- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1388

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Flygvapnets nya normer för flygbensin, av Per A Kylberg - Mätning av lackskikts tjocklek, av G L - TNC: 26. Anod och katod, av J W

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1388

TEKNISK TIDSKRIFT

värdefulla tillsatsmedel för att öka ett
flygmotorbränsles knackningsbeständighet och användas
även i stor utsträckning för detta ändamål.
Sålunda kan t.ex. nämnas, att flygplan typ Mustang
körts med 100-oktan bränsle med 17—26 %
aro-mater, Me 109 med 90-oktan bränsle,
innehållande 16 % aromater samt Ju 88 med 98-oktan
bränsle med ända upp till 41 % aromater.

Enligt uppgift provas i USA slangar, tankar m.fl.
detaljer av gummi i ett standardiserat bränsle
med en aromathalt av ca 40 %. Detaljer, som tåla
inverkan av dylikt bränsle, märkas sedan på
särskilt sätt.

Enligt normerna liar halten aromatiska kolväten,
olefiner o.d. satts till max. 20 vol-% ined hänsyn
till vid flygvapnet utförda undersökningar av
bränslets inverkan på flygplanets bränslesystem.

En metod för bestämning av halten aromater,
olefiner o.d. beskrives i Flygvapnets norm MA 21.

Jodtal

För flygbensin D (MG 45) har tillagts en fordran
på jodtal enligt tidigare tyska bestämmelser för
bränsle för Daimler-Benz motorer. Jodtalet är ett
mått på halten olefiner och andra omättade
kolväten i ett bränsle och skall bestämmas enligt metod
B VM 7220: En jodlösning tillsättes viss mängd
bränsle. Bränslets omättade kolväten addera jod
ur denna lösning och mängden upptagen jod
bestämmes genom titrering med tiosulfatlösning.
Jodtalet uttryckes i gram upptagen jod per 100
gram bränsle.

Mätning av lackskikts tjocklek. Det finns flera
metoder att bestämma tjockleken av ett lackskikt på metall eller
järn. En består i att man slipar en snittyta av metallen
och mäter hinnans tjocklek i ett mikroskop med en skala
i objektivet. Denna metod är dock tidsödande och
innebär att provstycket fördärvas. Man har därför konstruerat
ett instrument som låter en härdad stålnål genomborra
skiktet, vars tjocklek avläses omedelbart på en
mikro-meterskruv.

Stålnålen a i den isolerande bussningen b ingår i en
elektrisk krets (se fig. 1), som slutes när nålspetsen kommer i
beröring med metallytan, varvid lampan A lyser. Nolläget
för nålspetsen fås genom prov mot en planslipad metallyta,
och ställringen d fastlåses med skruven e så att
mikro-meterskalans nolläge svarar mot att nålspets och bussning

Fig. 1. Instrument för
mätning av tjockleken
hos lackering.

ligga i ett plan. Nålen vrides därefter något tillbaka,
varefter den isolerande bussningen tryckes mot den lackerade
plåten med ett fjädertryck. Är plåten av stål kan
magneten g användas. Därefter sker mätningen. Det uppkomna
såret i skiktet efterlagas med litet lack (Korrosion u.
Metallsch. 1944 h. 1). G L

TNC

26. Anod och katod

I TNC-spalten nr 19 i år, h. 37 s. 1001, dryftades
termerna elektrod, anod och katod. Från flera håll ha
kommit påpekanden att de för anod och katod angivna
definitionerna inte stämma med dem som användas inom
elektrokemin, och frågan har därför undergått förnyad
utredning.

I ovannämnda spalt framhölls det förvirrande intryck
man får, om man i svenska och utländska uppslagsböcker
läser och jämför definitionerna på anod och katod. I vissa
fall är definitionen grundad på strömmens riktning, i
andra fall på potentialens tecken. Ibland ges särskilda
definitioner för strömkällor och icke-strömkällor. Det
rekommenderades, med tanke på framför allt
ackumulatorer, att anod skulle definieras som den av två
sammanhörande elektroder som har den högre potentialen, och
att den andra skulle kallas katod. Med denna definition
skulle samma elektrod i en ackumulator vara anod, eller
katod, vid såväl laddning som urladdning.

Nu är det emellertid ett faktum att benämningarna anod
och katod förekomma tämligen sällan inom
ackumulatortekniken, och att de likaledes i fråga om primäreleinenl
äro föga använda. Detta gör att man vid definitionen kan
skänka huvudintresset åt andra tillämpningsfall, och där
tyckas elektrokemisterna slå eniga om att det är
strömriktningen som skall avgöra namnvalet. Med frångående
av sin förra rekommendation får därför TNC nu i stället
anbefalla följande definitioner:

anod, den elektrod som är målet för de negativa jonerna,
anjonerna

katod, den elektrod som är målet för de positiva jonerna,
katjonerna

Om strömmen är noll bör man undvika termerna anod
och katod och i stället tala om den negativa och positiva
elektroden. Detsamma gäller för det fall att
strömriktningen växlar under apparatens användning, såsom fallet
är i en ackumulator.

De nu anbefallda definitionerna kunna också stödjas
historiskt. Benämningarna anod och katod infördes på
1830-talet av den engelske fysikern Michael Faraday, och
han definierade dem med hänsyn till strömriktningen.

I allmänhet har anoden den högre och katoden den lägre
potentialen, men motsatsen kan också inträffa, t.ex. i en
ackumulator vid urladdning eller i ett primärelement. Man
gör därför bäst i att även för primärelement undvika
termerna anod och katod och i stället säga negativ och
positiv elektrod.

I detta sammanhang kan det vara skäl att påpeka, alt
TNC tacksamt tar emot skriftliga anmärkningar till
innehållet i dessa spalter — adress: TNC, Västerås (icke
Teknisk Tidskrift). Denna tidskrifts läsekrets är
mångfaldigt större än den krets som TNC kan nå med sina
rundfrågor, och det är därför ofrånkomligt att personer
som ha något väsentligt att tilllägga i saken ibland få
reda på frågans behandling först genom TNC-spalten. 1
den mån erhållna anmärkningar befinnas vara av den
betydelse att de motivera ändring eller komplettering,
kommer sådan att göras i en senare spalt. Även om detta ej
blir nödvändigt har anmärkningen dock sitt värde för
det fortsatta TNC-arbetet. J W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free