Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Reparation och nytillverkning av snabbstålsverktyg genom svetsning, av Rudolf Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 2. Kemiska analyser
[-Grundmaterial-]
{+Grund- material+} Svetstråd Svets » o d s
Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Prov 6 Prov 7 Prov 8
C 0,38 0,87 0,75 0,72 0,71 0,74 0,76 0,79 0,76 0,72
Si 0,14 0,24 0,27 0,28 0,26 0,30 0,29 0,24 0,29 0,28
Mn 0,38 0,26 0,22 — — — •— 0,23 — —
Cr 0,09 4,00 3,75 — — — — 3,85 — —
V — 2,5 2,5 — — — — 2,5 — —
W - 12,2 11,7 11,6 11,4 11,7 11,6 11,8 11,6 11,6
För att vara på den säkra sidan i berörda
avseende, särskilt i fråga om kolhalten, bör man ställa
in svetslågan något kolande, så att man får en
reducerande, gulgrå zon av ungefär dubbla
kärn-lågans längd. Det är av stor betydelse att man
använder en svetsapparatur, som ger en svetslåga,
vilken ej ändrar sin sammansättning under
svetsningens gång. Man bör använda en stabil
svetslåga. Lågan bör inte lämna smältan eller de just
stelnade partierna utan bör i görligaste mån bilda
en skyddande atmosfär omkring desamma. I
någon mån påverkas härvid resultatet av svetsarens
skicklighet och arbetsstyckets form och storlek.
Kemisk analys har utförts på dels den använda
svetstråden, dels svetsgodset efter påsvetsning av
svarvskär, enligt fig. 12, för att utröna
avbrän-nans storlek. Svetsens tjocklek var ca 10 mm,
bredd 15 mm och längd 20 mm. Åtta prov med
något varierande svetsningsförhållanden
utfördes, och resultaten finnas sammanförda i tabell 2.
Svetstråden var av typ 12-4-2 och grundmaterialet
kolstål enligt tabellen. Dessa analyser visa i
medeltal en avbränna av krom och volfram av ca
5 % och av kol ca 14 %. Lämpligt är följaktligen
att hålla kolhalten något högre i svetstråden än
den som önskas i svetsgodset.
Den avbränna av metallerna, som erhålles, bildar
ett segt täcke av slagg, som lägger sig ovanpå
smältbadets yta. Detta täcke utgöres av oxider
med mycket hög smältpunkt. Vanadinoxidens
(V203) smältpunkt är t.ex. 1 970°C. Stundom
kunna partier av denna slagg råka komma ned i
smältbadet. Får slagen bli liggande där, blir den
till förfång, dels ifall den blivande eggen skulle
råka komma på samma ställe, dels kan den vara
Fig. 17. Slagginne
slutningar i
svetsgods (3,5 X).
en invit till uppkomst av sprickor. Skulle dylik
slagg komma in, får svetsaren vara påpasslig och
med lågan föra upp den till ytan igen, där den
smältes eller eventuellt återreduceras.
En slagganalys vid användande av. svetstråd
av typ 12-4-2 visade: Fe 67,9 %, Si 1,13 %,
Mn 0,51 %, Cr 6,6 %, W 8,4 V 5,0 %.
Ett yttre hjälpmedel att hålla slaggmängden vid
ett minimum är att hålla arbetsstycket under
svetsningen vid så hög temperatur som möjligt.
Därigenom kan man lättare smälta slaggen och
gaserna kunna lättare stiga upp till ytan. Fig. 17
visar huru ett påsvetsat snabbstål icke får se ut
men hur det kan bli vid oförsiktig svetsning eller
med användande av olämplig svetstråd. I svetsen
har inneslutits ett flertal stora slaggsamlingar.
Påsvetsning av snabbstål ställer stora fordringar
på svetstråden. Denna skall bilda så litet slagg
som möjligt, och den bildade slaggen skall vara
möjligast lättsmält. Ingående undersökningar lia
visat, att man inte enbart av trådens analys kan
dra slutsatser hur den uppför sig i
slaggnings-avseende. Även snabbstålets framställningssätt
inverkar. Förutom att ge ringa slaggmängd skall
tråden dessutom inte vara för lättfluten, ty då
har man svårt att bygga upp kanter, hörn och
dylikt på verktyget. Efter slaggtäckets bildande
får svetssmältan icke koka och bubbla.
Svetstråden får inte gnistra eller stänka. Svetstrådens
egenskaper i berörda avseenden äro föremål för
undersökningar vid Aga, och dessa forskningar
ha hittills givit till resultat en god svetstråd.
Svetsningens utförande
Verktyget, som skall påsvetsas, kan vara ett
skadat snabbstålsverktyg, t.ex. enligt fig. 18. De
skadade ställena på arbetsstycket avsmärglas, så
att inga håligheter eller fickor förefinnas. Om så
bedömes nödvändigt, mjukglödgas verktyget före
denna slipning. Om eljest arbetsstycket är i
ursprungligt skick, dvs. härdat, bör man inte utan
vidare gå löst på det med svetslågan, ty då kan
man orsaka värmespänningar, som spränga
verktyget. Man bör först lieluppvärma arbetsstycket.
Detta kan ske i ugn, då verktyget får värmas
upp med ugnen till omkring 800°. Det tas då ut
och svetsning företas under hjälpvärmning med
bunsenbrännare. Skulle arbetsstycket svalna för
mycket, värmes det ånyo i ugnen etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
