Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Amerikanskt förslag till frekvensfördelning inom området 25—30 000 Mp/s, av Nils Lundqvist - Ny fackredaktör, av S Malmström - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 23
stånd. Eftersom bandet ändå måste utökas anser FCC det
icke vara någon nackdel att samtidigt flytta det till högre
frekvens. Från industriellt håll har man emellertid starkt
kritiserat flyttningen av FM-bandet och framhåller de
stora kostnader som detta kommer att medföra för
allmänheten genom att de ca 500 000 FM-mottagare, som för
närvarande äro i bruk, måste bytas ut.
Televisionsförbindelserna ha fått samma antal kanaler
som tidigare under 225 Mp/s fast på andra band.
Dessutom ha bandet 480—920 Mp/s föreslagits för utveckling
av högkvalitetsbilder och färgtelevision och bandet 1 225—
1 325 Mp/s för reläande av televisionsprogram.
Två områden över 25 Mp/s ha reserverats för industriella
och medicinska oscillatorer, vilka icke äro avsedda för
kommunikation men väl kunna åstadkomma störande
interferensen Dessa band ha en bredd på endast 0,1 % och
komma därför att fordra en noggrann stabilisering av
oscillatorfrekvensen. Nils Lundqvist
Ny fackredaktör
Fr.o.m. den 1 januari 1946 kommer Teknisk
Tidskrifts redaktion att utökas med en avdelning för
teknisk fysik. Till fackredaktör har Tekniska
Fysikers Förening utsett civilingenjör Cyrill Schaub.
För tidskriftens läsare är hans namn redan
välkänt från en del uppsatser i hållfasthetsfrågor,
som han har publicerat under de senaste åren.
Schaub är född i Estland och avlade
studentexamen i Reval 1933. År 1936 kom han till
Sverige och började studera vid KTH, där han 1939
avlade civilingenjörsexamen. Han blev sedan
anställd som forskningsingenjör vid Tekniska
Röntgencentralen och som förste assistent vid KTH:s
institution för hållfasthetslära. Numera är han
sedan ett år knuten till Asea för behandling av
hållfasthetsfrågor. Nu liksom vid två tidigare
tillfällen upprätthåller han professuren i
hållfasthetslära vid KTH.
Schaubs medarbetarskap i Teknisk Tidskrift
innebär ett synnerligen gott tillskott till
tidskriftens tekniska stab, och kommer säkerligen att
sätta tydliga spår i tidskriftens
teknisk-vetenskapliga innehåll. 5 Malmström
Problemhörnan
Problem 11/45 lydde sålunda:
"Av en jämntjock plåt önskar man medelst svetsning
framställa en I-balk. Bestäm förhållandet mellan
balk-höjd h och flänsbredd b på sådant sätt att
materialåtgången blir ett minimum för ett visst behövligt
motståndsmoment. Man må kunna anse plåttjockleken liten i för
hållande till h och b."
Uppgiften är tydligen ekvivalent med den att av en given
plåtbredd tillbocka en U-balk med största möjliga
motståndsmoment.
Om plåtbredden är k, erhålles med figurens beteckningar
k = 2b + h (1)
Eftersom "avståndet till yttersta fibern" är gemensamt för
liv och fläns blir motståndsmomentet i höjdled
th1
W = — + tbh
o
(2)
+ b (k — 2 b)
Genom elimination av h mellan (1) och (2) erhåller man
XV _ (Jr - 2 b)3
t ~ 6
som skall vara ett maximum. Derivatan med avseende på b
skall sålunda vara noll, varav
A = 6 b
som är problemets lösning.
Uppgiften är ju enkel men icke desto mindre av ett visst
intresse. För det första emedan den visar, att ett maximum
över huvud taget finns. Det ligger annars rätt nära till
hands att tro, att man får maximalt motståndsmoment när
plåten är helt utbredd, dvs. saknar flänsar. Skillnaden är
dock icke stor, i det att man för k = 1 erhåller
W
~T
48
resp.
48
I förra fallet bidra flänsar och liv med hälften var av Wmax.
Däremot inträffar maximum av tröghetsmoment, dvs.
minsta elastiska nedböjning, givetvis för h = k.
Problemlösningen illustrerar med andra ord väsensskillnaden
mellan motståndsmoment och tröghetsmoment.
Rätta lösningar ha insänts av hrr Uno Olsson, F
Töcks-berg. Odd Stark (Oslo), M Grenander, J E Jansson, T Ygge.
H Carlsson, I Eriksson, B Ålund, N F Enninger, E Å, S H N,
L A L—-h samt ög.
Problem 1/46. Två varandra skärande cirklar äro givna.
Uppsök cirklarnas medelpunkter med linjal och penna som
enda hjälpmedel (alltså utan passare). A Le;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
