Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 8 december 1945 - Jäsningsindustrierna som leverantörer av näringsmedel och läkemedel, av Harry Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1358
TEKNISK TIDSKRIFT
stället för vinsyra vid framställning av hållbara
fruktsafter samt vid tillverkning av jästa drycker.
Sättes äppelsyra till vin, så mognar detta snabbt,
därigenom att utfällningen av vinsten påskyndas.
Sorbosjäsning
Sorbit, som kan framställas ur glykos eller
sackaros genom hydrering eller elektrolytisk
reduktion, kan med lätthet oxideras till sorbos genom
ett oxidativt jäsningsförfarande med användande
av Acetobacter xylinum eller suboxidans eller
andra bakterier. Denna jäsningsprocess utföres
i industriell skala i USA, Schweiz och Norge. Vid
KTH har den utförts i halvstor skala. Sorbos är
utgångsmaterialet för syntetisk framställning av
1-askorbinsyra, vitamin C.
Det är av utrymmesskäl ej möjligt att ingå på
sådana spontana fermenteringsprocesser som
kakao- och kaffefermentering, jäsningsprocesser,
som ingå i beredning av vissa fiskkonserver
(surströmming, anjovis etc.) samt av några livsmedel
och nationaldrycker såsom saké i Ostasien och
pulque i Mexiko, vilka varit föremål för
hantverksmässig tillverkning under flera tusen år.
Saké och vissa livsmedel framställas av ris med
hjälp av mögelpreparat, innehållande Mucor-,
Rhizopus- och Aspergillusarter, och pulque genom
förjäsning av agavesaft med en bakterie,
Lacto-bacillus mobile Lindner. Ej heller är det möjligt
att behandla sådana enzympreparat, som
framställas ur mikroorganismer och som ha användning
inom livsmedels- och läkemedelsindustrierna,
såsom pektinas-, proteas- och takadiastaspreparat.
Slutligen har utrymmet ej heller tillåtit att, i större
utsträckning än vad som skett under avsnittet
om antibiotiska substanser, beröra det stora antal
föreningar, som i minimala mängder produceras
i mikroorganismer, och på vilkas utforskande i
synnerhet Raistrick nedlagt ett stort arbete. Man
kan förmoda, att jäsningsindustriernas närmaste
utveckling kommer att äga ruin framför allt på
detta område.
Litteratur
1. Lundin, H & Isaksson, D. Näringsliv och kultur. Stockholm
1945 s. 134.
2. Lundin, H. Tekn. T. 65 (1935) s. K 17, K 25.
3. Lundin, H & Enebo, L. Norrlandsutredningen. Stockholm 1942
s. 240.
4. Enebo, L & Lundin, H. (i tryck).
5. Fleming, A. Brit. J. exp. Pathol. 10 (1929) s. 226.
6. Chain, E; Florey, H W; Gardner, A D; Heatly, N G;
Jennings, M A; Orr-Ewing, J & Sanders, A G. Lancet 2 (1940)
s. 226.
7. Abraham, E P; Chain, E; Fletcher, C M; Floret, H W;
Gardner, A D; Heatly, N G & Jennings, M A. Lancet 2 (1941)
s. 177.
8. Florey, H W. Nature 153 (1944) s. 40.
9. Callaham, J R. Chem. metallurg. Engng 51 (1944) s. 94.
10. Hähnel, S. Tekn. T. 74 (1944) s. 1405.
11. Lochhead, A G & Chase, F E. Canadian J. Research 23 (1945)
s. 161.
12. Abraham, E P & Chain, E. Nature 116 (1940) s. 837.
13. Schmidt, W H; Ward, G E & Coghill, R D. J. Bact. 45 (1945)
s. 411.
14. Chem. Engng News 23 (1945) s. 814.
15. Bauer, W. Sv. Läkaretg 42 (1945) s. 1281.
16. Florey, H. Nord. Med. 29 (1945) s. 1432.
17. Levitov, M M. Advances Chem. 13 (1944) s. 265
18. Waksman, S A & Bugie, E. J. Bact. 48 (1944) s. 527.
19. Tatum, E L. Ann. Rev. Biochem. 13 (1944) s. 688.
20. Foster, J W & Karow, E O. J. Bact. 49 (1945) s. 19.
21. Florey, H W; Heatly, N G; Jennings, M A; Williams, T I.
Nature 154 (1944) s. 268.
22. Coulthard, C E; Michaelis, R; Short, W F; Sykes, G;
Skrimshire, G E H; Standfast, A F B; Birkinshaw, J H &
Raistrick, H. Bioch. J. 39 (1945) s. 24.
23. Chain, E; Florey, H W; Jennings, M A & Williams, T I.
Brit. J. exp. Pathol. 24 (1943) s. 108.
24. Dubos, R. J. Exp. Medicin 70 (1939) s. 1.
25. Dubos, R & Hotchkiss, R. J. exp. Medicin 73 (1941) s. 629.
26. Waldenström, J. Nord. Medicin 26 (1945) s. 977.
27. Gause, G F; Brazhnikova, M G & Lissovskaya,
N P. Comptes
Rendus Acad. Sci. URSS 43 (1944) s. 217.
28. Gause, G F & Brazhnikova, M G. Lancet 247 (1944) s. 715.
29. Belozersky, A & Passhiva, T. Lancet 247 (1944) s. 716.
30. Sergier, P. Lancet 247 (1944) s. 717.
31. Gause, G F & Brazhnikova, M G. Nature 154 (1944) s. 703.
32. Hoogerheide, J C. J. Bact. 40 (1940) s. 325.
Hotchkiss, R D & Dubos, R J. J. Biol. Chem. 141 (1941) s. 155.
33. Dubos, R J. Ergebn. Enzymforsch. 8 (1939) s. 135.
Glich, D. Ann. Rev. Biochem. 11 (1942) s. 55.
34. Hettche, H O & Weber, B. Arch. Hyg., Bakteriol. 123 (1939)
s. 69.
35. Oxford, A E. Biochemic. J. 38 (1944) s. 178.
36. Melin, E. Sv. Skogsvårdsfören. T. 32 (1934) s. 147.
37. Rennerfeldt, E. Sv. Skogsvårdsfören. T. 35 (1937) s. 47.
38. Björkman, E. Norrlands Skogsvårdsförbunds T. (1941) s. 224,
244.
39. Waksman, S A et al. Proc. Soc. Exp. Biol. Med. 55 (1944) s. 66.
Proc. Staff Meetings Mayo Clinic 19 (1944) s. 537.
40. Takahashi, W N. Science (N. Y.) 95 (1942) s. 586.
41. Vaudremer, A. Comptes Rendus Soc. Biol. 74 (1913) s. 278, 752.
42. Schiller, I. Zbl. Bakteriol., Parasit-kde Infekt.-krankh. Avd. 1;
96 (1925) s. 54, avd. 1; 103 (1927) s. 304.
43. Solty, M A. Nature 154 (1944) s. 550.
44. Asheshov. I N & Strelitz, F. Science 101 (1945) s. 119.
45. Kallos, J. Nature 155 (1945) s. 300.
46. Ungar, J. Nature 152 (1943) s. 245.
47. Schmidt, L H & Sesler, C Y. Proc. Soc. Exp. Biol. (N. Y.) 52
(1943) s. 353.
48. Osborn, E M. Brit. J. Exp. Path. 24 (1943) s. 227.
49. Lapage, G. Nature 155 (1945) s. 182, 246.
50. Fink, H. Wochenschr. f. Brauerei 61 (1944) s. 38.
51. Kock, A & Fink, H. Z. Physiol. Chemie 278 (1943) s. 136, 279
(1943) s. 187.
52. van Laer, M H. Z. ges. Brauwes. 65 (1942) s. 21; Bière et
bois-sons 3 (1942) s. 277.
53. Fink, H. Wochenschr. f. Brauerei 61 (1944) s. 1.
54. Sure, B. Arch. Biochem. 4 (1944) s. 413.
55. Lundegårdh, H; Sandegren, E & Lundin, H. Lantbr.-Högsk.
Ann. 12 (1944) s. 172.
56. Fischer, A M. Brewers Dig. 20 (1945) s. 39.
57. Lundin, H. Sv. patent nr 108193.
58. Lundin, H. Konferensen Folkhälsa och Reklam, Stockholm 22/11
1938.
59. Myrbäck, K. Enzymologia 1 (1936) s. 280; 2 (1938) s. 305; 9 (1940)
s. 43. Dessutom ett större antal uppsatser i Bioch. Z., Sv. Kem. T.,
Ark. Kemi och Sv. Brvggarefören. Månadsbl. under åren 1928—1944.
60. Branell, E. Sv. Bageri-T. 38 (1937) s. 369.
61. Wilkins, W H & Harris, G C M. Brit. J. exp. Pathol. 23
(1942) s. 166; 24 (1943) s. 141.
62. Abraham, E P & Chain, E. Nature 146 (1940) s. 837.
63. Nilsson, R. Kungl. Lantbruksakad. T. 81 (1942) s. 326.
64. Fink, H & Lechner, R. Bioch. Z. 278 (1935) s. 23, 372.
65. Fink, H & Lechner, R. Angew. Chemie 49 (1936) s. 775.
66. Brahmer, H. Kungl. Lantbruksakad. T. 81 (1942) s. 301.
67. Rosenqvist, S O. Sv. Papperstg 45 (1942) s. 506.
68. Peterson, W H; Snell, J F & Frazier, W C. Ind. and Engng
Chem. Ind. Ed. 37 (1945) s. 30.
69. Bauch, B. Wochenschr. f. Brauerei 59 (1942) s. 1, 9.
70. Levan, A & Sandwall, C G. Hereditas 29 (1943) s. 164.
71. Levan, A & östergren, G. Hereditas 29 (1943) s. 381.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
