Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1946 - »Gay Viking», av N Lll - Kontraroder i amerikansk serieproduktion, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1946
397
33,5 m längd och 6,75 m bredd har "Gay Viking"-typen ett
för sin storlek ovanligt kraftigt framdrivningsmaskineri.
Detta utvecklar sammanlagt 2 400 ahk, vilket ansågs
behövligt för att uppdriva den hastighet, som kunde erfordras
för att ett dylikt fartyg skulle hinna undan snabba,
fientliga patrullfartyg och undervattensbåtar.
Maskineriet omfattar tre 16-cylindriga Paxman
dieselmotorer, kopplade till tre propellrar medelst epicykliska
växellådor och backslagsutväxling. Varje motor utvecklar
800 ahk vid 1 500 r/m och har liksom propelleraxeln en
betydande akterlutning. Motorerna monterades på
underlagsskivor av gummimetall och axlarna framställdes av
monelmetall. En liknande legering användes till
propellrarna och till akterrörsändarna, roder och andra
tillbehörsdetaljer under vattenlinjen. En 13 ahk encylindrig Gardner
dieselmotor installerades som reservmotor. Varje båt
försågs vidare med en hydraulisk styrningsväxel,
tryckupptagande koniska rullager för axialbelastningen från
propellrarna, vidare med kraftigt tilltagna avgasdämpare för att
uppnå tyst gång under nattfart och därigenom minska risken
att fartyget upptäckes (Sv.-Eng. Handel 1946 h. 1). N Lll
Kontraroder i amerikansk serieproduktion.
Reaktions-eller kontrarodret kan sägas vara en förenklad
omformning av kontrapropellern, en uppfinning, som gjordes
omkring sekelskiftet i avsikt att eliminera den mer eller
mindre starka rotationsrörelsen hos vattnet bakom en
vanlig propeller och utnyttja den energi, som nämnda
rotationsrörelse representerar. Uppfinningen bestod av en
slags ledskeneapparat, som av tysken dr Rudolf Wagner
först i form av en sexvingad, stjärnformad konstruktion
anbringades akter om propellern på såväl en- som
två-propellerfartyg med jämförelsevis gott resultat. Genom
vingarnas sektionsform upphäves till stor del
rotationsrörelsen i propellerstrålen, så att vattnet efter att ha
passerat apparaten får i det närmaste rent axiell rörelse.
Vattnets riktningsändring åstadkommer en reaktionsverkan i
form av en snett framåt riktad kraft i varje
ledskene-tvärsnitt. Uppdelas kraften i två komposanter, den ena
vinkelrät mot och den andra parallell med axeln, har den
förra intet inflytande på fartygets rörelse utan upptas av
skrovförbanden. Den parallella komposanten åter
representerar en i fartriktningen verkande kraft. Summan av
dessa senare komposanter ger kontrapropellerns totala
framåtdrivande kraft, vilket betyder viss återvunnen
energi.
En annan anordning för minskande av rotationen i
propellerstrålen uppfanns av tysken professor H Hass, som
anbringade en ledskeneapparat för om propellern i avsikt
att bibringa det vatten, som indras i propellern, en
rotationsrörelse motsatt propellerns rotationsriktning, så att det
bakom propellern sedan får den önskvärda, mera axiella
riktningen. En modifierad Hass-apparat har endast två
ledskenor i form av från propellerstäven akteröver
utskjutande särskilt formade plåtpartier. Senare har man
kombinerat Wagners och Hass konstruktioner, så att
vattnet bibringas viss styrning både för och akter om
propellern. De lätt skadade sidovingarna på Wagners
apparat är här utelämnade och blott de vertikala kvar,
utgörande själva roderstäven, som är formad och svängd
åt motsatt håll under och över propellerns centrumlinje.
De för om propellern belägna vattenledande delarna ingår
i propellerstäven, som ävenledes är svängd och utformad
olika över och under centrumlinjen. Redan hösten 1930
hade ca 650 fartyg om närmare 5 miljoner
bruttoregisterton försetts med kontrapropelleranordningar. Särskilt
många norska fartyg hade sådana. En effektbesparing av
10—15 % eller 1la—1l 2 knopc ökad fart har angivits som
möjliga att nå på relativt långsamtgående större
lastfartyg, och vinsten har påvisats bli större, ju större
medströmmen akterut är.
Konstruktioner har sedan tillkommit, där i stället för
roderstäven själva rodret utbildats enligt reaktionsprin-
cipen för att minska propellerstrålens rotation och
återvinna energi. Dylika roder av balanstyp har gjorts bl.a.
av det engelska Balanced Reaktion Rudder Co. Även i
Amerika har man intresserat sig för dessa fartbefrämjande
rodertyper, och Goldschmidt Corp. har i samarbete med
Bethlehem Steel Co:s Shipbuilding Division konstruerat
strömlinjeformade reaktionsroder i helsvetsat utförande,
däribland särskilt balanserade sådana, som sedan i stor
utsträckning kommit till användning.
Massproduktionen av fartyg i USA under världskriget
föranledde bl.a. centralisering och standardisering av
fabrikationen av många delar till såväl skrov som
maskinerier. Rodertillverkningen förlades sålunda så gott som
helt och hållet hos Bethlehem Steel Co. och dess Fabricated
Steel Construction Division, som redan intill april 1944
under tre års tid hunnit bygga över 4 000 roder av olika
slag, till vilka ca 30 000 t stålmaterial åtgått. Bland de
tillverkade rodren var ett mycket stort antal
standardise-serade kontraroder till bl.a. Liberty-skeppen och de stora
tankfartygen liksom diverse andra strömlinjeformade roder
till trupptransportfartyg, jagare, bogserare,
landstignings-båtar etc. Under det att större delen av detta ovanliga
byggnadsprogram utfördes vid verkstäderna i Leetsdale,
Pa., deltog en mångfald andra avdelningar hos
Bethlehem-koncernen i delarnas tillverkning och förarbetande.
Byggnadsprogrammet började 1941, då en brittisk
kommission placerade order i USA på 60 fartyg av
enhetstyp. Offert infordrades i samband därmed på
dubbelplåt-roder enligt en vanlig konstruktion med symmetrisk
ström-linjeformsektion och smidd hjärtstock. Anbud lämnades dels
på denna typ, dels på motsvarande
Goldschmith—Bethle-hem-kontraroder. Kommissionen beslöt sig för den
sistnämnda rodertypen icke blott på grund av lägre pris och
mindre vikt utan även med hänsyn till de jämförelsevis
gynnsamma resultat, som därmed erhållits vid en
provserie i en försökstank. En brittisk order på 60 kontraroder
erhölls sålunda, snart följd av en från USA:s Maritime
Commission på 300 exakt likadana för "Liberty"-skepp,
den amerikanska motsvarigheten till de brittiska
standard-fartygen. I den mån som produktionen av "Liberty"-skepp
växte fick Bethlehem-koncernen leverera så gott som alla
roder till dessa, varför tillverkningskapaciteten väsentligt
måste ökas för att slutligen omfatta 129 dylika roder per
månad. Beställningar i denna väldiga skala säkerställde
en lönande och rationell tillverkning med hjälp av jiggar
och andra samlingsanordningar, så att identiskt lika och
utbytbara roder erhölls.
Balanskontrarodret till "Liberty"-skeppen har en
genomgående hjärtstock, gjord genom hopsvetsning av en övre
del av stålgjutgods med ett långt stålrör, som avslutas
med en grov tapp för lagringen nedtill. Till röret
fast-svetsas sedan ett antal horisontala diafragmaplåtar (fig. 1),
till vilka ytterplåtarna i sin tur svetsas. Hjärtstockens
topp- och bottendelar utfördes och maskinarbetades
fullständigt vid koncernens verk i Bethlehem och sändes därpå
till Leetsdale, där samlingen med det långa röret följde,
varefter hopsvetsningen utfördes i en speciell jigg. De
horisontala diafragmaplåtarna profilerades efter rodrets
varierande form i de olika sektionerna och svetsades till
hjärtstocksröret, i samband varmed även vertikala
stag-ningsdelar infästes. Samtliga diafragmaplåtarna försågos
till en början längs kanterna med på lämpligt avstånd
placerade utskjutande, hålförsedda öron (dylika synas
tydligare på roderstommen i fig. 3), till vilka passande
avlånga hål i rodrets ytterplåtar tas upp. Dessa plåtar
påläggas därefter och pressas med hjälp av kilar i hålen
tätt till roderskelettet (på samma sätt som mittbilden i fig. 2
visar), så att den önskade formen erhålles. Sedan
ytterplåtarna fastsvetsats, avskäras de utskjutande örondelarna, så
att rodrets yta blir slät. Därpå provas rodren med
pneumatlskt tryck för kontroll av tätheten, varefter färg ifylles,
torkning följer och fyllningshålen igensättes före den
utvändiga målningen, varpå rodren är färdiga för leverans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
