Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Kemi och Bergsvetenskap, av L V - Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik, av A L - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
| Svenska Teknologföreningen
Kemi och Rergsvetenskap
sammanträdde torsdagen den 20 september 1945 i
Saltsjöbaden under ordförandeskap av
disponent Axel L:son Alarik. Nya medlemmar
blevo civilingenjörerna M Andersson, L
Birk-ner, B Israelsson, K G Trobeck och K E
Flink, bergsingenjörerna B Dellwik, G
Lundgren, K G Sandström och K Åkesson samt
ingenjör E Fintling och dr phil. G V
Silje-holm.
Civilingenjör A Billberg, som är
avdelningens representant i biblioteksnämnden,
lämnade meddelande om den pågående
utredningen och revisionen av bok- och
tidskriftsbeståndet på STF:s bibliotek.
Tekn. dr O Samuelson framförde en stark
kritik av biblioteksnämndens planer på att
deponera alla gamla årgångar av bibliotekets
tidskrifter på K. Tekniska Högskolans
bibliotek. Ur landsortsbornas synpunkter är detta
mycket olyckligt, ty det händer ofta att
vederbörande ej kunna besöka offentliga
bibliotek i Stockholm under de korta tider
dessa hålla öppet, utan äro hänvisade till
STF:s bibliotek, som är tillgängligt även om
kvällarna. Vid företagen ute i landet finns
vanligen tillgång till den nyare litteraturen,
och vid besök i Stockholm önskar man få se
den äldre litteraturen. Nu är det meningen
att deponera denna äldre litteratur vid ett
centralbibliotek. De äldre årgångarna vore
just de värdefullaste i föreningens bibliotek.
Civilingenjör Billberg meddelade, att det är
lokalbrist, som nödvändiggör nedskärningen
av STF:s bibliotek. Det är meningen att de
sista två årens tidskrifter skola finnas
tillgängliga. En förutsättning är att KTH:s
bibliotek skall hållas öppet två kvällar i veckan.
Bergsingenjör S Leijonhufvud ansåg, att
landsortsmedlemmarna i föreningen i långt
högre grad än nu böra framlägga sina
önskemål och att de då kunna hoppas på
motsvarande hänsynstagande.
Därefter höll amanuens Törd Elvius ett
föredrag med titeln "Astrofysiken senaste
landvinningar". Astronomin har anor från
äldsta tider men är dock minst av allt
gammalmodig och utan livskraft. Den står
tvärtom i full blomning, framhöll
föredragshållaren. Detta sammanhänger med den
enorma utvecklingen inom
instrumenttekniken och med de framsteg, som de övriga
naturvetenskaperna gjort under senare tid.
Astronomin har tagit de modernaste vapnen
ur matematikens arsenaler till hjälp och
även givit angränsande vetenskaper impulser
till fortsatt utveckling. Stjärnorna äro att
likna vid väldiga laboratorier, där det finnes
fysikaliska tillstånd utan motsvarighet på
jorden. Betydelsen härav är stor för
atomfysiken. Astrofysiken har under de senaste
decennierna blivit den viktigaste grenen inom
astronomin, och tal. ägnade också större
delen av sitt föredrag åt den. Även den
celesta mekaniken och stellarstatistiken
behandlades.
Föredraget utgjorde en utmärkt inledning
till besöket på Stockholms Observatorium i
Saltsjöbaden senare på kvällen, vid vilket
även mag. Bolf Bradhe hade ställt sig till
förfogande som ciceron. Tyvärr dolde sig för
kvällen samtliga himlakroppar i täta moln
men rundvandringen i observatoriet gav ändå
rikt utbyte. Ca 45 medlemmar voro
närvarande. L V
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträdde fredagen den 23
november 1945. Nya medlemmar blevo:
civilingenjörerna T Gullstrand, G Axell och O Holme
samt flygingenjör H Zettersten.
Till styrelse för 1946 valdes hrr H
Qvistgaard (ordf.), B Wahrgren och E Larsson (v.
ordf.), A Lindén och B Björkman (sekr.),
S Luthander, C Sparre, B Fredriksson och
P Stenberg. Klubbmästare blevo hrr P Melin
och O Holme. Till representanter i STF:s
styrelse valdes hrr C Sparre och B Fredriksson
med A Lindén som suppleant, och till
representanter i biblioteksnämnden hrr J
Schön-ning och S Luthander.
Efter förhandlingarna överlämnades ordet
till professor I Jung, som redogjorde för
"Hastighetens inverkan på kostnaderna för
varutransport med fartyg". Föredraget har
publicerats dels som Tekn. Skr. 125 (1945),
dels i sammandrag i Tekn. T. 1945 s. 1255.
Då ingen av de närvarande vågade inlåta sig
på diskussion av föredraget, överlämnades
omedelbart ordet till direktör Kurt
Söderlund, som presenterade "Tågfärjan
Malmöhus".
Efter föredraget, som kommer att
publiceras i Teknisk Tidskrift, efterfrågade
överingenjör Englesson bl.a., om stopprov och
dragprov vidtagits och kom senare in på
frågan, varför Kameva-propeller ej kommit till
användning på färjan. Föredragshållaren
genmälde därvid, att det var uteslutande av
kostnadsskäl man ej valt en dylik propeller.
Professor Hogner vidrörde erfarenheterna
från modellförsöket och ansåg teorin om
väggförluster plausibel, men höll ej för
otroligt, att man även felbedömt bottenfriktionens
inverkan.
Slutligen överlämnades ordet till
civilingenjör Arne Bydberg, vars föredrag "Något om
serieproduktionen vid SAAB" ävenledes
kommer att publiceras i tidskriften.
Efter sammanträdet vidtog supé med
samkväm, varvid bl.a. en film över färjan
"Malmöhus" tillblivelse visades. A L
Skånska Ingenjörsklubben
sammanträdde fredagen den 16 november med
överingenjör Wintzell som ordförande.
Programmet omfattade en intressant visning av
Sydkrafts ångkraftanläggning vid
Nyham-nen, där ett sjuttiotal av
föreningsmedlemmarna infunnit sig.
På kvällen höll direktör Th. Strand,
Sydsvenska Kraft AB, inför ett talrikt
auditorium på Hotell Savoy föredrag om "Den
elektriska kraftförsörjningen i Sydsverige
och dess samband med Sveriges
vattenkraft-tillgångar". Den elektriska
energiförsörjningen i Sverige är, sade tal., i alldeles
övervägande grad baserad på den vattenkraft,
som finnes tillgänglig inom landet. Vi ha
också blivit rikligt utrustade med
vattenkraft men den är tyvärr ogynnsamt fördelad
inom landet — som alla veta minst i
Sydsverige och störst i de nordligaste delarna.
Sydsverige är således beroende av den
vattenkraft som finnes i Nordsverige.
För närvarande uppgår energiförbrukningen
inom landet i sin helhet, räknat på de
senaste 12 månaderna, till 13 miljarder kWh.
Som jämförelse kan nämnas att
förbrukningen år 1939, således första krigsåret,
utgjorde 8,3 miljarder kWh;
energiförbrukningen har således ökat med nära 60 ’/o
sedan krigets början. Ungefär samma ökning
har uppstått inom Sydsverige och ändå
något större ökning visar Sydkrafts
belastning, som stegrats från 650 miljoner kWh
1939 till ca 1,1 miljard kWh/år.
För att täcka kraftbehovet har under kriget
en livlig utbyggnad av vattenfallen pågått
och pågår fortfarande i ungefär samma takt.
Utbyggnaden är av den storleksordningen,
att under kriget varje år tillkommit en
vattenkraftseffekt av i medeltal 140 000 kW, dvs.
att det varje år tillkommit nya anläggningar
motsvarande tillhopa Trollhätte kraftverks
storlek. Utbyggnaderna ha varit
huvudsakligen koncentrerade till Indalsälven. De nu
föreliggande utbyggnaderna under 1946—1949.
vilka omfatta en utbyggnadstakt av 120 000
kW/år, äro till stor del flyttade något längre
norrut, nämligen till Ångermanälven och
Faxälven. Senare får man flytta sig ännu
längre upp i norr, där redan nu förberedes
arbetet för Harsprånget i Lule älv, som vid
full utbyggnad torde bli Sveriges största
kraftverk med ca 1 700 miljoner kWh/år.
Man undersöker därför för närvarande
möjligheten att övergå till kraftövering med
högspänd likström. Vid likströmsöverföring kan
kraftledningen utnyttjas bättre, man kan
erhålla en lägre överföringskostnad och man
kan lättare behärska spännings-,
reglerings-och stabilitetsproblemen.
Likströmsöverföringen befinner sig på experimentstadiet och en
provöverföring har ordnats av
Vattenfallsstyrelse och Asea i Dalsland.
Numera har landsbygdselektrifieringen nått
mycket långt och i Sverige i sin helhet torde
endast 15 °/o av landsbygdens hushåll sakna
tillgång till elkraft. Detta värde gäller i stort
sett även för Sydsverige utom i sydöstligaste
delen, där omfattningen av elektrifieringen är
något mindre. Av dessa 15 °/o äro 5 •/• så
avsides belägna, att det inte är möjligt att
elektrifiera dem med ekonomiskt rimlig uppoffring.
Hur utvecklingen än kommer att gestalta
sig måste kraflföretagarna i tid bereda sig
på denna ökning.
Efter föredraget samlades man till det
sedvanliga samkvämet. T Nd
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Kemi och Rergsvetenskap
sammanträder fredagen den 11 januari 1946 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. 2. "Kemisk analys
genom adsorption", föredrag av fil. lic. Stig
Claesson. — 3. "Återvinning av flyktiga
lösningsmedel genom adsorption", föredrag
av docent Uno TrägArdh. — Supé och
samkväm.
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder måndagen den 14 januari 1946
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. "Några
glimtar från en resa i USA hösten 19b5",
föredrag av civilingenjör H Brosenius. —
Supé och samkväm; föredragshållaren visar
en film från resan.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 18 januari
1946 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
Dagens eko. — 3. Smältsäkringar för
starkströmstekniken", föredrag av ingenjör Töre
Hallonborg. — Supé och samkväm.
Geologiska Föreningen sammanträder
torsdagen den 10 januari 1946 kl. 19.30 på
Stockholms Högskolas lärosal nr 3,
Kung-stensgatan 45 II. 1. "Som malmgeolog på
Irland", föredrag av statsgeolqgen dr Olof
Ödman. — 2. "Resa till
oljeskifferförekom-sterna i Schweiz och Frankrike", föredrag
av statsgeolog Josef Eklund.
Kemi och Bergsvetenskap inbjudes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
