Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Fartygsmodellen genom tiderna, av Gerhard Albe - En atomforskningskommitté, av r - TNC: 2. Tegel, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 18. Statens Sjöhistoriska Museums
konserverings-anstalt.
tillåter. Denna typ av modell är liksom skal- och
konstruktionsmodellen av högsta klass, i vissa
fall överstiger den dessa i kvalitativt utförande.
Man förutsätter därför den högsta grad av
skepps-bvggeriteknisk erfarenhet vid tillverkningen av
denna modelltyp. Dessa modeller böra kunna
klassificeras i högsta klass av modellalster och
helst böra de vara konsthantverk eller
modell-byggnadstekniska konstverk.
Vid modellframställningar av denna art skola
de högvärdigaste material användas. Noggranna
konserveringsåtgärder vidtas under
framställningens gång, och målningsutförandet ägnas ett
särdeles färgtekniskt intresse.
Modellen har här nått den högsta grad av
teknisk och kulturhistorisk betydelse och utgör en
konsthantverksprodukt eller intar ett konstverks
nivå.
Hobby modellerna känna alla till. Jag vill som
museiman endast framhålla vikten av
noggrannhet och skaltrohet när det gäller tillverkning
även modell. Det finns många verkligt glädjande
exempel på högklassiga modeller som tillverkats
av personer, vilka haft modellbyggandet som
hobby. Hobbyn har t.o.m. genom de studier, som
föregått bygget, i flera fall berikat vår kunskap
om äldre skeppsbyggeri och därigenom givit den
sjöhistoriska forskningen ett handtag.
En atomforskningskoinmitté har tillsatts av
ecklesiastikministern. Kommittén har fått följande medlemmar:
landshövding M Jacobsson, ordförande, professor H Älfven,
överdirektör A Björkeson, professor T Gustafson, professor
B Kalling, direktör B Liljeblad, överstelöjtnant T Schmidt,
professor M Siegbahn, generaldirektör H Sterky och
professor A Tiselius.
Statsrådet Erlander har till statsrådsprotokollet anfört
bl.a.: "Utforskningen av atomkärnornas egenskaper är f.n.
fysikens mest aktuella problem, och en rad fundamentala
problem vänta på sin lösning.
För forskningen gäller det främst att finna lämpliga
metoder för tillgodogörande av atomkraften för fredliga
ändamål. Om vårt land icke skall komma efter i den
tekniska utvecklingen är det nödvändigt att inom landet be-
driva forskningar på delta område med speciellt syfte att
utröna våra förutsättningar och möjligheter att praktiskt
utnyttja atomenergin."
De sakkunnigas huvuduppgift blir att framlägga förslag
hur atomkärnforskningen lämpligen bör organiseras och
hur den teoretiska och den tillämpade forskningen bäst
kunna stödja varandra. Skulle det visa sig lämpligt att
vidta tillfälliga anordningar i syfte att främja den för
ögonblicket aktuella forskningsverksamheten, ha de
sakkunniga frihet att framlägga förslag härtill.
Utredningsarbetet bör bedrivas så, att förslag till åtgärder kunna
framläggas i början av 1946. r
TNC
2. Tegel
För jämnt ett år sedan handlade TNC-spalten, den andra
för år 1945, om flertydiga ord. Bland annat anfördes
vissa termer som ibland brukas som materialnamn och
ibland som föremålsnamn, med den sistnämnda
användningen kvarstående även sedan materialet i våra dagar
blivit ett annat än vad namnet anger. Särskilt nämndes
termerna stål och järn, men härtill skulle kunnat läggas en
lång rad andra ord: glas, kork, skiffer, linne. .., som
ibland betyder material, t.ex. i glasruta, korksula,
skifferplatta, linnevävnad.. ., ibland föremål, t.ex. dricksglas
(kanske av bakelitmaterial), patentkork (av porslin och
gummi m.m.), skiffer i= takplatta (kanske av eternit),
nattlinne (av bomull, silke m.m.) . . . Hit hör också ordet
tegel, som används både som materialnamn, t.ex. i
tegelsten, och som föremålsnamn, t.ex. "ett murtegel", som
kan vara av betong och rentav kallas "betongtegel".
Det är för TNC ett självklart önskemål att sådan
dubbeltydighet undvikes, och att man vid namngivning av
föremål avstår från att tillgripa materialnamn; förr eller
senare kommer den dag då man börjar tillverka föremålet
av annat material, och då trasslar sig strax terminologin.
Med anledning av en förfrågan från Tegelindustriens
Centrallaboratorium har TNC företagit en utredning om det
rätta bruket av ordet tegel. Med tegelvaror förhåller det
sig ju så, att föremålen formas av lera, eventuellt med
vissa inblandningar, vilket utgångsmaterial genom
bränning övergår till tegel. De färdiga föremålen är alltså inte
"gjorda av" tegel, men de "är av" eller "består av" tegel.
På motsvarande sätt förhåller det sig med betongvarorna;
dessa formas av en massa av cement, vatten, sand och
eventuellt stenmaterial, och denna massa självhårdnar och
övergår då till betong, enligt den terminologi som de
ledande kretsarna inom landet enat sig om; se publikationen
TNC 4 s. 26.
Utredningen ledde till resultat som i stort sett
överensstämde såväl med de i ovannämnda förfrågan fastställda
önskemålen som med TNC:s principiella inställning. I
anslutning därtill kan TNC nu ge följande
rekommendationer:
Tegel är ett materialnamn, som utsäger att ett föremål
huvudsakligen består av bränd lera. Ordet kan användas
som förled i sådana termer som tegelsten, tegelrör,
tegel-(tak)panna. Det kan också utan risk kvarstå som efterled
i varuental (kollektiv), t.ex. "tillverkning av murtegel",
"allt takteglet är levererat". Däremot bör tegel icke
användas som efterled i föremålsnamn, t.ex. "ett murtegel",
"alla takteglen", ej heller stå ensamt i sådan betydelse,
"ett tegel".
Framför allt får ordet tegel icke användas när materialet
inte är bränd lera utan exempelvis betong. I stället för
"cementhåltegel", "betonghåltegel" bör det heta
betong-hålsten eller betonghålblock. Dock får man tolerera
termen eldfast tegel (även detta ett materialnamn), fastän
utgångsmaterialet här delvis är annat än för vanligt tegel.
J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
