- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
378

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1946 - Konservemballaget — svårigheter som bemästras, av r - Tropikförpackningar, av G L

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

378

TEKNISK TIDSKRIFT

undersökningarna. En del av de inhemska lackerna har
lämnat mycket goda resultat.

Oavsett de förbättrade utsikterna till import av vitbleck
torde sålunda möjligheterna för konservindustrierna att
erhålla fullgott emballage i tillräcklig mängd numera få
betecknas som betydligt gynnsammare än för något år
sedan. För övrigt visade det sig vid försöken att
burkmaterialet i stor utsträckning måste kasseras, då det i vissa
fall lämnade en del övrigt att önska. Aluminium, som är
betydligt vekare än vitbleck, har visat sig ställa högre krav
på precision vid tillverkningen av burkar. Falsningsfelen
har varit många och kassationsprocenten på grund av
bristfällig falsning hög. Vidare måste aluminiumburken
behandlas med stor försiktighet vid transporter. Dessa
företeelser torde dock i stor utsträckning få tillskrivas
ovana och med tiden komma att bli mindre märkbara
(Departement och Nämnder 1945 h. 23). r

Tropikförpackningar. I England hölls under krigets
senare del en lärorik utställning över hur
emballeringspro-blemet skall lösas, kompletterad med en skräckutställning
över hur det går, när man slarvar med förpackningen eller
använder oriktiga metoder. Den standard för förpackning
och skydd som tillämpas i tempererade länder duger inte i
i tropikerna, i synnerhet när härtill kommer de
påfrestningar som hänger samman med krigsförhållanden.

Med särskilt stora påfrestningar fick man räkna vid
transporterna till krigsområdena i Fjärran östern. Vägarna är
ofta usla eller rent av obefintliga, terrängen kan vara
bergig med svårforcerade floder eller sumpiga deltaområden.
Luftfuktighet på 80 upp till 98 % är ej ovanlig.
Temperaturen kan vara hög och med stora dygnsväxlingar,
skyfall kan föra med sig lika mycket regn på en kort tid
som man i Europa brukar få på ett belt år.

Emballaget får ej ha för stor vikt, ty ofta skall långa
transporter ske genom bärning, men det måste tåla
ovarsam behandling och saltvatten; särskilt
födoämnesförpackningar måste motstå insektsangrepp. En viktig detalj är
förpackningens märkning, som måste vara tydlig och
motståndskraftig och finnas angiven både på locket och på
minst en sida av såväl ytter- som innerförpackningar.

Som ett standardkrav uppställes två regler:

godset skall kunna uthärda de svåraste tänkbara
förhållanden under 12 månader och därefter kunna ligga 30
dagar sedan det packats upp ur den yttersta lådan.
Alltefter godsets natur ges det yttre eller det inre emballaget
hermetisk täthet;

det första steget vid all förpackning är noggrann
rengöring. Även det bästa emballage är värdelöst om det
innesluter t.ex. maskiner med orena ytor. Metallföremål måste
sålunda borstas och sköljas i lämpligt lösningsmedel och
därefter torkas och slås in i sitt första skydd utan att
beröras av händer. Torkningen sker ofta i ugn; om
tryckluft användes måste den vara omsorgsfullt renad.

Fig. 1 visar ett 13 nun automatvapen i förpackning.
Vapnet är lätt inoljat, pipan är därefter innesluten i ett
med kiselgel fyllt fodral, därefter instoppad i ett fodral
av-tjock väv och slutligen omgiven av ett överdrag av
poly-vinylklorid och bly. Sedan detta inneslutits i ett sista
textilöverdrag är det hela fäst vid en bädd av trä som
slutligen inskjutes i ytteremballaget, en plywoodlåda.
Genom att vattenborttagningsmedlet anbringas på lämpligt
sätt får paketet sådan form att det så väl som möjligt
uppfyller ytterlådan, vilket är önskvärt. Vapnet är efter
upp-packning färdigt att omedelbart tas i bruk.

Fig. 2 representerar en annan förpackningstyp. En
kursmätare är upphängd i spiralfjädrar i en trälåda. Alla
arbetande ytor är inneslutna i vatten- och fuktsäker
polvvinylklorid och omgivna av stoppning där så
erfordras.

Ett annat sätt är att använda hermetiskt tillslutna
plåtfat. Innehållet måste då anordnas så att alla hålruin blir
väl stoppade med hållbart material. För att undvika fukt-

utfällning vid avkylning är kiselgel eller annat
vatten-upptagande ämne inneslutet.

En under kriget utvecklad intressant metod, där det
innersta lagret svarar för den fuktsäkra tillslutningen, består
av ett ca 3 mm lager av etylcellulosa. Detta erhålles genom
att föremålet neddoppas i den flytande massan som sedan
får stelna. Man får på så sätt ett absolut lätt, segt fodral,
som lätt låter sig avlägsnas "ungefär som man skalar en
banan", fig. 3. Föremålet kan tas i bruk omedelbart.

Inpackning av gevär skedde förut så att alla metallytor
gavs ett tjockt lager med fett. Man övergick så till att
behandla vapnet med en tunn olja och därefter lägga det
i ett vaximpregnerat, oljetåligt omslag. Detta befanns ej
heller vara tillfredsställande, enär omslaget visade sig ej
hålla. I stället inneslöts det lätt anoljade geväret i vax-

Fig. 2.
Fjäderupphång-ning av inpackat
kurs-mätningsinstrument; här
är skyddet mot stötar
viktigt.

Fig. 1. Förpackning av
automatkanon; den
hermetiska innerf
örpackning-en är överdragen av en
strumpa(i
demonstrationssyfte något uppskuren)
varefter vapnet fästes i en
i lådan inskjutbar bädd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free