Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1946 - Magnetkisens kristallstruktur i svenska järnmalms- och sulfidförekomster, av Gustaf T Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varierande material som det undersökta skulle
man därför a priori kunna vänta sig relativt stora
pendlingar mellan de ovan angivna gränserna.
Det är därför rätt förvånande, att de undersökta
magnetkisproven icke uppvisat så stora
variationer i atom-% svavel.
För magnetkisproven från de sulfiderade
järnmalmerna under 1. och 2. erhöllos värden
växlande mellan 52,6 och 53,0 atom-% svavel i olika
fyndigheter. Medeltalet för proven blev 52,8
atom-% svavel. För magnetkisproven från fyndigheter
under 3. och 4. erhöllos växlingar i atom-%
svavel mellan 52,3 och 53,2 i olika förekomster.
Medeltalet för samtliga prov blev 52,6 atom-% svavel.
Prov från de under 5. angivna, genom
magmatisk differentiation i grönstenar bildade,
magnet-kiserna visade variationer mellan 52,8 och 53,1
atom-% svavel i de olika förekomsterna med ett
medeltal av 52,3 atom-% svavel. Analyser på de
yngsta magnetkiserna från fjällbildningarna
visade i medeltal 52,8 atom-% svavel. Dessa
kemiska analyser göra naturligtvis ej anspråk på
att vara uttömmande. De avse en orientering i
frågan.
Vid beräkning av atom-% svavel i ett 40-tal av
de till synes lämpligaste publicerade analyserna i
t.ex. Hintzes handbok2 erhöllos svängningar i
atom-% svavel mellan 51,6 och 53,9. Medeltalet
av-beräkningen gav 52,8 atom-% svavel.
Enbart av de jämförelsevis små variationerna i
kemisk sammansättning, som analyserna visa,
torde det bli svårt att förklara magnetkisens
förhållande i fysikalisk-kemiskt hänseende, såsom
vid flotation och vittring. Då emellertid
kristall-strukturundersökningen påvisat förut okända
egenskaper hos den geologiska magnetkisen torde
även dessa förhållanden få tillskrivas inflytande.
Krislallstrukturiindersökningeris resultat
Åt dr Anders Byström vid Stockholms Högskolas
röntgenlaboratorium uppdrog jag att utföra
strukturundersökning på samtliga insamlade prov
från de under 1.—6. angivna förekomsterna.
Nära ett trettiotal röntgenfotogram på
pulverprov har upptagits och beräknats. I denna
orienterande uppsats över undersökningarnas
huvudresultat återges endast tre fotogram, fig. 2, vart
och ett karakteristiskt för den inagnetkisfas eller
Tabell 2. Kristallstrukturundersökmngens resultat
Lokal Förekomstsätt Grupp Cellkantlängder, Å (10—8 cm) ß = c0-axelns
lutning mol
a° b° °o colao a0—bo-planet
3,437 — 5,722 1,605
Smältarmossgruvan ........... Skarnjärnmalm ]njHexag. las 1 Monokl. fas Ej bestämbar reflexernas på grund av ringa styrka
Smältarmossgruvan ............ Skarnjärnmalm 11 5,941 3,430 5,683 — 89,64°
Ryllshyttefältet (Silvergruvan) .. Skarnjärnmalm 11 5,933 3,425 5,683 — 89,66°
Viks- eller Intrångsfältet....... Skarnjärnmalm m/Hexag. fas 1U\Monokl. fas 3,437 5,942 3,431 5,724 5,687 1,665 89,45°
Bäckegruvan, Riddarhyttan ..... Skarnjärnnialm 11 5,933 .3,425 5,683 — 89,66°
Herrängsfältet, Eknäsgruvan .... Skarnjärnmalm II 5,933 3,425 5,680 — 89,67°
Ösjöbergsgruvan, Hjulsjö s:n ... Skarnjärnmalm II 5,936 3,427 5,689 — 89,63°
Bodåsgruvan, Torsåkers s:n .... Skarnjärnnialm II 5,933 3,425 5,683 — 89,66°
Garpenbergs Odalfält, Rödgruvan Sulfidmalm II 5,933 3,425 5,680 — 89,56°
Vxsjö gruvor .................. Sulfidmalm II 5,936 3,427 5,689 — 89,63°
Ljusnarsbergs gruvor, Kopparberg Sulfidmalm I 3,435 — 5,722 1,665 90°
Gåstjärnsgruvan, Silvbergs s:n Sulfidmalm ]n(Hexag. fas |Monokl. fas 3,436 5,942 3,435 5,728 5,685 1,667 89,45°
Falu gruva .................... Sulfidmalm I 3,437 — 5,716 1,663 90°
Falu gruva .................... Sulfidmalm I 3,436 — 5,720 1,664 90°
Falu gruva .................... Sulfidmalm II 5,941 3,430 5,683 — 89,64°
Saxbergets gruva .............. Sulfidmalm m|Hexag. fas ( Monokl. fas 3,435 5,942 3,431 5,719 5,685 1,664 89,45°
Tomtebo gruva ................ Sulfidmalm II 5,937 3,428 5,683 — 89,60°
Bolidengruvan ................ Sulfidmalm I 3,437 — 5,722 1,664 90°
Lavergruvan ................... Sulfidmalm I 3,434 — 5,714 1,664 90°
Adakgruvan ................... Sulfidmalm j] j/Hexag. fas (Monokl. fas 3,435 5,942 3,431 5,719 5,685 1.664 89,45°
Bjurforsgruvan ................ Sulfidmalm I 3,439 — 5,728 1,665 90°
Rävlidgruvan .................. Sulfidmalm I 3,435 — 5,726 1,666 90°
Lainijauregruvan .............. Grönsten I 3,434 — 5,719 1,665 90°
Slättbergs gruvor .............. Grönsten II 5,933 3,425 5,683 — 89,66°
Kuså gruvor .................. Grönsten II 5,937 3,428 5,677 — 89,60°
Kleva gruva ................... Grönsten ni/Hexag. fas 1 Monokl. fas 3,431 5,936 3,427 5,712 5,689 1,664 89,63°
Uvbergsgruvan, Söderbärke ..... Grönsten 11 5,941 3,430 5,683 — ■ 89,64°
Nasafjällsgruvan ............... Fjällskiffrar 11 5,936 3,427 5,689 — 89,63°
Västsjön i Jämtland .......... Fjällskiffrar I 3,435 — 5,726 1,666 90°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
