Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1946 - Moderna metoder för framställning av bensin, av Bruno Engel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
\ TEKNISK TIDSKRIFT
deras förhållanden vid hög temperatur, särskilt
med avseende på den termiska dissociationen,
högst varierande. De flesta råoljornas
bruttoformel varierar mellan C»Hi,7n och CraH2n, varvid
de lägsta fraktionerna innehålla övervägande
pa-raffiniska kolväten (CnH2„-|-2), de mellersta
fraktionerna enkla aromatiska och nafteniska
kolväten med korta sidokedjor och de tyngsta
fraktionerna kondenserade aromatiska och nafteniska,
med längre alifatiska kedjor substituerade
kolväten. Med stigande kokpunkt ändrar sig alltså
fraktionernas genomsnittliga sammansättning i
ordningsföljden C„H2„ + 2—^CnH2n C*H2
C : H-proportionen minskar alltså stadigt med
ökad destillationstemperatur.
Vid alla kolväten medför ökad kracktemperatur
ökat sönderfall. I allmänhet försiggå under
krackningen tre principiellt skilda slag av processer,
nämligen två primära och en sekundär. De primära
reaktionerna kännetecknas av spaltning av
C—H-bindningar (dehydrering) och spaltning av
C—C-bindningar, de sekundära reaktionerna av
poly-merisationer eller kondensationer av primärt
bildande reaktionsprodukter. Alla dessa processer
bruka förlöpa samtidigt. Bland
primärreaktioner-na sker dock huvudsakligen spaltningen av
C—C-bindningen, enär dess bindningsenergi endast är
71 cal, alltså mindre än för sprängning av
C—H-bindningen, vars energi uppgår till 93 cal.
Bland de i mineraloljor förekommande
kolvätena ha inom temperaturområdet för den tekniska
krackningen paraffinera en större tendens till
sönderfall än de övriga kolvätena med samma
molekylvikt. De ge största bensin- och minsta
koksmängd. Reaktionsprodukterna äro
huvudsakligen olefin- och paraf finkolväten samt kol och
väte.
Olefin- och paraffinkolväten bildas enligt
formeln
R-ch2 ch2 GH2 R’ — RCH=CH2 + R’ CH3
paraffin olelin paraffin
Det bildade kolet är en sekundär
reaktionsprodukt och består av en blandning av mycket
vätefattiga högpolymera kondensations- eller
polyme-risationsprodukter, som bildats ur starkt omättade
primära sönderfallsprodukter under samtidig
av-spjälkning av väte. Ju högre utgångsprodukternas
molekylvikt är, desto flera primära och
sekundära reaktioner äga rum, och desto svårare blir
det att bestämma det kvalitativa och ännu mer
det kvantitativa reaktionsförloppet vid
krackningen. Ju högre kracktemperaturen är, desto mer
olefiner bildas ur paraffinerna, och ju högre
pa-raffinernas molekylvikt är, desto mer ökar
ole-finmängden genom spaltning av C—C-bindningar
under det att den genom dehydrering bildade
olefinmängden minskar. C—H-bindningen spaltas
lättast hos paraffiner med förgrenade kedjor, t.ex.
sådana med tertiärt bunden G-atom.
Vid sönderfall av olefiner försiggå reaktioner,
som i många avseenden likna de vid paraffinernas
sönderfall uppstående reaktionerna. Visserligen
innehålla mineraloljor ytterst sällan olefiner, men
vid krackningen spela o lef inreaktionerna en stor
roll, enär olefinerna uppstå som primära
reaktionsprodukter ur paraffinerna och sedan undergå
ett antal olika reaktioner. I allmänhet äro
olefinerna mera temperaturbeständiga än paraffiner
med samma kolantal, och vid pyrolysen kunna
både C—C- och C—H-bindningarna sprängas.
Härvid bildas ur en olefinmolekyl två mindre
ole-finmolekyler enligt formeln
R CH2-CH2 CH2 CH = CH IV ->
olefin
R CH = CH2 + CH3 CH = CHR’
olefin olefin
och, särskilt vid hög temperatur, paraffiner och
diolefiner, enligt formeln
R CHs-CHs CH2-CH = CH R’ - +
olefin
RCH3 + CH 2 = CH rr CH — CHR’
paraffin diolefin
Diolefiner bildas dessutom även genom
dehydrering av olefiner.
Emellertid kunna olefinerna även undergå
poly-meriserings- och cykliseringsreaktioner enligt
följande schema
2 H2C = CH2 ->H2C = CH CH = CH| + H3
etylen butadien väte
HiC = CH -CH = CH2 + H2C = CH2 ->
butadien etylen
/CH = CH\ —.
H2C CH2 — <( ) + 2H2
\ch2 CH2/
tetrahydrobensol bensol väte
Vid hopkoppling av två eller flera
olefinmoleky-ler kunna dessutom dimera eller polymera
iso-olefiner bildas enligt formeln
2 R CH = CHR’ —► R CH2 CHR’
I
RC = CHR’
Bildningen av isomeriserade och cykliska
kolväten vid krackningen är av stor betydelse vid
bensinframställning, enär deras närvaro medför
en avsevärd ökning av oktantalet.
Cykliska kolväten äro de mest
temperaturbeständiga av alla kolvätegrupperna och fordra därför
de högsta kracktemperaturerna. Hos
alkylsubsti-tuerade cykliska kolväten förhålla sig
substitu-enterna på samma sätt som alifatiska kolväten,
och deras sönderfall börjar redan vid relativt låg
temperatur. Vid ringsprängning bilda sig
emellertid endast ytterst labila kolvätefragment, som
omedelbart ytterligare sönderfalla under bildning
av väte och metan samt ytterst vätefattiga radi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
