Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Reparation och nytillverkning av snabbstålsverktyg genom svetsning, av Rudolf Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 61
verkades ett stål på samma sätt som ovan med
tråden Aga snabbstål och med blästerkylning.
Stål 9 är svetsat med Aga snabbstålstråd och
behandlat som 8. Svarvningen skedde på stål St 37
med hårdhet 110 Hs; skärdjupet är 1,0 mm,
matning 0,5 mm, hastighet 111 r/m, eggvinkel 62°,
för övrigt som ovan.
Som komplement till dessa resultat vill jag
anföra några värden, som erhållits av Rapatz,
Hum-mitzsch och Schütz7. Dessa ha utfört svarvförsök
med matning 1,56 mm och skärdjup 3,0 mm. De
ha jämfört olika ståls livslängd och fått de
resultat, som anges i tabell 1. Stålen äro av tre
olika kvaliteter och stål 1 av ungefär /8-4-1 -typ
och de båda andra obetydligt skiljaktiga från typ
12-4-2. Dock är stål 3 högre legerat än 2, särskilt
med Mo.
Man ser, att dessa forskare kommit till samma
resultat som ovan, nämligen att det påsvetsade
skäret är bättre än originalskäret. Lufthärdning
i bläster tycks vara minst lika god som i olja.
Faktum är, att man kan få ett gott resultat utan
annan härdning än den, som erhålles vid
avsvalning i stilla luft efter svetsningen. Enligt tabell 1
har man fått lika goda resultat därmed som med
normalt behandlat originalstål. Sannolikt råder
beträffande svetsen av snabbstål samma
lagbundenhet som för ett originalsnabbstål. För detta
senare anger Houdremont1 det diagram, som visas
i fig. 15. Livslängden enligt ordinatan gäller för
en viss svarvning med snabbstål av ungefär typ
12-4-2, vilka äro härdade på olika sätt enligt
abskissan. Bläster skulle vara något mindre effektivt
än olja. Anledningen till den större livslängden
hos det påsvetsade skäret är sannolikt bl.a. den,
att karbidådrorna staga upp grundmassan liksom
järnen i armerad betong.
Inreglering från grundmaterialet in i snabbstålet
äger givetvis rum i de djupare partierna. Fig. 16
visar övergångszonen mellan grundmaterialet av
kolstål med 0,35 % C och snabbstålet. Som synes
är en zon av snabbstålet närmast grundmaterialet
utarmad på karbid. I regel lägges så mycket stål
på, att denna övergångszon icke påverkar den
blivande eggen.
Ovan behandlade svarvstål voro pålagda på
kolstål av 0,35 % C. Grundmaterialet eller stommen
bör ha tillräcklig kolhalt för att besitta tillräcklig
L/VSLÅN6D
Fig. 15.
Härdmedlets inverkan prf
livslängden hos
snabbstål av typ
12-4-2.
hållfasthet, men det får ej vara känsligt för
härd-temperaturen, som är onormalt hög för ett kolstål.
Grundmaterialet i fig. 16 har av påsvetsningen
blivit ganska grovkornigt. Om denna korntillväxt
drives för långt, kan man befara, att materialet
omedelbart under det påsvetsade snabbstålet blir
sprött. För att undvika detta, kan man till
grundmaterial välja ett stål, som har liten benägenhet
för korntillväxt eller som redan i
ursprungstillståndet är finkornigt. Sålunda har konstaterats,
att ett kiselstål med 0,55 % G och 1,9 % Si efter
påsvetsning av ett 10 mm tjockt snabbstålslager
har en kornstorlek, som är mindre än fjärdedelen
av kornet hos ovannämnda kolstål med 0,35 %
G, vilket påsvetsats på samma sätt.
Svetsning innebär en ny färskningsprocess för
stålet, visserligen av kort varaktighet men dock
tillräckligt lång för att man skall riskera att
förlora en del av dess beståndsdelar. En
acetylen-syrgas-svetslåga kan på smältbadet i kemiskt
hänseende verka oxiderande, reducerande eller icke
alls påverka smältbadet. Man får det ena eller
det andra, allt efter som man reglar gaserna,
acetylen och syrgas, i förhållande till varandra.
Eftersom legeringsämnenas och kolets oxider ha
mycket höga bildningsvärmen, förefinnes
benägenhet för bildandet av oxider. Då dessa
förnämligast bilda slagg, får man därigenom minskning
av dessa ämnen i smältan. För att förhindra
oxiderna att bildas, bör man hålla badytan möjligast
fri från syre, evad det gäller syre från svetslågan
eller från luften.
Tabell 1. Livslängd hos snabbstål
Livslängd i min för
stål 1 stål 2 stål 3
Ej svetsat, normalt värme- behandlat ............. Svetsat, ej härdat ...... härdat i olja ... härdat i bläster . 26; 24 24; 27 32* 33* 15; 13 18 20 28; 26 35 40
Även mjukglödgat efter svetsningen.
Fiy. 16.
Mikrofoto av
överyångszon
(100 X).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
