilsson och Fåhraeus ha utfört
försök beträffande samodling av Azotobacter med
cellulosajäsare. En kraftig aktivering av den
kvävebindande förmågan hos Azotobacter erhölls
genom samtidig inympning av Radiobacter.
Citronsyra, glykonsyra, äppelsyra, vinsyra
Vissa organiska syror, som ha mer eller mindre
vidsträckt användning inom livsmedelsindustrin
och den famaceutiska industrin, kunna
framställas med hjälp av mikrobiologiska processer.
Citronsyra och glykonsyra framställas ur socker
genom oxidativa jäsningsprocesser, som
förmedlas av Aspergillusarter. Äppelsyra och vinsyra
kunna framställas ur fumarsyra (efter
omvandling till maleinsyra), vilken i sin tur
bildas om Aspergillus fumaricus under vissa
betingelser får för jäsa en sockerhaltig lösning (för
utförligare beskrivning se Lundin samt Lundin
och Enebo"). Vinsyra erhålles emellertid
huvudsakligen som biprodukt vid vinberedningen.
Under lagringsprocessen utfaller surt kaliumtartrat i
form av vinsten på fatens väggar.
Under senare år har framställning av citronsyra
genom jäsningsprocesser med användande av
yt-metoden och A. niger upptagits i åtskilliga
länder. År 1934 uppskattades den totala
citronsyraproduktionen i världen till något mer än 10 000
t/år. Härav framställdes 7 700 t på fermentativ
väg. USA beräknades bidra med 3 500 t, England
med 2 100 t, Belgien med 1 200 t, Tjeckoslovakien
med 1 000 t och Frankrike med 500 t. Även i
Tyskland och Japan tillverkas citronsyra på
detta sätt. Det är betecknande för situationen,
att många italienska företag, som tillverka
syran ur citronsaft, till följd av konkurrensen
från jäsningsförfarandets sida varit tvungna att
nedlägga produktionen. År 1934 voro endast 32
anläggningar i gång, representerande en
tillverkning av 1 900 t/år1. Den industriella
framställningen av citronsyra ur rörsocker genom
jäsningsprocesser måste betraktas som en av de förnämsta
kemiska prestationerna under slutet av 1920-talet.
Citronsyra finner användning inom läskedrycks-,
läkemedels- och mejeriindustrin (vid beredning
av smältost).
Glykonsyra framställes genom submers
förjäsning av en sockerlösning med A. niger men
även med ättikbakterier såsom Autobacter
sub-oxidans, Autob. xylinum m.fl. Glykonsyrans
kalciumsalt har avsevärd farmaceutisk användning.
Särskilt om jäsningen utföres med bakterier,
bildas även ketoglvkonsyra, och det har föreslagits
att omvandla denna till d-arabo-askorbinsyra,
som har svag antiskorbutisk effekt. Detta
isovitamin C skulle kunna tänkas få användning som
antioxidationsmedel i födoämnen.
Före krigsutbrottet förelågo planer på att uppta
mikrobiell tillverkning av fumarsyra i Sverige.
Äppelsyra lär med fördel kunna användas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
